Husaren

	Husaren
Allmänt
Typklass/Konstruktion	Örlogsbrigg
Historik
Planerad	1788
Byggnadsvarv	Karlskronavarvet
Öde	Förliste i november 1801
Tekniska data
Längd	30,5 m
Bestyckning	18–20 kanoner

Husaren var en kutterbrigg i svenska flottan. Hon var ett segelfartyg, byggd i trä med 18-20 kanoner.

Tjänstgöringshistoria redigera

Hon deltog bland annat i Gustav III:s ryska krig åren 1788-1790. Man kan särskilt nämna följande strider:

Räden mot Baltischport

Hon förliste i svår storm på Kattegatt i november 1801.

Långresa redigera

1797–1800 redigera

Resan båbörjades redan 1797 och var från början inte tänkt att gå till Västindien men fartygschefen fick under resans gång order att bege sig till Saint Barthélemy i Västindien. De skulle där bistå den svenske guvernören med att upprätthålla respekten för den svenska flaggan i Västindien. Fartygschef var löjtnant Johannes Pettersén (1762-1817).

När hon efter 13 månader skulle lämna Saint Barthélemy och resa tillbaka till Sverige tillsammans med två handelsbriggar råkade de ut för haverier samt dåligt väder och tvingades att återvända två gånger. Tredje gången kom de dock iväg och blev under hemresan prejade av ett brittiskt fartyg som avkrävde visitation vilken avvisades från svensk sida och resan kunde fortsätta.

Karlskrona Avseglade hösten 1797
Köpenhamn, Danmark Anlöpte november 1797
Malaga, Spanien
Cagliari, Sardinien, Italien
La Valletta, Malta, Italien
Tripoli, Libyen Anlöpte 25 juni 1798
Livorno, Italien
Tripoli, Libyen
Livorno, Italien
Tripoli, Libyen Anlöpte 8 december 1798
Malaga, Spanien Avseglade maj 1799
Kanarieöarna, Spanien
Saint Barthélemy, Västindien Anlöpte 1 juni 1799, avseglade 27 juni 1800
Saint Barthélemy, Västindien Avseglade 29 juni 1800
Saint Barthélemy, Västindien Avseglade 1 juli 1800
Helsingör, Danmark Anlöpte 16 september 1800
Karlskrona

Se även redigera

Källor redigera

Per Tingbrand (1997). Med svenska örlogsmän till St Barthélemy 1785-1994. Stockholm: Marinlitteraturföreningen. ISBN 91-85944-16-5