Wikipedia

Jamgön Ju Mipham Gyatso

mästare i den tibetanska buddhismens Nyingma-tradition och centralgestalt i Ri-me-rörelsen

Jamgön Ju Mipham Gyatso, eller Mipham Jamyang Namgyal Gyamtso, även känd som Mipham den store, född 1846, död 1912, var en mycket inflytelserik filosof och ett universalgeni i den tibetanska buddhismens Nyingmatradition. Han författade mer är 32 volymer inom ämnen som måleri, poesi, skulptur, alkemi, medicin, logik, filosofi och tantra.[9] Miphams verk är fortfarande centrala i den skolastiska läroplanen på nutida Nyingmakloster.[10] Mipham anses ha varit en av de ledande gestalterna i den icke-sekteristiska Ri-me-rörelsen i Tibet.[11]

Mipam Gyatso
Född1846[1][2][3]
Dêgê[4] ​eller ​Kungadömet Derge[5]
Död1912[1][2][3]
SysselsättningFilosof, buddhist[6], författare[7], bhikshu
Noterbara verkBeacon of Certainty
Commentary on Śāntarakṣita’s Ornament of the Middle Way
Trilogy of Innate Mind
Lion’s Roar: Exposition of Buddha-Nature
FöräldrarGönpo Dargyé[8]
Sing Chung
Redigera Wikidata

Namnets ursprung redigera

Miphams släktnamn var "Ju" ("hålla") eftersom hans fars släktled sägs ha haft sitt ursprung från gudomligheter som nedsteg till människovärlden hållandes ett rep. "Jamgön" (Wyl.: 'jam mgon, IAST: Mañjuśrī) indikerar att han ansågs vara en emanation av bodhisattvan Mañjuśrī. Hans morbror, laman och ministern Drupchok Pema Tarjay, döpte honom till Mipham Gyamtso ("Oövervinnerligt hav" eller "Obesegrad ocean").[12] I tibetansk litteratur är ordet "mi-pham" (Wyl.: mi pham) standardöversättningen av sanskrittermen "ajita", som betyder "obesegrad",[13] vilket är ett vanligt epitet för den himmelska bodhisattvan Maitreya.[14]

Biografi redigera

Miphams unga år redigera

Mipham den Store föddes 1846 i en aristokratisk familj i furstendömet Derge i Kham eller östra Tibet. Han betraktades redan från unga år som ett exceptionellt begåvat barn och kunde memorera texter redan vid sex års ålder. Vid tio års ålder hade han redan författat många texter. I tolvårsåldern gick han in i klostret som en vanlig munk i Ogmin Urgyen Mindrolling-traditionen vid ett sidokloster till det stora Nyingmasätet Shechen.

När han var femton eller sexton år gammal, efter att i bara några dagar ha studerat det mycket svåra Mindrolling-systemet för recitation och åkallan av Manjushri, sägs han ha behärskat det fullständigt. På en 18-månaders retreat förverkligade han formen av Manjushri som kallas "Talets lejon" (Wyl.: smra ba'i seng ge), med hjälp av en liturgi komponerad av den femtonde Karmapan, Khakhyab Dorje. Han gjorde många medicinska piller som han välsignade med Manjushris mantra, och det sägs att många mirakulösa tecken visade sig. Det sades att efter detta kunde kunde han utan anstränging fullborda resultatet av vilken sutra eller tantra som helst, och att ingen text var okänd för honom. Han gick till många lamor för att få de nödvändiga muntliga överföringarna (Wyl.: lung), men han behövde inte längre få undervisning eller studera några texter.

Lärare redigera

Karma Phuntso beskriver Mipham som en förgrundgestalt i 1800-talets Nyingma-renässans och för Rime-rörelsens ekumeniska strömningar, som startade i Kham-regionen i östra Tibet.[15] Som sådan fick han undervisning från mästare av alla traditioner, såväl Nyingma som Sarma. Hans huvudlärare var Dza Patrul Rinpoche, från vilken han fick undervisning om Shantidevas Bodhicharyavatara och Dzogchen, samt den illustre mästaren Jamyang Khyentse Wangpo, från vilken han fick överföring av den muntliga Kama-traditionen och den uppenbarade Terma-traditionen tillsammans med många andra läror. Hans andra lärare inkluderade Jamgon Kongtrul Lodro Thaye; Dzogchen Khenpo Padma Vajra; Lab Kyabgon Wangchen Gyerab Dorje; Jubon Jigme Dorje; Bumsar Geshe Ngawang Jungne och Ngor Ponlop Jamyang Loter Wangpo.[16]

Filosofi redigera

Ett huvudtema i Miphams filosofiska arbeten är föreningen av till synes disparata idéer som dualitet och icke-dualitet, konceptuell och icke-konceptuell visdom (nirvikalpa), rationell analys och okonstlad meditation,[17] närvaro och frånvaro, immanens och transcendens, tomhet och Buddha-natur.[18] Mipham tog efter Sarma-skolorna och försökte förena synen på tantra, i synnerhet Dzogchen, med den sutriska Madhyamaka.[19] Detta var ett frånsteg från de rådande idéerna inom Nyingma-skolan där man i allmänhet betraktade det tantriska synsättet som överlägset det synsätt som presenteras av Madhyamaka.[19]

För Mipham kom föreningen av de olika filosofiska åskådningar till slut samman i principen 'enhet'. Detta synsätt nådde sin slutpunkt i principen om 'förening' (sanskrit: yuganaddha, Wyl.: zung 'jug), en förening som innebär en frånvaro av dualism mellan den konventionella och den slutgiltiga verkligheten (samsara och nirvana).[20] Pettit menar att till skillnad från Tsongkhapa som ansåg att tomhet var en absolut negation så var fundamentet för Miphams tolkning föreningen av gnosis och tomhet, form och tomhet, etc.[21]

I hans många texter utforskar Mipham spänningen och dialektiken som uppstår mellan det vanliga medvetandets (Wyl.: rnam shes) filosofiska resonemang som representeras av Madhyamaka-filosofin och den icke-konceptuella visdomens (Wyl.: ye shes) lyster, som är i fokus för Dzogchens läror. Han strävade efter en syntes av dessa, för att visa att de inte är oförenliga perspektiv och att Dzogchens lära är förenliga med resonemang och logik.[22]

Två modeller av de två sanningarna redigera

Mipham utvecklade en tvåfaldig modell av den buddhistiska läran om två sanningar. Den första modellen är det traditionella Madhyamaka-perspektivet som presenterar de två sanningarna om tomhet och företeelse, där tomhet representerar dimensionen av slutgiltig sanning och företeelserna representerar den relativa sanningen. I denna modell är de två sanningarna egentligen samma verklighet och är endast distinkta på en begreppsmässig nivå.[23]

I hans andra modell av de två sanningarna presenterar Mipham autentisk sanning och oäkta sanning. Autentiska upplevelser definieras som varje uppfattning som är i överensstämmelse med verkligheten (Wyl.: gnas snang mthun) och perceptioner som inte sägs vara oäkta. Detta skiljer sig från den första modellen eftersom i den första modellen är det endast tomhet som är slutgiltig, medan i den andra modellen är den ultimata sanningen den meditativa upplevelsen av enhetlig visdom. Istället för att bara vara en negation inkluderar den det subjektiva innehållet i kunskapen om visdom såväl som den objektiva karaktären av verkligheten. I denna modell är den ultimata sanningen också verklighet som upplevs icke-konceptuellt, utan dualitet och tingsliggörande, vilket i Dzogchen benämns som rigpa (Wyl.: rig pa), medan den relativa sanningen är det konceptuella sinnet (Wyl.: sems).[24]

Enligt Mipham är dessa två modeller inte i konflikt. De är bara kontextuellt olika; den första relaterar till analysen av erfarenhet efter meditationen (Wyl.: rjes thob) och den andra motsvarar upplevelsen av enhet i meditativ jämvikt (Wyl.: myam bzhag).[25] Denna Miphams syntes är i slutändan ett sammanförande av två olika perspektiv inom tibetansk filosofi, rangtong och shentong, som Mipham förknippade med den andra gången lärans hjul sattes i rörelse (Prajñāpāramitā-sutrorna) och den tredje gången lärans hjul sattes i rörelse (Yogacara och Buddha natur sūtras), respektive:[26]

Den tomhet som lärs ut i det andra hjulet och de kayaer och visdomar som förklaras i det sista hjulet bör integreras som föreningen av tomhet och företeelser. Både det som avhandlas i det mellersta och det sista hjulet bör betraktas som den definitiva innebörden utan att man gör någon skillnad mellan dem och utan att någon av dem utesluts, precis som den allvetande Longchen Rabjam skriver. —Lion's Roar, exposition of Buddha nature.[27]

För Mipham är båda dessa läror definitiva och han menar att det bästa sättet att undvika ytterligheterna av nihilism och essentialism är att hitta en medelväg mellan de två.[28]

Den fyrfaldiga giltiga kognitionen redigera

Ett annat unikt bidrag från Mipham är hans system med fyrfaldig giltig kognition (pramana) som har två konventionella och två yttersta giltiga kognitioner:[29]

Konventionella giltiga kognitioner

  • Begränsad uppfattning, vanlig giltig erfarenhet
  • Ren syn, fri från förvrängning

Slutgiltigt giltiga kognitioner

  • Det kategoriserad slutgiltiga, tomhet som en negation på det vis det dualistiska sinnet förstår den.
  • Det okategoriserad sllutgiltiga, icke-konceptuell visdom.

Arbete och arv redigera

Akademikern Robert Mayer påpekar att Mipham fullständigt revolutionerade Nyingmapa-skolastiken i slutet av 1800-talet, och att han höjde dess status efter att den i många århundraden varit relativt intellektuellt eftersatt till att bli den mest dynamiska och expansiva filosofiska traditionen i hela den tibetanska buddhismen, med ett inflytande och en påverkan som sträcker sig långt bortom Nyingmas egna led.[30]

Omfattning redigera

I inledningen till sin studie av de ontologiska debatterna mellan Mipham och hans Gelugpa-motståndare definierar Karma Phuntsho Mipham som ett universalgeni och ger följande bedömning av omfattningen av Miphams arbete:

Mipam är kanske det mest briljanta universalgeni som Tibet någonsin producerat. Hans litterar verk omfattar en bred samling av ämnen och avhandlar nästan alla vetenskaper som var kända i hans tid och livsmiljö. Traditionellt sett var han en Mahāpaṇḍita som bemästrade de tio vetenskaperna: konst och hantverk (bzo), hälsa och helanda (gso ba), språk (sgra), logik och epistemologi (tshad-ma), soteriologi eller religion (nang don), poesi (snyan ngag), lexikology (mngon brjod), komposition och metrik (sdeb sbyor), dramaturgi (zlos gar), och astrologi (dkar rtsis). Det är tack vare breda och omfattande lärdom och hans exceptionella uppfinningsrikedom som Mipam idag räknas bland de ledande religiösa och andliga celebriteterna i Tibet.[31]

Både Miphams verk om de exoteriska eller Sutrayana-lärorna och de esoteriska eller Vajrayāna-lärorna har blivit huvudtexter i Nyingma-traditionen. Dessa verk har nu en central plats i läroplanen för alla Nyingmakloster och den monastiska högre utbildningen—och intar en central plats samt betraktas med liknande aktning som verken av Sakya Pandita och Gorampa i Sakya-traditionen; de av Tsongkhapa i Gelug-traditionen och av Kunkhyen Padma Karpo i Drukpa Kagyu-traditionen. Tillsammans med Rongzompa och Longchenpa anses Mipham vara en av de tre "allvetande" författarna i Nyingma-traditionen.

Kommentarer till buddhistiska Śāstraer redigera

Prof. David Germano menar att trots att Mipham skrev inom ett brett spektrum av ämnen, så var den mest inflytelserika aspekten av hans karriär att han var den enskilt viktigaste författaren i framväxten av Nyingmas exoteriska litteratur under 1800- och 1900-talet. Genom att teoretiskt basera sig på Longchenpas och andra stora Nyingma-författares skrifter, skapade Mipham briljanta exegetiska kommentarer om de stora indiska filosofiska systemen och texterna med en Nyingma-orientering.[32]

E. Gene Smith bedömde även han att Miphams största bidrag var i hans briljanta och nyskapande kommentarer till de indiska avhandlingarna.[33] Innan Mipham var det ovanligt att Nyingmapa-lärde skrev detaljerade pedagogiska kommentarer om den exoteriska buddhismens śāstraer.[33] Före Miphams tid saknade de högskolor eller shedror (Wyl.: bshad sgrwa) som förknippades med de stora Nyingma-klostren i Kham, såsom Dzogchen, Shechen, Kathog, Palyul och Tarthang, sina egna exegetiska kommentarer om dessa exoteriska Mahayana śāstras, och studenter studerade vanligtvis Gelug-kommentarer till dessa grundläggande texter. Mipham grundade sig på skrifterna av Śāntarakṣita, Rongzom Chokyi Zangpo och Longchenpa och producerade en hel rad lysande exegetiska kommentarer till de stora indiska filosofiska systemen med texter som formulerade ett tydligt Nyingma-perspektiv och åskådning.

Bland hans texter finner vi hans kommentarer till Mūlamadhyamakakārikā (Wyl.: dbu ma rtsa ba shes rab) eller Grundläggande strofer om visdom av Nagarjuna; Inroduktion till medelvägen (sanskrit: Madhyamakāvatāra, Wyl.: dbu ma la 'jug pa) av Chandrakirti; kvintessensen av alla vägar till den slutgiltiga visdomen (Jnanasarasamuccaya) av Aryadeva; kommentarer till huvudverken av de indiska buddhistiska logikerna Dharmakirti och Dignaga; kommentarer till de fem avhandlingarna av Maitreya, i synnerhet Abhisamayalamkara; kommentarer till flera verk av Vasubandhu däribland Abhidharmakosha. Miphams kommentar till det nionde kapitlet i Shantidevas Bodhicaryavatara, Shertik Norbu Ketaka (Wyl.: sher ṭīk nor bu ke ta ka),[34] var upptakten till en upphettad kontrovers i tibetanska forskarkretsar som pågick i flera decennier, men det var inte den enda stormen som Miphams nya utläggningar väckte. Hans kommentar till Madhyamakalamkara av Śāntarakṣita ansågs även den vara högst kontroversiell.

Tantriska kommenterstexter redigera

Miphams kommentar till Guhyagarbha Tantra har titeln Det klara ljusets essens, eller Den inre kärnans lyster (Wyl.: od gsal snying po)— den baseras på Longchenpas kommentar, Dispelling Darkness in the Ten Directions (Wyl.: gsang snying 'grel pa phyogs bcu mun sel) som förklarar Guhyagarbha från ett Dzogchenperspektiv.

Mipham visade särskilt intresse för Kalachakra och kungariket Shambhala, och ett av de sista och mest omfattande av hans esoteriska verk är hans två volymer med kommentarer, initieringsritualer och sadhanamanualer relaterade till Kalachakra Tantra, den esoteriska läran från Shambhala. Innan han dog 1912 sa han till sina elever att han då skulle till Shambhala.

Mipham och Gesar redigera

Under hela sitt liv visade Mipham ett särskilt intresse för legenden om krigarkungen Gesar av Ling, en figur från 1100-talet vars epos är välkänt och hyllat i östra Tibet, och som Mipham skrev mycket om.

Gesar-praktiken, som kallas "The Swift Accomplishment of Enlightened Activity Through Invocation and Offering" (Wyl.: gsol mchod phrin las myur 'grub) uppstod i Miphams sinne som en uppenbarelse (Wyl.: dgongs gter) och skrevs ner under loppet av tre år från 31 till 34 års ålder. Denna praxis åkallar Gesar och hans följe och ber honom att hjälpa utövare.[35]

Medicin redigera

Miphams texter på det medicinska omrdet fortsätter att vara högt ansedda än i dag.[36]

Astrologi och spådom redigera

Mipham skrev också en hel del om astrologi som med hans egna ord var "en förtjusande lek" som han kom att behärska i tonåren men som han senare tillämpade på mer allvarliga ämnen som medicin. Dessa två ämnen, med olika texter om mer eller mindre relaterade ämnen om spådom, upptar kanske 2 000 sidor av hans författarskap. En hel volym av Miphams ägnas åt Ju-thig (Wyl.: ju thig), eller spådom med hjälp av knutar, en metod som skulle kunna sägas ha sitt ursprung från Bon; detta skulle kunna komma arv från hans en familj, som varit helare i flera generationer. Genom hela hans skrifter finns det mänger av information om spådom och astrologi, inklusive flera ritualer för att titta i speglar (Wyl.: phra mo), en som använder tärningar (Wyl.: mo), drar olika långa "pilar" (Wyl.: mda' dar) ur ett koger vilket tvingar en icke-mänsklig "fågel" att viska framtida nyheter i ens öra, och så vidare. I en kort text föreskriver han olika metoder för spådom (Mipham poängterar att alla har sitt ursprung i tantriska skrifter och kommentarer) som använder sig av ovanliga tecken till förvarning såsom: föreställt skvaller från kvinnor; plötsligt påträffande av diverse djur, i synnerhet fåglar; väderfenomen; formen, storleken och färgen på lågor i eld-offringsritualer; brinnande smörlampors egenskaper, särskilt lågans storlek, mängden och formen av rök som den avger samt storleken och formen på kolavlagringen på veken.

När några av hans vetenskapliga rivaler tyckte att det var olämpligt för en munk att ägna så mycket tid åt frågor om framtida händelser, skrev Mipham en kort essä som förklarade syftet med spådomar genom att hänvisa till källor i sutror och tantraer som förklarar nyttan och värdet med spådomar.

Lärjungar redigera

Mipham viktigaste lärjungar var Dodrub Rinpoche, Terton Sogyal, femte Dzogchen Rinpoche, Gemang Kyab Gon, Khenpo Padmavajra, Katog Situ Rinpoche, Sechen Rabjam, Gyaltsab Tulku, Palyul Gyaltrul, Karma Yangtrul, Palpung Situ Rinpoche, Ling Jetrung, Adzom Drukpa (1842-1924), Togdan Shakya Shri, Ngor Ponlob med flera. De stora tulkuerna Sechen, Dzogchen, Katog, Palyul, Palpung, Dege Gonchen, Repkong och andra från alla traditioner, Sakya, Gelug, Kagyu och Nyingma, blev alla hans lärjungar.

Emanationer av Ju Mipham redigera

Enligt ett redogörelse sa Mipham strax innan han dog sa Mipham till sin assistent:

Nuförtiden är lyssnar ingen om du berättar sanningen; om du ljuger tror alla att det är sant. Jag har aldrig sagt detta tidigare: Jag är inte en vanlig person; jag är en bodhisattva som har antagit min återfödelse genom mina aspirationer. Det lidande som den här kroppen genomgår är bara karmiska rester; men från och med nu kommer jag aldrig igen att behöva några karmiska slöjor. … Nu, i denna slutliga tidsålder är det barbarerna på andra sidan gränsen inte lång borta från att underminera läran. [Så] det finns ingen poäng i att jag återföds här…det finns inga skäl för mig att någonsin igen återfödas i en oren värld.[37]

Detta skulle kunna tolkas som ett påstående om att hans tankeström inte skulle ha få några ytterligare 'emanationer' (Wyl.: sprul pa: emanationskropp; Wyl.: sprul sku, tulku). Men enligt en annan redogörelse där han nämner tankeströmmen i förbigående förutspår han före sin död till sin elev Khenpo Kunphel:

Now I shall not remain long in this body. After my death, in a couple of years hence, war and darkness shall cover the earth, which will have its effect even on this isolated snow land of Tibet. In thirty years time, a mad (smyo) storm of hatred will grow like a fierce black thundercloud in the land of China, and in a further decade this evil shall spill over into Tibet itself, so that Lamas, scholars, disciples and yogis will come under terrible persecution. Due to the demon-king Pehar taking power in China, darkness and terror ('bog) will come to our sacred land, with the result that violent death shall spread like a plague through every village. Then the three lords of materialism (gsum-gyi-kla-klos) and their cousins will seize power in Tibet, spreading war, famine and oppression. No one will be safe. Now, very soon, my mind-stream will be gathered up in the pure-land of Tusita, from whence many emanations [of myself] shall then come forth in future years. I shall not take rebirth in Tibet. In twenty years, seek me in the northern lands of distant Uttarakuru, and elsewhere, east, west, north and south. Fear not, we shall be re-united again, as father and son. Now go![38]

I ovanstående redogörelse, kort efter Khenpo Kunphels avfärd, uttalade han offentligt, "Nu skall jag snart lämna. Jag ska inte återfödas i Tibet igen, sök därför inte efter mig. Jag behöver resa till Shambhala i norr."[39]

Därefter har ett antal emanationer identifierats.

Enligt E. Gene Smith identifierades minst tre återfödslar under årtiondet efter Miphams död: 1) Zhe chen Mi pham (en farbrorson till Mi pham rgya mtsho); 2) Tshe dbang bdud 'dul (1915/16-42) den siste prinsen av Sde dge; 3. Khyung po Mi pham, en inkarnation som erkänns av Rdzong gsar Mkhyen brtse 'Jam dbyangs chos kyi blo gros.[40]

Den följande (tredje) Mipham i ledet av Dege-prinsen som dog 1942 föddes tydligen i Tibet 1949 och erkändes 1959 av Tengye Rinpoche från Lab.  Vid den tiden tronsattes han och fick ansvar för alla kloster som tidigare innehafts av de första och andra inkarnationerna. Denna tredje inkarnation bekräftades också av Patrul Rinpoche som gav honom reliker från de tidigare inkarnationerna och av Dilgo Khyentse Rinpoche, som han hade känt igen i en tidigare inkarnation. Denna inkarnerade Mipham är far till Thaye Dorje, en av två personer som identifierats som den 17:e Karmapa, och till den 14:e Sonam Tsemo Rinpoche, en viktig Gelug/Sakya tulku.[41]

1995 identifierades Ösel Rangdröl Mukpo (f. 1962), den äldste sonen till den berömda dharmamästaren Chogyam Trungpa Rinpoche och Ani Könchok Palden, av HH Drubwang Padma Norbu Rinpoche, som då var överhuvud tillt Nyingma-traditionen, som en reinkarnation av Mipham Rinpoche.[42] Mukpo har nu namnet Sakyong Mipham Rinpoche och är Shambhala Internationals andliga ledare.[43]

Alternativa namn redigera

  • Jamgon Ju Mipham Gyatso (Wyl.: ʼJam-mgon ʼJu Mi-pham rgya-mtsho')
  • Jamgön Mipham (Wyl.: ʼJam-mgon Mi-pham')
  • Ju Mipham (Wyl.: ʼJu Mi-pham')
  • Mipham Gyatso (Wyl.: mi pham rgya mtsho')
  • Ju Mipham Namgyal Gyatso (Wyl.: ʼju mi pham rnam rgyal rgya mtsho')
  • Mipham Namgyal Gyatso (Wyl.: mi pham rnam rgyal rgya mtsho')
  • Jamgon Mipham Gyatso (ʼjam mgon mi pham rgya mtsho)
  • Mipham den store (Wyl.: mi-pham chen-po')
  • Lama Mipham (Wyl.: bla ma mi pham')
  • Mipham Rinpoche (Wyl.: mi pham rin po che')

I samtida akademiska sammanhang har stavningen "Mi-pam" och "Mipam" blivit accepterade alternativ. Författare som Hopkins och Duckworth har antagit denna konvention (se nedan).

Bibliografi (översättningar till engelska) redigera

För en utmärkt guide till Miphams verk på engelska, se artikeln Great Masters Series från Shambhala Publications.
  • Buddhist Philosophy in Theory and Practice: Summary of the Philosophical Systems as Detailed in the Yid-bzhin-mdzod (excerpts). Trans. Herbert V. Guenther. Shambala Publications, Inc/Penguin, 1971/72.[44]
  • Calm and Clear by Lama Mipham. Trans. Tarthang Tulku. Dharma 1973.[45]
  • Golden Zephyr: Instructions from a Spiritual Friend. Nagarjuna and Lama Mipham. Trans. Leslie Kawamura. Dharma 1975.[46]
  • Lama Mipham's commentary to Nagarjuna's Stanza's for a Novice Monk. Trans. Glenn H. Mullin and Lopsang Rabgay. LTWA 1978.[47]
  • The Fish King's Power of Truth: A Jataka Tale Retold by Lama Mipham. Arranged by Tarthang Tulku. Dharma 1990.[48]
  • Ways of Enlightenment: Buddhist Studies at Nyingma Institute, based on Mipham's mkhas 'jug. Compiled and edited by Dharma Publishing staff. Dharma 1993.[49]
  • Gateway to Knowledge. Trans. Erik Pema Kunsang. Rangjung Yeshe 1997-2012
  • Mipham's Beacon of Certainty: Illuminating the View of Dzogchen, the Great Perfection. Trans. John Whitney Petit. Wisdom 1999
  • Mo: The Tibetan Divination System. Translated by Jay Goldberg. Snow Lion 2000.
  • Middle-way Meditation Instructions of Mipham Rinpoche. Trans. Thrangu Rinpoche. Namo Buddha 2001
  • Introduction to the Middle Way: Chandrakirti's Madhyamakavatara with Commentary by Jamgön Mipham. Trans. Padmakara Translation Group. Shambhala 2002
  • Speech of Delight: Mipham's Commentary of Shantarakshita's Ornament of the Middle Way. Trans. Thomas H. Doctor. Snow Lion 2004
  • Maitreya's Distinguishing Phenomena and Pure Being with Commentary by Mipham. Trans. Jim Scott. Snow Lion 2004
  • The Adornment Of The Middle Way. Trans. Padmakara Translation Group. Shantarakshita & Jamgon Mipham. Shambhala 2005
  • Gem that Clears the Waters: An Investigation of Treasure Revealers. In "Tibetan Treasure Literature", trans. Andreas Doctor. Snow Lion 2005. pp. 56–71
  • Fundamental Mind: The Nyingma View of the Great Completeness by Mi-pam-gya-tso, comm. by Khetsun Sangpo Rinbochay. Trans. Jeffrey Hopkins. Snow Lion 2006
  • Middle Beyond Extremes: Maitreya's Madhyantavibhaga with Commentaries by Khenpo Shenga and Ju Mipham. Trans. Dharmachakra Translation Committee. Snow Lion 2007
  • Mipam on Buddha-Nature: The Ground of the Nyingma Tradition. Selected translations by Douglas S. Duckworth. SUNY 2008
  • White Lotus: An Explanation of the Seven-line Prayer to Guru Padmasambhava by Jamgön Mipham. Trans. Padmakara Translation Group. Shambhala 2008
  • Garland of Jewels: The Eight Great Bodhisattvas. Trans. Yeshe Gyamtso. KTD Publications 2008
  • The Way of the Realized Old Dogs, Advice that Points out the Essence of Mind, called "A Lamp that Dispels the Darkness". Trans. Tony Duff. PKTC 2009
  • The Method of Preserving the Face of Rigpa, the Essence of Wisdom: An Aspect of Training in Thorough Cut. Trans. Tony Duff. PKTC 2009
  • Luminous Essence: A Guide to the Guhyagarbha Tantra. Trans. Dharmachakra Translation Committee. Snow Lion 2009
  • The Blessing Treasure: A Sadhana of the Buddha Shakyamuni by Mipham Rinpoche. A Commentary by Khenchen Palden Sherab Rinpoche & Khenpo Tsewang Dongyal Rinpoche. Dharma Samudra 2009.
  • The Wheel of Analytic Meditation. Trans. Adam Pearcey. In "The Collected Works of Dilgo Khyentse", Vol. 2. Shambhala 2010.
  • Essence of Clear Light: An Overview of the Secret Commentary "Thorough Dispelling of Darkness throughout the Ten Directions". Trans. Light of Berotsana. Snow Lion 2010.
  • Unending Auspiciousness: The Sutra of the Recollection of the Noble Three Jewels, with Commentaries by Ju Mipham, Taranatha and the Author. Trans. Tony Duff. PKTC 2010.
  • Jamgon Mipham: His Life and Teachings. Selected translations by Douglas S. Duckworth. Shambhala 2011
  • The Verses of the Eight Noble Auspicious Ones. CreateSpace 2013.
  • Tengye Monlam, an Aspiration for the Spread of the Nyingma Teachings: The Oral Transmission that Gladdens the Dharma Kings in "Liberating Duality with Widsom Display: The Eight Emanations of Guru Padmasambhava". Khenchen Palden Sherab Rinpoche and Khenpo Tsewang Dongyal Rinpoche. Translated by Ann Helm. Dharma Samudra 2013.
  • Ornament of the Great Vehicle Sutras: Maitreya's Mahayanasutralamkara with Commentaries by Khenpo Shenga and Ju Mipham. Trans. Dharmachakra Translation Committee. Snow Lion 2014.
  • Shower of Blessings. Yeshe Gyamtso. Ktd Publications 2015.
  • The Wheel of Investigation and Meditation that Thoroughly Purifies Mental Activity and the Lamp That Dispels Darkness in "Pith Instructions: Selected Teachings and Poems". Dilgo Khyentse. Shambhala 2015. (Only available as eBook).
  • A Garland of Views: A Guide to View, Meditation, and Result in the Nine Vehicles. Padmakara Translation Group. Shambhala 2016.
  • The Ketaka Jewel: A Commentary on the Prajna Chapter Making the Words and Meaning Easy to Understand. Translated by Gawang Rinpoche and Gary Weiner. CreateSpace 2016
  • The Just King: The Tibetan Buddhist Classic on Leading an Ethical Life. Translated by Jose Cabezon. Shambhala 2017.
  • Pointing to the Nature of Awareness (rtogs ldan rgan po rnams kyi lugs sems ngo mdzub tshugs kyi gdams pa mun sel sgron me), in "A Gathering of Brilliant Moons". Translated by Douglas Duckworth. Wisdom Publications, 2017. (Also translated in Duff 2009, above).
  • The Wisdom Chapter: Jamgön Mipham's Commentary on the Ninth Chapter of the Way of the Bodhisattva. Translated by The Padmakara Translation Group. Shambhala, 2017.
  • Mipham's Sword of Wisdom: The Nyingmapa Approach to Valid Cognition. Khenchen Palden Sherab. Wisdom Publications 2018.
  • A Feast of the Nectar of the Supreme Vehicle: An Explanation of the Ornament of the Mahayana Sutras. Padmakara Translation Group. Shambhala 2018.
  • Wondrous Talk Brought about by Conversing with a Friend; the Four Dharma Traditions of the Land of Tibet; Profound Instruction on the View of the Middle Way; the Essence of Mind; the Essence of Wisdom: How to Sustain the Face of Rigpa; the Nature of Mind; Lamp to Dispel Darkness; and Advice to the Dodrup Incarnation, Jigme Tenpe Nyima in "Beyond the Ordinary Mind: Dzogchen, Rimé, and the Path of Perfect Wisdom". Translated by Adam Pearcey. Snow Lion, 2018.
  • Uprooting Clinging: A Commentary on Mipham Rinpoche's Wheel of Analytic Meditation. Khenchen Palden Sherab and Khenpo Tsewang Dongyal Rinpoche. Dharma Samudra, 2019.

Översättningar tillgängliga online redigera

Referenser redigera

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, 11 januari 2022.

Noter redigera

  1. ^ [a b] Aaron Swartz, Open Library, Mi-pham-rgya-mtsho ʼJam-mgon ʼJu, läst: 9 oktober 2017, licens: GNU Affero General Public License, version 3.0.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Aaron Swartz, Open Library, Jamgon Ju Mipham Gyatso, läst: 9 oktober 2017, licens: GNU Affero General Public License, version 3.0.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Libris, Mi pham 'jam dbyangs rnam rgya mtsho, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ Mipam Gyatso, Treasury of Lives (på engelska), läs online, läst: 13 januari 2022.[källa från Wikidata]
  5. ^ Mipham Gyatso (på engelska), läs online, läst: 13 januari 2022.[källa från Wikidata]
  6. ^ läs online, treasuryoflives.org.[källa från Wikidata]
  7. ^ Källangivelsen på Wikidata använder egenskaper (properties) som inte känns igen av Modul:Cite
  8. ^ Mipam Gyatso, Treasury of Lives (på engelska), läs online.[källa från Wikidata]
  9. ^ Chogyam Trungpa; The Tantric Path of Indestructible Wakefulness (volume 3)
  10. ^ Duckworth (2011), page 46
  11. ^ Reginald A. Ray; Indestructible Truth: The Living Spirituality of Tibetan Buddhism, 2002, chapter 9.
  12. ^ Pettit 1999 p.24
  13. ^ ”Sanskrit and Tamil Dictionaries”. http://www.sanskrit-lexicon.uni-koeln.de/scans/MWScan/tamil/index.html. 
  14. ^ http://www.thlib.org/reference/dictionaries/tibetan-dictionary/translate.php
  15. ^ Phuntsho (2005) p.13
  16. ^ Smith (2001) p.230
  17. ^ Duckworth; Jamgon Mipam, His life and teachings, Pg 76
  18. ^ Duckworth, Mipham on Buddha Nature, xiii.
  19. ^ [a b] Koppl, Heidi. Establishing Appearances as Divine. Snow Lion Publications 2008.
  20. ^ Pettit, John W; Mipham's Beacon of Certainty: Illuminating the View of Dzogchen, the Great Perfection. Studies in Indian and Tibetan Buddhism (Volume II), 2002, page 4.
  21. ^ Pettit, John W; Mipham's Beacon of Certainty: Illuminating the View of Dzogchen, the Great Perfection. Studies in Indian and Tibetan Buddhism (Volume II), 2002, page 131.
  22. ^ Duckworth; Jamgon Mipam, His life and teachings, Pg 77
  23. ^ Duckworth; Jamgon Mipam, His life and teachings, Pg 78.
  24. ^ Duckworth; Jamgon Mipam, His life and teachings, Pg 80-81
  25. ^ Duckworth; Jamgon Mipam, His life and teachings, Pg 81.
  26. ^ Duckworth; Jamgon Mipam, His life and teachings, Pg 82.
  27. ^ Duckworth, Jamgon Mipam, His life and teachings, 145.
  28. ^ Duckworth; Jamgon Mipam, His life and teachings, Pg 85.
  29. ^ Duckworth; Jamgon Mipam, His life and teachings, Pg 87-88.
  30. ^ Review by Robert Mayer of Mipham’s Dialectics and the Debates on Emptiness: To Be, Not to Be or Neither. Buddhist Studies Review 23(2) 2006, 268
  31. ^ Phuntsho 2005 p. 13
  32. ^ Germano (2002)
  33. ^ [a b] Smith (2001) p. 231
  34. ^ Kapstein, Matthew T. (2000). 'We Are All Gzhan stong pas: Reflections on The Reflexive Nature of Awareness: A Tibetan Madhyamaka Defence. By Paul Williams.' Journal of Buddhist Ethics. Volume 7. ISSN 1076-9005. Source: (accessed: Sunday November 8, 2009)
  35. ^ Söllo Chenmo
  36. ^ Smith (2001) p.231.
  37. ^ Petit, 1999 p. (Översatt för Wikipedia)
  38. ^ ”Dharma Fellowship: The Life of Mipham Jamyang Namgyal (1846–1912)”. www.dharmafellowship.org. Arkiverad från originalet den 1 juli 2012. https://web.archive.org/web/20120701061736/http://www.dharmafellowship.org/biographies/historicalsaints/mipham-namgyal.htm. Läst 16 januari 2022. 
  39. ^ ”Dharma Fellowship: The Life of Mipham Jamyang Namgyal (1846–1912)”. Arkiverad från originalet den 1 juli 2012. https://web.archive.org/web/20120701061736/http://www.dharmafellowship.org/biographies/historicalsaints/mipham-namgyal.htm. Läst 13 januari 2022. 
  40. ^ Smith 2001 p.272
  41. ^ Curren 2006: "Buddha's not smiling", Delhi: Motilal Banarsidass, 225.
  42. ^ ”Archived copy”. Arkiverad från originalet den 28 september 2007. https://web.archive.org/web/20070928004539/http://www.mipham.com/biography.html. Läst 13 januari 2022. 
  43. ^ ”Archived copy”. Arkiverad från originalet den 15 februari 2009. https://web.archive.org/web/20090215202746/http://shambhala.org/teachers/sakyong-mipham.php. Läst 13 januari 2022. 
  44. ^ V., Guenther, Herbert (1976). Buddhist philosophy in theory and practice. Shambhala. ISBN 0-87773-091-1. OCLC 2601743. http://worldcat.org/oclc/2601743. Läst 13 januari 2022 
  45. ^ rgya-mtsho., Mi-pham ʼJam-dbyangs rnam-gyal (1973). Calm and clear. Dharma Pub. OCLC 219849977. http://worldcat.org/oclc/219849977. Läst 13 januari 2022 
  46. ^ century., Nāgārjuna, active 2nd (1975). Golden zephyr. Dharma Pub. ISBN 0-913546-22-4. OCLC 1991948. http://worldcat.org/oclc/1991948. Läst 13 januari 2022 
  47. ^ Author., Mullin, Glenn H. 1949- Rabgay, Lobsang, 1953- Rnam-rgyal-rgya-mtsho 1846-1912 Blo-bzang-grags-pa 1357-1419 (1997). Lama Mipam's commentary to Nagarjuna's Stanza's [sic for a novice monk, together with, Tsong Khapa['s] Essence of the ocean of Vinaya]. Library of Tibetan Works and Archives. ISBN 81-86470-15-8. OCLC 255530087. http://worldcat.org/oclc/255530087. Läst 13 januari 2022 
  48. ^ 1846-1912., Mi-pham-rgya-mtsho, ʼJam-mgon ʼJu, (1990). The Fish King's power of truth. Dharma Pub. ISBN 0-89800-144-7. OCLC 22721969. http://worldcat.org/oclc/22721969. Läst 13 januari 2022 
  49. ^ ʼjug., Mi-pham-rgya-mtsho, ʼJam-mgon ʼJu, 1846-1912. Mkhas (1993). Ways of enlightenment : Buddhist studies at Nyingma Institute.. Dharma Pub. ISBN 0-89800-254-0. OCLC 28028684. http://worldcat.org/oclc/28028684. Läst 13 januari 2022 
  50. ^ [a b c d] Mi-pham-rgya-mtsho, ʼJam-mgon ʼJu ([1997-2002]). Gateway to knowledge : the treatise entitled The gate for entering the way of a Pandita (1st published ed). Rangjung Yeshe Publications. ISBN 962-7341-29-0. OCLC 54031328. https://www.worldcat.org/oclc/54031328. Läst 13 januari 2022 

Tryckta källor redigera

Webbkällor redigera

Vidare läsning redigera

Studier av Miphams tankar
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Jamgön_Ju_Mipham_Gyatso&oldid=54152899”