Jöns Eurenius
Jöns (eller Johannes Jacobi) Eurenius, född 1688, död 1751, var en svensk präst. Han var son till Jacob Eurenius och far till Maria Magdalena Eurenia.
Eurenius studerade i Lund 1705 och Uppsala 1707, där han 1716 blev magister. Han utnämndes 1719 till konrektor vid Härnösands skola och 1722 till matheseos och eloquentiæ lektor vid gymnasiet samt tillträdde1725 som kyrkoherde i Torsåker i Ångermanland. Han var en rikt utrustad man och åtnjöt stort anseende för sin lärdom. Mest bekant har han blivit genom Atlantica orientalis, eller Atlandsnäs til des rätta belägenhet beskrifvet, i vilken han bekämpade Olof Rudbecks åsikter om det gamla Atlantis, vilket Eurenius förlade till Palestina. Det var dock ogärna man såg Rudbecks för fosterlandet så smickrande mening anfäktad, och många hinder lades fördenskull i vägen för arbetets tryckning, så att det länge var känt endast genom avskrifter. Slutligen trycktes det i Strängnäs 1751, översattes till latin och utkom 1764 i Berlin, Stralsund och Leipzig. Ett annat av hans arbeten, En präst i sin prydning, eller grundelig afhandling angående en prästmans och Christi tjenares ämbetes skyldigheter et cetera, hade likaledes länge varit bekant i handskrift, då det 1770 utkom i tryck (2:a upplagan 1844).
I Uppsala var han musikstipendiat 1711-1713 under director musices Christian Zellinger. Tjänsten som konrektor innebar vanligtvis även musikundervisning.
Källor redigera
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Eurenius, 2. Johannes (Jöns) Jacobi, 1904–1926.
