Wenne är ett släktnamn som uppträder i Nedre Satakunta och Egentliga Finland under 1400- till 1600-talet. Släkten, som antagligen tillhörde det lägre frälset, består av tre delar som inte säkert kan knytas samman. Efter 1490-talet utmärkte sig släkten genom att flera av dess medlemmar var på prästbanan.

Släktens medlemmar redigera

Tomas Wenne redigera

Den äldsta personen med namnet Wenne är Tomas Wenne som år 1420 var sjätte man i den synenämnd som skulle utstaka biskopens andel i ängarna i Polsu by invid Kjulo träsk. Sannolikt var han den siste frälsemannen i uppräkningen av nämndens medlemmar.

Släktkretsen kring Henrik Wenne redigera

Henrik Wenne (född ca 1465, död 1513) var kanik och domprost vid Åbo domkapitel. Han förde tre sjöblad i sitt vapen. Hans far hette Nils och han hade en syster som var gift med Peder Gunnersson. Peder var en av de frälsemän som i biskop Magnus tjänst stupade vid Viborg år 1495.

Jakob Wenne och hans avkomlingar redigera

Samtida med Henrik Wenne och verksam i Åbo var en Jakob Wenne. I januari 1503 inskrevs vid universitetet i Köln en studerande Jacobus Mathiae Aboensis de Suecia som möjligen är han och enligt det skulle hans fars namn ha varit Mats. Han studerade vid universitetet i Rostock 1505–1508 och blev magister där. År 1514 omnämns han som kanik i Åbo, möjligen som ett slags efterträdare till Henrik Wenne, och år 1527 hade han avancerat till ärkepräst. Jakob Wenne d.ä. avled i pesten år 1530.

En systerson till Jakob Wenne med samma namn studerade i Rostock åren 1513–1518. Han hade svårt att finansiera sina studier men fick lån i Lübeck. Efter Jakob Wenne den äldres död 1530 skrev biskopen i Åbo till kungen och bad att Jakob den yngre skulle utses till hans efterträdare. Han utsågs till kanik men dog redan år 1532. Lagligheten i hans äktenskap med Gertrud Staffansdotter ifrågasattes men godtogs år 1569 genom ett beslut av biskopen.

Jakob den yngres son Jöns Wenne föddes på 1510-talet. Han var kyrkoherde först i Raumo (1554–1556) och sedan i Eura (1557–1572). Hans sigill återgav i vapenfältet ett stående sjöblad. [1] Hans hustru hette Helga Olofsdotter. Sonen Martin Jönsson Wenne var kyrkoherde i Eura åren 1574–1577 och hade i sitt sigillvapen ett snarlikt sjöblad.

En annan son var Lars Jönsson Wenne som nämns från 1577 till 1588 då han dog. Han var kaplan i Kjulo men efterträdde sin bror Martin som kyrkoherde i Eura år 1577. Han var gift med Valborg Sigfridsdotter från Kjulo, sondotter till Filip Olofsson Rinder som före Jöns Wenne hade varit kyrkoherde i Eura och Pöytis. Lars och Valborg hade flera barn. Ett var Erik Larsson Venne. Han var kaplan i Ulvsby, kyrkoherde där från 1585 och därtill kyrkoherde i Björneborg från år 1602. Han avled 1616. Hans hustru hette Brita. En Johan Vännå har antagits vara bror till honom och begravdes i Åbo domkyrka år 1600. En till namnet obekant syster var gift med lagläsaren och borgmästaren i Åbo Nils Eriksson. De hade en son Johan Nilsson Wenno som var kaplan och domkyrkosyssloman i Åbo och från 1634 kyrkoherde i Virmo. Han avled 1667. Han var gift med Brita Mårtensdotter, barn till borgmästaren i Åbo Bertil Mårtensson.

Referenser redigera

  1. ^ Ruuth, J.W: Suomen rälssimiesten sineteistä lopulla 1500-lukua ja alussa 1600-lukua (Om det finska frälsets vapen i slutet av 1500-talet och början av 1600-talet) Historiallinen arkisto XI (1891), bildplansch 17 nr 194

Källor redigera

  • Åbo domkyrkas svartbok, Finlands statsarkiv 1890, Helsingfors
  • Bidrag till Finlands historia IV, Finlands statsarkiv 1912, Helsingfors, s. 380–381
  • Finlands medeltidsurkunder V, Finlands statsarkiv 1928, Helsingfors
  • Finlands medeltidsurkunder VI, Finlands statsarkiv 1930, Helsingfors
  • Finlands medeltidsurkunder VII, Finlands statsarkiv 1933, Helsingfors
  • Finlands medeltidsurkunder VIII, Finlands statsarkiv 1928, Helsingfors 1935

Litteratur redigera

  • Leinberg, K.G: Det odelade finska biskopsstiftets herdaminne, Helsingfors 1895
  • Leinberg, K.G: Åbo stifts herdaminne 1554–1640, Helsingfors 1903
  • Olsson, G: Freden i Köpenhamn 1509, Studier tillägnade Curt Weibull, Göteborg 1946, s. 313-335.
  • Pohjolan-Pirhonen, H: Arvid Kurki ja vuoden 1510 piispanvaalit (Arvid Kurck och biskopsvalet 1510), Historiallinen aikakauskirja 1955:1 s. 47–63
  • Pirinen, K: Turun tuomiokapituli keskiajan lopulla (Åbo domkapitel i slutet av medeltiden), Helsinki 1956
  • Maliniemi, A: Piispa Olavi Maununpojan ja tuomiorovasti Henrik Wennen kuolinpäivät (Datum för biskop Olav Magnussons och domprosten Henrik Wennes död), Turun historiallinen arkisto 17 (1964) s. 65–72;
  • Nuorteva,J: Suomalaisten ulkomainen opinkäynti ennen Turun akatemian perustamista 1640 (Finländares utlandsstudier före grundandet av Åbo akademi 1640), Suomen kirkkohistoriallinen seura, Helsinki 1997
  • Pousar, Jarl: ”Prelaterna Wenne i Åbo” , Genos 71(2000): 47–54.
  • Koskinen, U. & V. Nissilä: Lisätietoja Euran Lähteenojan ja Souppaan sukupiiristä 1400–1600-luvulla (Tilläggsinformation om släktkretsen kring Lähteenoja och Souppas i Eura på 1400–1600-talet), Genos 2019, s. 194–215