Hyazinth Strachwitz von Gross-Zauche und Camminetz
Hyazinth Strachwitz von Gross-Zauche und Camminetz, född 30 juli 1893 i Gross Stein, Provinsen Schlesien, död 25 april 1968 i Trostberg, Bayern, var en tysk greve, SS-Standartenführer och generallöjtnant. Under andra världskriget ledde han bland annat Panzer-Regiment Grossdeutschland. Hyazinth von Strachwitz fick smeknamnet Der Panzergraf, ”Pansargreven”.[1]
| Hyazinth Strachwitz von Gross-Zauche und Camminetz | |
 Hyazinth Strachwitz von Gross-Zauche und Camminetz i juni 1943. | |
 Standartenführer Generalleutnant der Reserve | |
|---|---|
| Född | 30 juli 1893 Gross Stein, Provinsen Schlesien, Preussen, Kejsardömet Tyskland |
| Död | 25 april 1968 (74 år) Trostberg, Bayern, Västtyskland |
| Begravningsplats | Grabenstätt, Bayern |
| Inträde | 17 april 1933 |
| Tjänstetid | 1933–1945 |
| Befäl |  Panzer-Regiment Grossdeutschland |
| Utmärkelser |  Riddarkorset med eklöv, svärd och diamanter |
Biografi redigera
Hyazinth von Strachwitz var son till Hyacinth von Strachwitz (1864–1942) och dennes hustru Aloysia (1872–1940), född Gräfin von Matuschka Freiin von Toppolczan und Spaetgen.[2]
Efter avslutad officersutbildning i februari 1914 placerades han som löjtnant vid regementet Garde du Corps i Potsdam. Under första världskriget stred han på västfronten och tillhörde efter krigets slut reserven. von Strachwitz inträdde i Nationalsocialistiska tyska arbetarepartiet (NSDAP) och Schutzstaffel (SS), men stred likväl i armén i samband med fälttågen mot Polen 1939 och Frankrike 1940. I och med Operation Barbarossa i juni 1941 kommenderades han till 16. Panzer-Division. I augusti samma år utmärkte han sig särskilt och tilldelades Riddarkorset av Järnkorset.[3]
I början av år 1943 gavs von Strachwitz befälet över Panzer-Regiment Grossdeutschland, som tillhörde Panzergrenadier-Division Grossdeutschland. Han ledde detta regemente i det tredje slaget vid Charkov och under hans befäl förstördes 154 fiendepansarvagnar.[4]
År 1944 förde han befälet över en enhet ur XXXIX. Armeekorps i samband med Operation Doppelkopf, som utgjorde en tysk motoffensiv mot den framryckande Röda armén på östfronten. I slutet av augusti 1944 blev han svårt skadad i en bilolycka och var konvalescent i fyra månader. Kort efter Tysklands kapitulation i maj 1945 greps von Strachwitz av allierade soldater och internerades i Allendorf, tillsammans med bland andra Franz Halder, Heinz Guderian och Adolf Galland.[5]
von Strachwitz släpptes ur interneringslägret i juni 1947. Hans hustru Alexandrine "Alda" Freiin Saurma-Jeltsch (1896–1946) hade omkommit i en trafikolycka och en av hans söner hade stupat i strid i mars 1945. Hyazinth von Strachwitz gifte sig i juli 1947 med Nora von Stumm (1916–2000).[6]
Utmärkelser redigera
Hyazinth von Strachwitz utmärkelser[7][8][9]
- Järnkorset av andra klassen
- Järnkorset av första klassen
- Schlesiska örnens orden av andra klassen med eklöv och svärd: 1921
- Schlesiska örnens orden av första klassen med eklöv och svärd: 1921
- Tilläggsspänne till Järnkorset av andra klassen: 5 oktober 1939
- Tilläggsspänne till Järnkorset av första klassen: 7 juni 1940
- Tyska riksidrottsutmärkelsen: 1941
- Rumänska kronorden: 9 juni 1941
- Pansarstridsmärket i silver: 1941
- Pansarstridsmärket i guld för 100 dagar i strid: 1943/1944
- Östfrontsmedaljen: augusti 1942
- Såradmärket i svart: 1941
- Såradmärket i silver: 17 mars 1942
- Såradmärket i guld: 16 februari 1943
- Riddarkorset av Järnkorset
- Riddarkorset: 25 augusti 1941
- Eklöv: 13 november 1942
- Svärd: 28 mars 1943
- Diamanter: 15 april 1944
- Enheter under Hyazinth von Strachwitz befäl omnämndes ett flertal tillfällen i Wehrmachtbericht
Referenser redigera
Noter redigera
- ^ ”Strachwitz, Hyazinth Graf von Gross-Zauche und Camminetz” (på tyska). Lexikon der Wehrmacht. Arkiverad från originalet den 4 juni 2016. https://archive.is/20160604213257/http://www.lexikon-der-wehrmacht.de/Personenregister/Strachwitz.htm. Läst 4 juni 2016.
- ^ Röll 2011, s. 13, 16.
- ^ Ailsby 2008, s. 164.
- ^ Röll 2011, s. 114.
- ^ Röll 2011, s. 175.
- ^ Röll 2011, s. 176.
- ^ Ailsby 2008, s. 163–164.
- ^ Röll 2011, s. 189.
- ^ Fellgiebel 2000, s. passim.
Tryckta källor redigera
- Ailsby, Christopher (2008). SS: Tredje rikets bödlar. Hitlers krigare; 10. Hallstavik: Svenskt Militärhistoriskt Bibliotek. ISBN 978-91-85789-08-5
- Fellgiebel, Walther-Peer (2000) (på tyska). Die Träger des Ritterkreuzes des Eisernen Kreuzes 1939–1945 — Die Inhaber der höchsten Auszeichnung des Zweiten Weltkrieges aller Wehrmachtteile. Friedberg: Podzun-Pallas. ISBN 978-3-7909-0284-6
- McCarthy, Peter; Syron, Mike (2002) (på engelska). Panzerkrieg: The Rise and Fall of Hitler's Tank Divisions. London: Constable & Robinson. ISBN 1-84119-392-5
- Röll, Hans-Joachim (2011) (på tyska). Generalleutnant der Reserve Hyacinth Graf Strachwitz von Groß-Zauche und Camminetz: Vom Kavallerieoffizier zum Führer gepanzerter Verbände. Würzburg: Flechsig. ISBN 978-3-8035-0015-1
Externa länkar redigera
Wikimedia Commons har media som rör Hyazinth Strachwitz von Gross-Zauche und Camminetz.
