Viktor Ivar Sandström, född 22 mars 1852 i Stockholm, död 2 juni 1889 i Uppsala[5], var en svensk läkare.

Ivar Sandström
Född22 mars 1852[1]
Stockholm[2]
Död2 juni 1889[1][3] (37 år)
Uppsala församling, Sverige
BegravdUppsala gamla kyrkogård[4]
Medborgare iSverige
Utbildad vidUppsala universitet
SysselsättningLäkare
ArbetsgivareUppsala universitet
BarnCarin Lindskog (f. 1886)
FöräldrarCarl Eric Sandström
SläktingarAnna Sandström (syskon)
Bertha Sandström (syskon)
Redigera Wikidata
Minnestavla över Ivar Sandström vid Anatomikum i Uppsala.

Sandström upptäckte 1880 bisköldkörtlarna hos människan.

Sandström var bror till pedagogen och skolgrundaren Anna Sandström och var femte barnet till sekreteraren i lantmäteristyrelsen Carl Erik Sandström och Anna Erika Hallström; modern var dotter till en provinsialläkare från Umeå. Fadern dog i kolera då Sandström var sex år. År 1885 gifte han sig med Anna Göransson (1859–1902) från Gävle och paret fick två barn. En dotter till paret blev författaren Carin Lindskog (1886–1959)[6]. Äktenskapet var olyckligt, så hustrun lämnade honom tidigt och Sandströms mano-depressiva läggning blev alltmer tydlig, vilket ändade med självmord när han bodde hos sin bror och dennes familj[7] i Askesta. Något år dessförinnan hade han vårdats en kortare tid på Ulleråkers sjukhus för en akut mani.

Sandström ligger begravd på Uppsala gamla kyrkogård.[8]

Studier och yrkesverksamhet redigera

De medicinska studierna började Sandström vid Uppsala universitet 1871 och blev medicine kandidat där 1878 följt av medicine licentiat 1886. Han var amanuens vid anatomiska institutionen i Uppsala 1873-1874, tillförordnad prosektor där 1879-80 och tillförordnad lärare i histologi 1881-87.

Under sin prosektortid gjorde Sandström upptäckten av bisköldkörtlarna hos människa och erhöll för sin avhandling 1880 Om en ny körtel hos menniskan och åtskilliga däggdjur dels det större Hwasserska priset och dels Vetenskapsakademins Flormanska belöning. Dock fick Sandström inget större gehör för sin upptäckt bland kollegor.[9]

Sandström avbröt den akademiska banan och var under ett par repriser tillförordnad läkare vid Sala länslasarett.

Litteratur redigera

  • Stolt, Carl-Magnus (2012). Förnedringens anatomi. Berättelse om en man som fullbordade en vetenskap. Lund: bookLund förlag. sid. 235. ISBN 9789186420888 

Källor redigera

 Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Sandström, Ivar Viktor, 1904–1926.

Noter redigera

  1. ^ [a b] Tjeckiska nationalbibliotekets databas, läst: 23 november 2019.[källa från Wikidata]
  2. ^ Folkräkningar (Sveriges befolkning) 1880, Riksarkivet, Sandström, Ivar Viktor, f. 1852 i Stockholm, Medicine kandidat, läs onlineläs online, läst: 14 september 2020.[källa från Wikidata]
  3. ^ 1889 Arkiv Uppsala rådhusrätt och magistrat (SE/ULA/11661) Volym F IIa:69, nr 349RegisterBouppteckningsregister - Landsarkivet i Uppsala, bouppteckning, Landsarkivet i Uppsala, Sandström, Ivar Viktor, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ Svenskagravar.se, Sandström, Ivar Viktor, läs online, läst: 3 april 2018.[källa från Wikidata]
  5. ^ Sveriges Dödbok SDB 1860–2016, USB, Version 7.10, Sveriges Släktforskarförbund (2016).
  6. ^ Vilhelm F A Nordström i Svenskt Biografiskt Lexikon
  7. ^ Johansson, Henry (2000). ”Endokrinkirurgins historia och Sandströms körtel”. Läkartidningen (Stockholm) 97 (38): sid. 4160-61. 
  8. ^ Lars Ridderstedt (2001). En levande kyrkogård. Uppsala: Hallgren & Fallgren. ISBN 91-7382-765-7 
  9. ^ ”Upptäckten av bisköldkörtlarna vägbrytande för endokrin kirurgi”. Info.uu.se. 19 december 1996. Arkiverad från originalet den 3 september 2010. https://web.archive.org/web/20100903035814/http://www.info.uu.se/publ/fp1996/23.html. Läst 6 juli 2011.