Storå, Finland

	Storå
	Isojoki (finska)
	Kommun
	Storå kommuns vapen
	Storå kommuns vapen
Land	Finland
Landskap	Södra Österbotten
Admin. centrum	Storå kyrkoby
Area	647,43 km² (2016-01-01)
- land	642,38 km²
- vatten	5,05 km²
Folkmängd	1 891 (2021-12-31)
- män	1 026 (2020-12-31)
- kvinnor	899 (2020-12-31)
Befolkningstäthet	2,94 invånare/km²
Kommunkod	151
Geonames	656518
Språk ; - Finska:; - Svenska:; - Övriga:	; 96,9 %; 0,7 %; 2,3 %
Läge	62°06′50″N 21°57′30″Ö / 62.11389°N 21.95833°Ö;
	Storå kommuns läge Storå kommuns läge
	Webbplats: www.isojoki.fi

För andra orter med samma namn, se Storå.

Storå (finska: Isojoki) är en kommun i landskapet Södra Österbotten i Finland. Storå har &&&&&&&&&&&01891.&&&&&01 891 invånare och en yta på &&&&&&&&&&&&0647.430000647,43 km².

Storå är enspråkigt finskt.

Historia redigera

Storå omtalas för första gången år 1586 såsom Södermarck och Forsby. Ortens två bönder hette Sigfrid Thomasson och Lasse Larsson. Nybygget torde ha uppkommit på 1570-talet. Namnet Södermarck användes ännu år 1591, men fick sedan ge vika för Forsby. År 1608 benämndes byn ”Storåå” (Storå är en förlängning av Lappfjärds å längre västerut, byter namn efter sockengränsen.) och hade då fyra bönder; den fjärde hette Jöran Mattsson Sirooi. Den sistnämndes hemman blev senare första hemmanet i Vesijärvi by, som 1606 benämndes Wesijoki. Namnet Forsby blev senare namnet på ett hemman i Storå. Den finskspråkiga befolkningen växte och blev i majoritet och orten fick ett finskt namn. År 1696 hade Storå 18 gamla bönder och sex nybyggare samt Wesijärvi och Cärienkåski vardera en nybyggare. Nybyggandet fortgick sålunda. År 1705 bestod Storå av fem byar med finska namn. Orten hade i början av 1700-talet omkring 200 invånare. Vägen till Lappfjärds kyrka var lång, över tre mil.

Storåborna byggde sig ett bönehus 1710, där prästerna från Lappfjärds pastorat några gånger per år predikade. Begravningar skulle fortsättningsvis ske i Lappfjärd, men i lönndom lades ett och annat lik i marken runt bönehuset. Det framkom vid tinget cirka femton år efter bönehusets tillkomst. Envisheten att bilda egen församling gav resultat, för den 21 augusti 1732 erhölls kungligt bifall till att Storå fick bilda kapellförsamling. Bönehuset byggdes om till en kyrka, som invigdes år 1733. Församlingen bestod då av 30 familjer hemmahörande i Lappfjärds socken och 15 i Ikalis socken. Den första kaplanen i Storå blev magister Anders Gadolin, som kom år 1734. Storå kapell blev genom beslut av domkapitlet av 21 juni 1786 förstorat med Vesijärvi by, vars invånare var finsktalande och hade närmare till Storå än till Lappfjärds kyrka. Närapå 70 år senare, den 29 november 1855 blev Storå ett eget pastorat. Befolkningen växte vid denna tidpunkt lavinartat och räknades år 1880 till 4 016 själar.

Politik redigera

Mandatfördelning i Storå kommun, valen 1976–2021 redigera

Valår

Grafisk presentation, mandat och valdeltagande

TOT

%

Könsfördelning (M/K)

1976

1

2

11

5

1

2

11

5

21

81,6

1980

1

3

11

5

1

3

11

5

21

82,6

1984

1

3

11

5

1

3

11

5

21

82,7

1988

1

3

12

5

1

3

12

5

21

81,2

1992

1

2

13

1

4

1

2

13

1

4

21

78,0

1996

2

13

1

5

2

13

1

5

21

71,4

2000

2

14

1

4

2

14

1

4

21

67,1

2004

1

14

1

4

1

14

1

4

21

68,3

17

4

2008

2

12

1

4

2

12

1

4

21

65,1

16

5

2012

2

3

12

4

2

3

12

4

21

68,4

18

3

2017

1

2

13

5

1

2

13

5

21

61,3

16

5

2021

1

4

11

5

1

4

11

5

21

61,6

17

4

Data hämtat från Statistikcentralen och Doria.fi, Statistikcentralens digitaliserade historiska statistik

Demografi redigera

Befolkningsutveckling redigera

Befolkningsutvecklingen i Storå 1975–2020^[3]

År			Folkmängd
1975			3 447
1980			3 204
1985			3 069
1990			2 896
1995			2 860
2000			2 694
2005			2 552
2010			2 400
2015			2 123
2020			1 925
Anm: Uppgifterna avser förhållandena den 31 december nämnda år enligt områdesindelningen den 1 januari 2022.

Språk redigera

Befolkningen efter språk (modersmål) den 31 december 2022. Finska, svenska och samiska räknas som inhemska språk då de har officiell status i landet. Resten av språken räknas som främmande. För språk med färre än 10 talare är siffran dold av Statistikcentralen på grund av sekretesskäl.^[4]^[5]

Språk	Talare 2022-12-31
Språk	Antal	Andel (%)
Hela befolkningen	1 852	100,0
Inhemska språk totalt	1 784	96,3
Finska	1 768	95,5
Svenska	16	0,9
Främmande språk totalt	68	3,7
Estniska	25	1,3
Ukrainska	21	1,1
Lettiska	14	0,8
Språk med färre än 10 talare	8	0,4