Hylaeus punctulatissimus
Hylaeus punctulatissimus är ett solitärt bi som är medlem av familjen korttungebin och släktet citronbin.[2][3]
| Hylaeus punctulatissimus | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Leddjur Arthropoda |
| Understam | Sexfotingar Hexapoda |
| Klass | Insekter Insecta |
| Ordning | Steklar Hymenoptera |
| Överfamilj | Bin Apoidea |
| Familj | Korttungebin Colletidae |
| Släkte | Citronbin Hylaeus |
| Vetenskapligt namn | |
| § Hylaeus punctulatissimus | |
| Auktor | Smith, 1842[1] |
 | |
| Hitta fler artiklar om djur med | |
Beskrivning redigera
Hylaeus punctulatissimus har en svart grundfärg. Vad som avviker är de ljusa markeringarna i ansiktet, hos honan i form av långa, blekgula sidofläckar, hos hanen dessutom med vita käkar och ibland en liten vit fläck mitt på överläppen.[a] Antennernas undersidor avviker också genom sin mörkgula färg, och alla skenbenen har små blekgula fläckar överst. Första tergiten[b] har ett tydligt, vitt hårband på sidorna. Honan är 7 till 8 mm lång, hanen 6 till 8 mm.[4]
Ekologi redigera
Arten förekommer i varma, öppna landskap som dyner, vingårdar, handelsträdgårdar med lök och purjolök, trädgårdar och vägrenar.[4][2] Flygtiden infaller från sent i maj till slutet av augusti. Arten är starkt specialiserad (oligolektisk) vad gäller pollen, som den endast hämtar från lökar i familjen amaryllisväxter. Nektar kan den även hämta från vit sötväppling (familjen ärtväxter) och druvfläder (desmeknoppsväxter).[5] Larvbona inrättar den främst i gamla skalbaggsgångar i trä.[4] Andra lokaler för bona är i ihåliga växtstänglar.[2]
Utbredning redigera
Arten finns i Syd- och Mellaneuropa upp till Tyskland som nordgräns, samt vidare österut till Kaukasus, Turkiet, Israel, Iran[2] och Azerbajdzjan[5]. Enda skandinaviska fynden är från Danmark, men de är från tidigt 1900-tal.[4] Den fanns tidigare troligtvis även i Storbritannien, baserat på två osäkra, mer än 100-åriga fynd, men sedan åtminstone tidigt 1990-tal betraktas den som utdöd där.[5]
Kommentarer redigera
- ^ Labrum, eller överläppen, är den platta som sitter längst ner mellan käkarna. Över denna sitter clypeus, även kallad munskölden.
- ^ Tergiterna är segmenten på bakkroppens ovansida. Honan har 6 sådana, hanen 7, som numreras med början framifrån. Motsvarande segment på bakkroppens undersida kallas sterniter.
Referenser redigera
- ^ ”Hylaeus punctulatissimus Smith, 1842” (på engelska). ITIS. https://www.itis.gov/servlet/SingleRpt/SingleRpt?search_topic=TSN&search_value=755223#null. Läst 16 juni 2023.
- ^ [a b c d] Dathe, H. H. 2013 Hylaeus punctulatissimus . Från: IUCN 2013. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2018.1. Läst 16 juni 2023.
- ^ Holmström, G. & Hall, K. (2018). ”Hylaeus punctulatissimus Smith, 1842”. Namn och släktskap. Artdatabanken. https://namnochslaktskap.artfakta.se/taxa/6010634/details?lang=sv. Läst 16 juni 2023.
- ^ [a b c d] Cederberg, B., Hagman, A., Johansson, N., Larsson, A.M. & Stenmark, M. (2020). ”Hylaeus punctulatissimus”. Artinformation. Artdatabanken. https://artfakta.se/artinformation/taxa/6010634/detaljer. Läst 16 juni 2023.
- ^ [a b c] G R Else (2018). ”Hylaeus punctulatissimus Smith,1842” (på engelska). Bees Wasps & Ants Recording Society. https://www.bwars.com/bee/colletidae/hylaeus-punctulatissimus. Läst 16 juni 2023.