James Dickson (1815–1885)

skotsk-svensk köpman, politiker och donator (1815-1885)

James Jameson Dickson, (James Dickson d.y.), född 17 september 1815 i Göteborg, död 14 november 1885 på sin egendom Överås i Örgryte, var en svensk köpman, politiker och donator[6] i Göteborg.

James Dickson
James Jameson Dickson (1815-1885).jpg
Född17 september 1815[1][2]
GöteborgSverige
Död14 november 1885[1][2] (70 år)
BegravdÖrgryte gamla kyrkogård[3]
MedborgarskapSvenskt
Utbildad vidUppsala universitet Blue pencil.svg
SysselsättningPolitiker, köpman
BefattningSuppleant i Europarådets parlamentariska församling (1949–1957)[4]
BarnAxel Edvin Dickson
James Fredrik Dickson (f. 1844)
Caroline Wijk (f. 1846)
Caroline Dickson (f. 1846)[5]
Beatrice Dickson (f. 1852)
FöräldrarJames Dickson
Margaretha Magdalena Bagge[5]
SläktingarRobert Dickson (syskon)
Oscar Dickson (syskon)
Axel Dickson (syskon)
Robert Dickson (syskon)
Redigera Wikidata
James Jameson Dickson. Oljemålning 1857.

BiografiRedigera

Han utbildade sig vid Göteborgs Handelsinstitut 1827–1831 och blev student vid Uppsala universitet 1831. Mellan åren 1833 och 1837 var han anställd på sin fars kontor i Göteborg. År 1837 fick han en plats hos sin farbror Peter Dickson i London och 1840 etablerade James Dickson en egen filial i London under namnet Dickson Brothers, vars chef han var fram till 1847 då han återvände till Göteborg som delägare i firman James Dickson & Co. I mitten av 1800-talet var James Dickson & Co Sveriges största rederiföretag, och man hade då sitt kontor på Östra Hamngatan 17 i centrala Göteborg.[7][8]

James Dickson var ordförande för Bergslagsbanan 1871–1882, ledamot av styrelsen för Göteborgs och Bohus Läns Sparbank 1870–1873, ledamot av borgerskapets äldste 1848–1862, ledamot av Stadsfullmäktige 1863–1868, ledamot av styrelsen för Göteborgs museum 1861–1868, ledamot av styrelsen för Chalmerska slöjdskolan 1864–1885, ledamot av Kungliga Vetenskaps- och Vitterhetssamhället i Göteborg med flera.

 
James Dicksons bostad på Överås

Han ägde egendomen Överås vid Danska Vägen i Örgryte, uppfört 1861 av byggmästare A Krüger och ritat av arkitekten V Boulnais. Samma år invigdes Göteborgs Folkbibliotek, skänkt av James Dickson. Året därpå öppnades NavigationsskolanKvarnberget, även den skänkt av James Dickson.

I sitt testamente 1884 donerade James Dickson 50 000 kronor till "[...] bad- eller brunnskurer för obemedlade". Den årliga avkastningen delades ut av en inom Göteborgs Läkaresällskap tillsatt kommitté.[9]

FamiljRedigera

Son till grosshandlare James Dickson och Margareta Eleonora, född Bagge. Gift den 10 februari 1843 i Göteborg med sin kusin Eleonore Willerding (1821–1900), dotter till den preussiske konsuln Christian Fredrik Wilhelm Willerding och Carolina Elisabeth Bagge. Gemensamma barn var hovstallmästare James Fredrik (1844–1898), Caroline (1846–1918) gift med Olof Wijk d.y., godsägare Axel Edvin (1850–1927) och nykterhetsivraren Beatrice Dickson.[10][11]

James Jameson Dickson begravdes den 18 november 1885 i den Dicksonska familjegraven på Örgryte gamla kyrkogård[12] i Göteborg.

ReferenserRedigera

NoterRedigera

  1. ^ [a b] James Dickson, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon: 17517
  2. ^ [a b] Darryl Roger Lundy, The Peerage, The Peerage person ID: p14624.htm#i146237, omnämnd som: James Dickson, läst: 9 oktober 2017
  3. ^ läs online,
  4. ^ läs online,
  5. ^ [a b] Darryl Roger Lundy, The Peerage
  6. ^ Antologia Gothoburgensis - Göteborg genom tiderna, Folke Persson & Agne Rundqvist, Rundqvists Boktryckeri Göteborg 1953 s.212
  7. ^ En vandring i Göteborg på 1870-talet, Olof Nordenskjöld, bilaga till tidskriften Paletten 1942 s.11
  8. ^ Göteborgare del II, Magnus Lagerberg, Åhlén & Åkerlunds Förlag, Ernfried Nybergs Boktryckeri, Stockholm 1914 s.113-114
  9. ^ Enskild filantropisk verksamhet i Göteborg, [Sociala sektionen], red. I. Lilienberg, utgiven i samband med Jubileumsutställningen i Göteborg 1923 s. 307
  10. ^ Svenska släktkalendern 1914, Gustaf Elgenstierna, Albert Bonniers Förlag, Stockholm 1913 s.198-199
  11. ^ Kronologiska anteckningar om viktigare händelser i Göteborg 1619-1982, A. Rundqvist, R. Scander, A. Bothén, E. Lindälv, utgiven av Göteborgs hembygdsförbund 1982 s.109
  12. ^ Christina Dickson (11 maj 2017). ”Örgryte Gamla Kyrkogård, Yngre grenen (2)” (PDF). Dickson Society. Dicksonska släktföreningen. http://www.swedickson.se/gravar/Orgryte_kyrkogard.pdf. Läst 9 november 2018. 

Tryckta källorRedigera

  • C R A Fredberg (1922). Det gamla Göteborg del III - staden i söder, öster och norr. Göteborg: Bröderna Weiss Boktryckeri. sid. 443–445 
  • Fahl, Magnus (1963). Göteborgs stadsfullmäktige 1863-1962 del II - Biografisk matrikel. Göteborg: Wezäta. sid. 11–13 

Vidare läsningRedigera