Jan-Olof Borgén, född 6 december 1937 i Åsele församling i Västerbottens län,[1] är en svensk militär.

Jan-Olof Borgén
Jan-Olof Borgén år 1987.jpg
Borgén som överste år 1987.
Information
Född6 december 1937 (87 år)
Åsele församling i Västerbottens län, Sverige
I tjänst förSverige Sverige
FörsvarsgrenArmén
Tjänstetid1962–1997
GradGeneralmajor
BefälBohusläns regemente,
Svea livgarde,
Stockholms försvarsområde

Biografi

redigera

Borgén avlade studentexamen 1961.[2] Han avlade officersexamen vid Krigsskolan 1962 och utnämndes samma år till fänrik vid Västerbottens regemente,[3] där han var plutonchef och kompanichef 1962–1968[2] och befordrades till kapten 1970.[3] Han gick Vapentekniska kursen vid Militärhögskolan 1968–1971,[2] blev aspirant vid Tekniska stabskåren 1971, tjänstgjorde vid Arméstaben och Försvarets materielverk 1971–1977, befordrades till major 1973[3] och var kompanichef vid Roslagens luftvärnsregemente 1977–1978.[2]

År 1978 befordrades Borgén till överstelöjtnant,[3] varpå han var chef för Utrustningsavdelningen vid Arméstaben 1978–1981[4] och bataljonschef vid Västerbottens regemente 1981–1982.[2] Han var chef för Systemplaneringen i Systemavdelningen i Huvudavdelningen för armémateriel vid Försvarets materielverk 1982–1985,[2][5] befordrades till överste 1983[6] och var chef för Bohusläns regemente 1985–1987. År 1987 befordrades han till överste av första graden, varefter han var chef för Svea livgarde och tillika befälhavare för Stockholms försvarsområde 1987–1992.[3] Han studerade vid Royal College of Defence Studies i London 1993,[2] befordrades till generalmajor 1994 och var rikshemvärnschef 1994–1997.[3] Borgén var rikskårchef i Frivilliga automobilkårernas riksförbund 1999–2001.[7]

Borgén invaldes 1987 som ledamot av Kungliga Krigsvetenskapsakademien.[4]

Utmärkelser

redigera

Referenser

redigera
  1. ^ Sveriges befolkning 1980, CD-ROM, version 1.00 (Sveriges Släktforskarförbund 2004).
  2. ^ [a b c d e f g] Engman, Guy; Karlsson, Yvonne, red (1996). Svensk försvarskalender 1997. Eskilstuna: Guy Engman Promotion AB. sid. 101 .
  3. ^ [a b c d e f] Kjellander, Rune (2003). Sveriges regementschefer 1700–2000. Chefsbiografier och förbandsöversikter. Stockholm: Probus Förlag. sid. 40. ISBN 91-87184-74-5 .
  4. ^ [a b] Kjellander, Rune (1996). Kungl Krigsvetenskapsakademien. Svenska Krigsmanna Sällskapet (till 1805), Kungl Krigsvetenskapsakademien. Biografisk matrikel med porträttgalleri 1796–1995. Stockholm: Kungliga Krigsvetenskapsakademien. sid. 198. ISBN 91-630-4181-2 .
  5. ^ Sveriges statskalender 1985. Stockholm: Liber Allmänna Förlaget. 1985. sid. 114. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/59793/1/gupea_2077_59793_1.pdf .
  6. ^ Sveriges statskalender 1984. Stockholm: Liber Förlag. 1984. sid. 397. https://runeberg.org/statskal/1984/0399.html .
  7. ^ Moen, Ann, red (2006). Vem är det 2007. Svensk biografisk handbok. Malmö: Nationalencyklopedin. sid. 85. ISBN 91-975132-7-X .
  8. ^ ”Tildelinger av ordener og medaljer” (på norska). www.kongehuset.no. Norges kungahus. https://www.kongehuset.no/tildelinger.html?tid=28028&sek=27995&q=Borg%C3%A9n%2C+Jan+Olof&type=&aarstall=. Läst 15 december 2021.