Öppna huvudmenyn

Invandringskritiska partier

(Omdirigerad från Invandringskritik)

Invandringskritiska partier (engelska: anti-immigrant parties[1]) är en benämning på politiska partier till höger som är starkt emot invandring.

Det pågår en vetenskaplig debatt om hur partifamiljen "invandringskritiska partier" ska definieras[1] och det råder därför ingen entydig konsensus bland forskare hur gruppen ska benämnas.[2] Förekommande beskrivningar av invandringskritiska partier inom vetenskap och forskning är att dessa karaktäriseras av radikal högerpopulism eller högerpopulism,[3][4][5] högerradikalism eller radikal höger,[6] högerextremism,[7][8] anti-immigrationism,[9] nationalkonservatism[10] och främlingsfientlighet.[11][2][12] Anledningen till den, enligt statsvetaren Nils Bolin, svepande benämningen "invandringskritiska partier" är att det är framförallt deras inställningar till flyktingar och invandrare som är gemensam.[12] En forskare som använt denna benämning är statsvetaren Joost van Spanje i syftet att inte behöva lägga fokus på graden av högerextremism hos partierna.[2][13]

Exempel på partier som räknas in i benämningen invandringskritiska partier i Europaparlamentet är Vlaams Belang (Belgien), Dansk Folkeparti (Danmark), Sannfinländarna (Finland), Lag och rättvisa (Polen), Gyllene gryning (Grekland), Alternativ för Tyskland (AfD) och Sverigedemokraterna (Sverige).[1][2]

ReferenserRedigera

NoterRedigera

  1. ^ [a b c] ”De invandringskritiska partiernas politiska inflytande i Europa, Kunskapsöversikt 2017:1”. Maria Tyrberg och Carl Dahlström / Delegationen för migrationsstudier / Ju 2013:17. http://www.delmi.se/de-invandringskritiska-partiernas-politiska-inflytande-i-europa-kunskapsoversikt-20171-1. Läst 18 september 2018. 
  2. ^ [a b c d] ”Institutionsförtroende – avgörande för invandringskritiska partiers väljarstöd?”. Josefin Smedberg / Lunds universitet. http://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=4228371&fileOId=4250777. Läst 18 september 2018. 
  3. ^ Mudde, Cas (2007), Populist Radical Right Parties in Europe. Cambridge: Cambridge University Press.
  4. ^ Rydgren, Jens (2002), "Radical Right Populism in Sweden: Still a Failure, But for How Long?", Scandinavian Political Studies 25(1): 27–56.
  5. ^ van der Brug, Wouter och Mughan, Antony (2007), "Charisma, Leader Effects and Support for Right-Wing Populist Parties", Party Politics 13(1): 29–51.
  6. ^ Kitschelt, Herbert och McGann, Anthony J. (1995), The Radical Right in Western Europe. Ann Arbor: The University of Michigan Press.
  7. ^ Carter, Elisabeth (2005), The Extreme Right in Western Europe: Success or Failure? Manchester: Manchester University Press.
  8. ^ Cole, Alexandra (2005), "Old Right or New Right? The Ideological Positioning of Parties of the Far Right", European Journal of Political Research 44(2): 203–230.
  9. ^ van der Brug, Wouter, Fennema, Meindert och Tillie, Jean (2000), "Anti-Immigrant Parties in Europe: Ideological or Protest Vote?", European Journal of Political Research 37(1): 77–102.
  10. ^ Demker, M. (2014), Sverige åt svenskarna: Motstånd och mobilisering mot invandring och invandrare i Sverige, Atlas Akademi, p. 47.
  11. ^ ”Invandringskritiska partier i Skandinavien”. Jonas Stenberg / Lunds universitet. http://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=3357944&fileOId=3405571. Läst 18 september 2018. 
  12. ^ [a b] Bolin, Niklas (2012), Målsättning riksdagen. Ett aktörsperspektiv på nya partiers inträde i det nationella parlamentet. Statsvetenskapliga institutionen, Umeå universitet.
  13. ^ van Spanje, Joost. ”Contagious Parties: Anti-Immigration Parties and Their Impact on Other Parties' Immigration Stances in Contemporary Western Europe” (på engelska). https://www.researchgate.net/profile/Joost_Van_Spanje/publication/249731538_Contagious_Parties_Anti-Immigration_Parties_and_Their_Impact_on_Other_Parties%27_Immigration_Stances_in_Contemporary_Western_Europe/links/59b90dfca6fdcc68722f9887/Contagious-Parties-Anti-Immigration-Parties-and-Their-Impact-on-Other-Parties-Immigration-Stances-in-Contemporary-Western-Europe.pdf?origin=publication_detail. Läst 19 september 2018.