Öppna huvudmenyn

Hugo Odeberg

svensk teolog och exeget, professor vid Lunds universitet

Hugo Odeberg, född 7 maj 1898 i Åmål, död 22 december 1973 i Lund, var en inflytelserik svensk teolog och exeget, professor vid Lunds universitet. Under sin tid en av de främsta kännarna av judisk litteratur under antiken.

Hugo Odeberg
Född7 maj 1898[1][2]
Åmåls församling[2]
Död22 december 1973[1][2]
S:t Peters klosters församling[2]
BegravdNorra kyrkogården, Lund[1]
NationalitetSvensk
Alma materUppsala universitet[2] Blue pencil.svg
SysselsättningPräst[2], teolog[2]
ArbetsgivareLunds universitet
Redigera Wikidata
Hugo Odebergs gravvård på Norra kyrkogården i Lund

Innehåll

BiografiRedigera

Odeberg blev filosofie kandidat i Uppsala 1919, teologie kandidat 1921 och teologie licentiat 1929. Odeberg bodde åren 1921-1922 på Norrbyska studenthemmet. År 1924 erövrade han filosofie doktorsgraden (Ph.D.) i London. Han bedrev även studier i Oxford, Bonn och Köln. År 1928 förordnades han som docent i exegetik vid Uppsala universitet. År 1930 utnämndes han till kyrkoherde i Björklinge strax norr om Uppsala. År 1932 promoverades han till teologie doktor vid Uppsala universitet och under åren 1933-1964 uppehöll han den ena professuren i exegetisk teologi vid Lunds universitet.

Odeberg var ordförande för Riksförbundet Sverige-Tyskland från 1941. Under 1943 tycks Odeberg ha avbrutit kontakterna med Tyskland.

Han var den som grundade samfundet Erevna 1943.[3] Samfundet Erevna för nytestamentlig forskning stiftades den 1 september 1943 i syfte att befordra bibeltrogen forskning och att förhjälpa sina medlemmar till ett fördjupat inträngande i den Heliga Skrift. I samfundet Erevnas sammanhang var överrabbinen Kurt Wilhelm i Stockholm och den ortodoxe rabbinen Herman Wohlstein i Malmö flitiga medarbetare under flera år.[4]

Enligt Håkan Eilert hade Odeberg en programidé från början som gick ut på att "påvisa sambandet mellan den judiska mystiken och de nytestamentliga skrifterna". Enligt Eilert fullföljde Odeberg aldrig detta projekt. Eilert hänvisar också till Birger Gerhardsson, Odebergs efterträdare på professorsstolen, som påstår i sin bok att Odeberg lade fram sina idéer så diskret att den oinvigde "knappast anar dess ursprung". [5]

Odeberg ligger begravd på Norra kyrkogården i Lund.

Bibliografi (urval)Redigera

  • "Föreställningarna om Metatron i äldre judisk mystik (50-850 e.v.t.)", KÅ 27,Uppsala 1927.
  • "3 Enoch, or the Hebrew Book of Enoch, edited and translated for the first time with introduction, commentary and critical notes.", Cambridge 1928. (2 uppl. med förord av Greenfield, J. C. Prolegomenon. New York 1973). In Rev. Marco Lupi Speranza / Marco Enrico de Graya (introduction by), I Libri di Enoch – Edizione integrale restaurata, Lulu Press, Raleigh (NC) 2018, translated by Rev. Marco Lupi Speranza, ISBN 978-0-24-499608-6. Integrated edition of 1 Enoch, 2 Enoch, 3 Enoch, The Book of Giants, The Book of Noah, The Genesis Apocryphon, Apocalypse and Triumph of Melchisedec, and other Manuscripts of Qumran.
  • "Qohaelaeth. A commentary on the Book of Ecclesiastes", Uppsala-Stockholm 1929.
  • "The Fourth gospel, interpreted in its relation to contemporaneous religious currents in Palestine and the Hellesnistic-Oriental world.", Uppsala-Stockholm 1929. (new ed. Amsterdam 1974)
  • "Trito-Isaiah (Isaiah 56-66). A literary and linguistic analysis.", Uppsala 1931.
  • "Till Kabbalas väsen. I: Från skilda tider...", Stockholm 1938, s. 443-453.
  • "The Aramaic portions of Bereshit Rabba. With grammar of Galilaean Aramaic. 1-2", Lund-Leipzig 1939.
  • "Ett stycke ur Zohar Chadash", SEÅ 5, 1940.
  • "Fragen von Metatron, Schekina und Memra", KHVL 1941-42 s. 31-46.
  • "Die Muttersprache Jesu als wissenschaftliche Aufgabe." Leipzig 1943. s. 69-82.
  • "Fariseism och Kristendom", 1943 (4 uppl. Pro Veritate Uppsala 1980).
  • "Tillbaka till Bibeln", Lund 1944.
  • "Sefirot och "Abbia" i deras teoretiska sammanhang. I: Edvard Rodhe...", Lund 1948.
  • "Kristus och skriften", 1950 (7 rev. och utökade uppl. Red. T. Kronholm, Stockholm 1970).
  • "Skriftens studium, inspiration och auktoritet.", Stockholm 1954. (2 omarbet. uppl. 1970, red T. Kronholm ny tr. 1973)
  • "Bibelns eget budskap. Några studier. (Utg. av R. Qwarnström med anledning av Hugo Odebergs 60-årsdag)." , Stockholm 1958.
  • "Herren kommer. Anteckningar till kyrkoårstexter", Stockholm 1962.
  • "Kristus i Gamla Testamentet", Göteborg 1969 ( 5 uppl. Göteborg 2001).
  • "Rannsakan (Erevna, Midrash). Bibliska studier. (Utg. av T. Kronholm med anledning av Hugo Odebergs 70-årsdag)." Stockholm 1968
  • "Om judisk och nytestamentlig mystik", SEÅ 37-38, 1972-73.
  • "Tolkning av Nya testamentet : [ett kommentarverk i elva band]. 7, Pauli brev till korintierna : tolkning / av Hugo Odeberg", 4 uppl. Stockholm 1974.
  • "Das sogenannte hebräische Henochbuch (3 Henoch) / nach dem von Hugo Odeberg vorgelegten Material zum erstenmal ins Deutsche übers. [von] Helmut Hofmann", Hanstein 1984.

ReferenserRedigera

  • "Herman Wohlstein: Från Orient och Occident", Malmö 1945 (se förord av Odeberg).
  • MINNESTECKNING ÖVER HUGO ODEBERG, Tidskriften Biblicum nr 1, 1974 sid. 7
  • "Krister Stendahl: Meningar.", Stockholm 1987.
  • "Joseph Dan: The Ancient Jewish Mysticism", Tel Aviv 1993.
  • "Birger Gerhardsson: Fridrichsen, Odeberg, Aulén och Nygren.", Lund 1994.
  • "Hugo Odeberg - Till 100-årsminnet av hans födelse.", Kungälv 1998.
  • "Modern svensk teologi - strömningar och perspektivskiften under 1900-talet", Stockholm 1999.

FotnoterRedigera

  1. ^ [a b c] Odeberg, Hugo, SvenskaGravar.se, läs online, läst: 20 juni 2017
  2. ^ [a b c d e f g] Hugo Odeberg, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt biografiskt lexikon: 7598, läs online
  3. ^ se Hugo Odeberg - Till 100-årsminnet av hans födelse. 1998 s. 64
  4. ^ se Erevna 51-55 (K.Wilhelm) och 46-53 (H.Wohlstein)
  5. ^ se H. Eilert: Från kyrkoteologi... I:Modern Svensk teologi. s.349-380 och Gerhardsson: Fridrichsen, Odeberg... s. 85-135)

Vidare läsningRedigera

Externa länkarRedigera

Företrädare:
Sigurd Agrell
Inspektor för Wermlands nation
1937-1945
Efterträdare:
Erik Fahlbeck