Åke Hugo Hammarskjöld, född 20 januari 1845 på Väderum i Tuna, Kalmar län, död 3 juni 1937Tuna gård, Tuna socken, var en svensk ämbetsman och politiker samt utbildad arkitekt. Han var bror till Carl Hammarskjöld och kusin till Carl Gustaf Hammarskjöld och Hjalmar Hammarskjöld. Han var son till kapten Carl Leonard Hammarskjöld och Beata Hammarskjöld, född Tham. Han gifte sig 1870 med Lucie von Krusenstjerna, dotter till kapten G. F. von Krusenstjerna och Fredrika, född Danielsson.[1] Makarna skildes 1915.

Hugo Hammarskjöld, 1906.

BiografiRedigera

 
Stadshotellet i Vimmerby.

Efter studentexamen 1863 vid Katedralskolan i Uppsala[2] studerade Hammarskjöld till arkitekt vid Konsthögskolans byggnadsavdelning och tog examen 1869. Till hans arbeten räknas stadshotellet i Vimmerby från 1866 och Fredensborgs herrgård utanför Storebro i Vimmerby socken som han ritade 1875. När fadern dog delades släktgodset Tuna mellan Hugo Hammarskjöld och brodern Carl Hammarskjöld. Hugo bosatte sig på hemgården.

Hammarskjöld engagerade sig tidigt politiskt och då främst för kyrkofrågorna. Han valdes in i andra kammaren vid valet 1893 och var ledamot där i två omgångar, 1894-1896 och 1903-1908. Åren 1909-1918 tillhörde han första kammaren. Redan 1905 erbjöds han att bli ecklesiastikminister men tackade nej, men när erbjudandet kom 1906 från Arvid Lindman kunde Hammarskjöld inte stå emot övertalningarna och trädde in i regeringen som ecklesiastikminister.

Även som statsråd kom Hammarskjölds intresse för kyrkofrågor att bli avgörande. Genom ett förslag att folkskolan skulle överföras till stadsfullmäktige i rikets större städer, något som redan genomförts i Stockholm, Göteborg och Malmö, fick han motstånd från bland andra Gottfrid Billing. När han sedan lade fram ett förslag mot de så kallade prästerliga privilegierna, som Hammarskjöld fann otidsenliga, och för en lönereglering för prästerskapet röstades detta ner i första kammaren och Hammarskjöld valde då att lämna regeringen.

Innan dess hade han dock tillsammans med ärkebiskopen J A Ekman varit en tongivande aktör i Svenska kyrkans diakonistyrelses tillkomst.[3]

Företrädare:
Fridtjuv Berg
Sveriges ecklesiastikminister
1906–1909
Efterträdare:
Elof Lindström


Se ävenRedigera

ReferenserRedigera

NoterRedigera

  1. ^ Vem är det: Svensk biografisk handbok 1925, red. fil dr Göran Lindblad, P A Norstedt & Söners Förlag, Stockholm 1924 s. 281-282
  2. ^ Hildebrand, Bengt: A Hugo Hammarskjöld i Svenskt biografiskt lexikon
  3. ^ Santell, Fredrik (2016). Svenska kyrkans diakonistyrelse. Tillflöden och tillkomst, organisation och verksamhet intill 1938 

KällorRedigera

  • Svenskt biografiskt lexikon, band 18, s. 174-175
  • Norberg, Tvåkammarriksdagen 1867-1970, band 2.
  • Svenska män och kvinnor, band 3.

Externa länkarRedigera