Islandslav (Cetraria islandica) är en bladlav som finns i bergiga regioner över hela norra delen av världen. Islandslaven är en av Sveriges vanligaste, markväxande busklavar. Islandslav påträffas vanligen i hällmarkstallskog, ofta tillsammans med renlavar men den går också långt upp i skoglösa fjällmarker. Även om den varierar en hel del till form och färg är islandslav lätt att känna igen på sina bruna, platta lober, till skillnad från de grå eller gulgröna, trinda grenarna hos renlavarna. Beståndet anses ligger inom intervallet för kategorin Livskraftig (LC)[1]. Islandslav ingår i släktet Cetraria, och familjen Parmeliaceae.[2][3][4]

Islandslav
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeSvampar
Fungi
DivisionSporsäckssvampar
Ascomycota
KlassLecanoromycetes
OrdningLecanorales
FamiljParmeliaceae
SläkteCetraria
ArtIslandslav
C. Islandica
Vetenskapligt namn
§ Cetraria islandica
Auktor(Linné) Ach.

Synonymer

redigera
  • Liechen islandicus L.
  • Lebaria islandica Hoffm.
  • Physcia islandica D.C.
  • Äldre svenska namn för laven är Islandsmossa, Hedelav, Hedemossa [5].

Beskrivning

redigera
 
Islandslav
 
Matta av tuvor

Islandslav är en lav. Till skillnad från andra grupper är inte lavar egna organismer utan varje ”art” är ett samhälle bestående av åtminstone en sporsäckssvamp, en eller flera grönalger och/eller cyanobakterier, en mängd bakterier och i många fall också en eller flera basidiesvampar[6]. I många fall, till exempel inom blomsterhandeln, kallas islandslav dock för olika varianter av mossa, men det är tveklöst oriktigt. Misstaget begås även i andra språk än svenska. Mossor är botaniskt något helt annat än lavar.

Islandslav växer löst tuvad. Bålen är spretig och har hår i kanterna. Färgen är grön, men solbelysta delar blir rödaktiga. Undersidan har vita fläckar där märgen syns. I fuktigt tillstånd är laven mjuk, och har då viss likhet med krussallad. Som torr blir den spröd, och färgen bleknar.

Användning och förtäring

redigera

Islandslav är ätlig med högt näringsinnehåll, men innehåller lavsyror som gör den besk, om inte dessa ämnen lakas ut. Det är en långsam process. Följande metoder kan tillämpas:

* Blötläggning i kallt, rent vatten 20 timmar
(hjälper bara delvis)[7]
* Blötläggning i kall lut 8 timmar
* Sjudning i rent vatten 2 timmar
* Kokning i lut 20 minuter

Efter behandling med lut måste laven sköljas grundligt i vatten. (Jämför lutfisk.) Luten tillreddes traditionellt av björkaska från spisen (pottaska), men modernare kan man använda natriumkarbonat (soda), Na2CO3, kaliumkarbonat, K2CO3 köpt i färghandeln eller kokbokens "bikarbonat" (egentligen natriumvätekarbonat, NaHCO3)

Lavsyrorna i islandslav anges ibland som giftiga, men inte akut och ger på sin höjd illamående, diarré och irritation på magslemhinnan. Beskt avkok på islandslav har används som slemlösande medel vid rethosta och slem i halsen i samband med förkylningar. Avkoket smakar väldigt illa, kan vara giftigt och har som sagt bieffekter. Inga vetenskapliga studier verkar finnas som visar att avkok på islandslav verkligen fungerar som slemlösande. Användandet verkar vara bakgrunden till det norska namnet brestemose[8], dvs. "bröstmossa". Sannolikt är detta även orsaken till det tyska namnet Blutlungenmoss, dvs. "blod-lungs-mossa".

Näringsinnehåll

redigera
Analys av torrsubstans
Ämne % mg/hg

Kolhydrater, bl a
lichenin (lavstärkelse), isolichenin
80
Protein 4,25
Fett 2,6
Stärkelse 2,29
Glukos, fruktos 1,63
Sackaros 0,06
Kalium 250
Järn 53
Magnesium 27
Kalcium 4,8
Zink 4,8
Mangan 1,7

Färglav

redigera

Islandslav går också att utnyttja som färglav. Westring skriver i sin bok Svenska lafvarnas färghistoria från 1805 om detta: "Färgkonsten kan draga mycken nytta av denna laf, i synnerhet till bottenfärger för grönt och blått; ty den sätter en fast grundfärg på godset. Den är ett sjelfständigt färgstoft, som genom beredning kan göras ännu fullkomligare. Färgämnet utdrages lätt, och man får i synnerhet bruna färger af flerahanda nyanser, som äro rätt vackra och moderna"[10].

Namn på främmande språk[11]

redigera

En del av namnen antyder växtens användning som medicinalväxt.

Brasilianska Musgo-da-islândia
Danska Islands mos, Islands lav, Islandslav
Engelska Island Lichen, Iceland Moss, Moss Islandic
Finska Islanninjäkälä
Franska Lichen d'islande, Lichene d'Islande, Mousse d'Islande
Isländska Fjallagras, Fjallagrös
Nederländska IJslands mos, IJslandse kers
Norska Brestemose, Brødlav, Brødmose, Dravlemose, Fiskemose, Grisemose, Islandsk lav, Islandslav, Matmose, Ælsnæver, Øreslav
Polska Płucnica islandzka
Slovakiska Islandski lišaj
Spanska Liquen de Islandia
Tyska Berggraupen, Blutlungenmoss, Brockenmoos, Brockenmoss, Fiebermoss, Heideflechte, Hirschhornflechte, Islandmoos, Isländische Flechte, Isländisches Moos, Natzegge, Purgiermoos, Raspel, Reniterflechte, Rispel

Källor

redigera
  1. Marie Eriksson: Islandslav, 5-betygsuppsats vid Uppsala universitet, Läkemedelskemi (2005)
  2. Örtblomman #11, 2003: [2]
  3. Stefan Källman: Vilda växter som mat & medicin (ICA 1997)
  1. ^ ”Artfakta från SLU Artdatabanken”. artfakta.se. https://artfakta.se/. Läst 4 maj 2023. 
  2. ^ Ach. in Acharius (1803) Method. Lich., p. 292
  3. ^ Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (10 juni 2011). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. Arkiverad från originalet den 18 juni 2012. https://web.archive.org/web/20120618223324/http://www.catalogueoflife.org/services/res/2011AC_26July.zip. Läst 24 september 2012. 
  4. ^ LIAS: A Global Information System for Lichenized and Non-Lichenized Ascomycetes. Rambold G. (lead editor); för detaljerad information, se http://liaslight.lias.net/About/Impressum.html och http://liasnames.lias.net/About/Impressum.html, 2011-03-09
  5. ^ J.W.Palmstruch, Svensk Botanik, första bandet, andra upplagan, Stockholm 1815. Tillgänglig på Archive.org
  6. ^ ”Lavar | SLU Artdatabanken”. SLU.SE. https://www.artdatabanken.se/arter-och-natur/organismgrupper/lavar/. Läst 4 maj 2023. 
  7. ^ fullständig urlakning kan ta upp till 5 dygn
  8. ^ ”ISLANDSLAV - Cetraria islandica”. www.rolv.no. http://www.rolv.no/urtemedisin/medisinplanter/cetr_isl.htm. Läst 9 augusti 2019. 
  9. ^ Enligt källa [1] skulle islandslav innehålla även lavsyran usninsyra, men enligt Läkartidningen.se 2005-08-08 (notis 1758) påstås utan bevis att detta är fel; däremot skulle det dessutom finnas cetrarinsyra. Enligt Örtmedicin och växtmagi (Det Bästa 1982, ISBN 91-7030-073-9) innehåller islandslav verkligen usninsyra. Här står alltså ord mot ord.
  10. ^ Sundström, Lisa. ”Islandslav, Cetraria islandica”. www.nrm.se. https://www.nrm.se/faktaomnaturenochrymden/vaxter/kryptogamer/manadenskryptogam/lavar/islandslavcetrariaislandica.277.html. Läst 4 maj 2023. 
  11. ^ Liber Herbarum II [1]

Externa länkar

redigera