Indri eller babakuten (Indri indri) är en art i familjen indrier som tillhör ordningen primater.

Indri
Status i världen: Akut hotad[1]
Indri Indri.jpg
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassDäggdjur
Mammalia
OrdningPrimater
Primates
UnderordningStrepsirrhini
FamiljIndrier
Indriidae
SläkteIndri
ArtIndri
I. indri
Vetenskapligt namn
§ Indri indri
AuktorGmelin, 1788
Utbredning
Indri indri range map.svg
Utbredningsområde
Hitta fler artiklar om djur med

Utseende och anatomiRedigera

Den har jämförelsevis litet och långdraget huvud. Nosen saknar nästan hår och öronen är täckta av yviga hår. Främre extremiteterna är kortare än de bakre. Tumme och stortå är väl utvecklade och fria, varemot de övriga fingrarna är till halva sin längd förenade. Svansen är med en längd på 5 till 6,5 cm mycket kort.[2]

Längden (huvud och bål) ligger mellan 70 och 85 cm. Vikten varierar mellan 6,5 och 9,5 kg. Färgen är mest svart på huvudet, på öronen, på axlarna och på armarna. Några exemplar har en vit fläck kring svansroten, som skjuter upp i en spets på bakre ryggen. Dessutom är lemmarna delvis vita. Till och med inom en och samma flock av dessa djur kan man finna en mängd färgvariationer, bestående i en större utbredning av den vita färgen.[2]

Utbredning och habitatRedigera

Denna art förekommer bara på Madagaskar och där på östra sluttningen av den längs öns östkust liggande bergskedjan. Artens biotop är regnskogen där den förekommer upp till 1 800 meter över havet. Men den föredrar regioner lägre än 1 000 meter.[1]

LevnadssättRedigera

Arten lever endast av växter och uppehåller sig nästan uteslutande i träden. Den rör sig där i upprätt ställning. I de sällsynta fall där den vistas på marken hoppar indrin på sina bakre extremiteter. Individerna är aktiva på dagen.[2] På natten rör de sig bara för att söka skydd vid dåligt väder eller när de hotas av fiender. Ofta solbadar de sittande på en gren.

Indrin bildar små flockar med två till fem individer som består av ett monogamt föräldrapar och deras ungar. Honan är dominant och får äta först. Varje grupp har ett revir som är ungefär 17 till 40 hektar stort och som markeras av hannen med vätska från doftkörtlarna och med urin. Per dag vandrar de upp till 770 meter. På morgonen sjunger de högljudd för att visa sitt anspråk på territoriet. Ljuden kan höras från 2 km avstånd.[2]

Födan utgörs främst av blad och i viss mån av frukter, unga växtskott och blommor.[3] Ibland äter indrin jord, troligen för att kompensera giftiga ämnen i födan. Liksom flera andra däggdjur med blad som huvudföda håller de långa vilopauser på grund av bladens ringa näringsvärde.

FortplantningRedigera

Honan kan para sig vartannat eller vart tredje år och föder vanligen en enda unge per kull. Dräktigheten varar i fyra till fem månader. Ungdjuret klamrar sig fast i moderns päls. Efter cirka 6 månader slutar honan med digivning.[2] Ungen är efter ungefär åtta månader självständig, men stannar vanligen minst ett år i familjegruppen. Honor blir könsmogna efter sju till nio år. För livslängden finns inga uppgifter.

Indrin och människorRedigera

Ursprungsbefolkningen på Madagaskar trodde tidigare att deras avlidna släktingars själar bodde i dessa djur. Enligt en omstridd teori kommer namnet indri från det malagassiska ordet indry som egentligen betyder "där är den". Att ordet blev djurets namn utanför Madagaskar beror troligen på ett missförstånd. På Madagaskar heter arten babakoto, men den kallas i vissa lokala dialekter endrina som kan vara ursprungen till den internationella beteckningen.[4]

Indrin hotas främst av habitatförstörelse. Alla försök att hålla arten i fångenskap misslyckades hittills. I en del skyddsområden på Madagaskar anses beståndet som stabilt. Trots allt listas arten av IUCN som starkt hotad (endangered).[1]

KällorRedigera


Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia, 6 juli 2011.

NoterRedigera

  1. ^ [a b c] King, T. et al. 2018. Indri indri. Från: The IUCN Red List of Threatened Species 2020 Läst 11 oktober 2020.
  2. ^ [a b c d e] Nowak, R. M. (1999) sid.524−525, Indri.
  3. ^ Ankel-Simons, Friederun (2000). ”Indri”. Primate Anatomy. Academic Press. sid. 60−61 
  4. ^ Hacking, I. (1981). ”Was there ever a radical mistranslation?”. Analysis 41 (4): sid. 171–175. doi:10.2307/3327741. 

Tryckta källorRedigera

Externa länkarRedigera