Iriomotekatt[2][3], Prionailurus bengalensis ssp. iriomotensis (alt. Prionailurus iriomotensis) är en underart (alternativt art) i släktet Prionailurus inom familjen kattdjur. Den räknas antingen som en egen art eller som underart till leopardkatten (Prionailurus bengalensis) och systematiken är ännu inte helt klarlagd. I japanska dialekter som talas i kattens utbredningsområde kallas den för Yamamayā ("bergskatt"), Yamapikaryā ("glittrande ting från berget") eller Pingīmayā ("rymmande katt").

Iriomotekatt
Status i världen: Akut hotad[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassDäggdjur
Mammalia
OrdningRovdjur
Carnivora
FamiljKattdjur
Felidae
UnderfamiljFelinae
SläktePrionailurus
ArtIriomotekatt
P. iriomotensis (alt. P. bengalensis)
Vetenskapligt namn
§ Prionailurus iriomotensis (alt. Prionailurus bengalensis ssp. iriomotensis)
AuktorImaizumi, 1967
Utbredning
Utbredningsområde
Hitta fler artiklar om djur med

Biologi redigera

Utbredning och habitat redigera

Djuret är litet och nattaktivt. Katten upptäcktes 1967, av biologen Imaizumi, på den västjapanska ön Iriomote där arten är endemisk.[4] Den lever nära vatten, gärna på stränder eller odlad mark, där den jagar fåglar (bland annat gråbent sumphöna), insekter, krabbor och smådäggdjur[4]. Bergstrakterna i öns centrum undviks vanligen. Det finns troligen inte mer än 100 individer, var och en med sitt eget revir. Hannarnas revir är cirka 3 kvadratkilometer stora och överlappar varandra. Det händer även att hannar byter territorium. Honor stannar hela livet i samma revir som i genomsnitt är 1,75 kvadratkilometer stort och honornas revir är avgränsade mot varandra.

Kännetecken redigera

Pälsen har en brunaktig grundfärg med mörka fläckar som bildar strimmor. Extremiteterna och den tjocka svansen är jämförelsevis korta. Öronen är korta och avrundade. Liksom hos flera andra kattdjur har öronen en vit fläck på baksidan. Angående storleken liknar arten huskatten. Kroppslängden ligger omkring 60 centimeter och svansen är ungefär 20 centimeter lång. Hannarna blir i genomsnitt 4,2 kilogram tunga, medan honorna väger omkring 3,2 kilogram.[4]

Iriomotekatten är en av de fyra kattdjur som inte kan dra in sina klor. De andra tre är geparden, platthuvudkatten och fiskarkatten.

Levnadssätt redigera

Detta kattdjur är främst aktivt på natten och sover på dagen i håligheter i träd, vegetationsansamlingar eller bergssprickor. När den jagar vistas den ofta på träd eller simmar över vattendrag.

Parningstiden på öns tempererade regioner ligger vanligen mellan februari och mars, ungarna föds därför främst i maj. Katten föder efter cirka 60 dagars dräktighet 1–4 ungar, i en bergspricka eller ett ihåligt träd. Katten når vuxen ålder efter 10–12 månader. Den kan bli upp till 15 år gammal men dör vanligen tidigare när det tappat sina tänder.[5]

Hotad art redigera

 
Varningsskylt som hänvisar till Iriomotekatten.

Arten har den minsta populationen av alla kattdjur och även det minsta utbredningsområdet. Ön Iriomote är bara 290 kvadratkilometer stor. Iriomotekatten skyddas enligt japanska lagar, men den hotas genom habitatförlust och dödas ibland i trafiken. Populationen uppskattades 1994 till cirka 100 individer, och fram till 2002 var antalet stabilt. Efter nyare iakttagelser antas att beståndet minskar, och därför listas arten av IUCN som akut hotad (critically endangered).[1]

Omstridd systematik redigera

Ända sedan den vetenskapliga upptäckten 1967 har artens systematiska position varit omstridd. Den har antingen listats i ett eget släkte, Mayailurus eller till släktet Prionailurus. Många zoologer betraktar djuret som en underart till leopardkatten (Prionailurus bengalensis), bland annat efter mtDNA-analyser på 1990-talet,[1] medan vissa forskare i enlighet med andra morfologiska och molekylärbiologiska undersökningar listar populationen som en självständig art.[4] Den förstnämnda teorin fick ytterligare stöd vid upptäckten under 1980-talet av en annan underart till leopardkatten på ö(gruppe)n Tsushima i Koreasundet.

Iriomotekatten i populärkulturen redigera

Sedan dess upptäckt har Iriomotekatten – som en av mycket få japanska vildkatter[6] – väckt viss uppmärksamhet och även fått roller inom populärkulturen. Den har bland annat synts i de två animeproduktionerna Azumanga Daioh och Tokyo Mew Mew. I den förstnämnda figurerar ett exemplar av katten (benämnt Maya) i flera av de senare avsnitten i TV-serien[7]. I den sistnämnda har rollfiguren Ichigo Momomiya blivit "inympad" med Iriomotekatts-DNA[8].

Referenser redigera

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia, 26 januari 2010. med följande källor:

Noter redigera

  1. ^ [a b c] Izawa, M. 2008. Prionailurus bengalensis ssp. iriomotensisIUCN:s rödlista (version 2012.1). Läst 2012-09-21. (engelska)
  2. ^ Sydöstasiatiska småkatter". NE.se. Läst 2012-09-21. Not: NE har dock missuppfattat stavningen av ön.
  3. ^ Illustrerad Vetenskap nr. 4/2007 s. 17 [1]. Läst 2012-09-21.
  4. ^ [a b c d] "Prionailurus bengalensis iriomotensis/Incertae Sedis – Description and Behavior". CSG Species Accounts/IUCN. Läst 2012-09-21. (engelska)
  5. ^ "Prionailurus bengalensis iriomotensis/Incertae Sedis – Biology". CSG Species Accounts/IUCN. Läst 2012-09-21. (engelska)
  6. ^ Not: På den japanska ögruppen Tsushima i Koreasundet finns leopardkatt.
  7. ^ Brienza, Casey (2000-04-09): "Azumanga Daioh – The Complete DVD Collection". (recension). Animenewsnetwork.com. Läst 2012-09-21. (engelska)
  8. ^ Carpenter, Christina: "Tokyo Mew Mew" (recension). Themanime.org. Läst 2012-09-21. (engelska)