Öppna huvudmenyn

Tuna socken i Småland ingick i Tunaläns härad (före 1885 även med del i Sevede härad), ingår sedan 1971 i Vimmerby kommun i Kalmar län och motsvarar från 2016 Tuna distrikt.

Tuna socken
Socken
Tuna Kyrka.jpg
LandSverige
LandskapSmåland
HäradTunaläns härad
KommunVimmerby kommun
Bildadmedeltiden
Area249 kvadratkilometer
Karta
Tuna socken, Smålands läge i Kalmar län.
Red pog.svg
Tuna socken, Smålands läge
i Kalmar län.
Koordinater57°33′58″N 16°07′55″E / 57.56611111°N 16.13194444°Ö / 57.56611111; 16.13194444
Koder, länkar
Sockenkod0873
Namn (SOFI)lista
Kulturnavlänk
GeoNames-id8126204 (tryck Map marker.svg för karta)
Redigera Wikidata

Socknens areal är 249,27 kvadratkilometer, varav land 231,09.[1] År 2000 fanns här 850 invånare[2]. Tätorten Tuna samt Tuna kyrkby med sockenkyrkan Tuna kyrka ligger i socknen.

Innehåll

Administrativ historikRedigera

Tuna socken har medeltida ursprung.

En del av Tuna socken, den så kallade "Tuna skate" omfattande 7 mantal: byarna Bröttle, Fjälster, Hällerum, Källeberg, Malmgrava, Näs, Odensvalehult och Östrahult, tillhörde judiciellt och administrativt till Sevede härad. Den sammanslogs i alla avseenden med den övriga socknen 1884.[3]

Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Tuna församling och för de borgerliga frågorna till Tuna landskommun. Landskommunen uppgick 1971 i Vimmerby kommun.[2] 1972 överfördes från Tuna socken (församling) till Kristdala socken (församling): Grönlid, Hemsebo, Hökfors, Ishult, Juxtorp, Skålbonäs, Skälsebo, Slirshult, Syserum, Ytternäs. Området hade en areal på 74,8 kvadratkilometer, varav 68,0 land, och hade 236 invånare.[4]

1 januari 2016 inrättades distriktet Tuna, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.

Socknen har tillhört samma fögderier och domsagor som Tunaläns härad. De indelta soldaterna tillhörde Smålands husarregemente, Södra Vedbo skvadron, Överstelöjtnantens kompani och Kalmar regemente Sevede kompani.[5]

GeografiRedigera

Tuna socken ligger norr om Oskarshamn och sydost om Vimmerby kring insjöarna Möckeln, Tunasjön och Gallsjön samt Tunaån. Socknen är kuperad skogsbygd med många småsjöar.[6][7][1]

Det har funnits hela sju sätesgårdar i socknen: Tuna gård (säteri),[8][9] Väderums säteri,[10][11] Grönlids herrgård,[12] Kulltorps säteri,[13][14] Syserums säteri,[15][16] Klemenstorps herrgård[17] och Hökfors herrgård (överförd till Kristdala socken 1972).[18]

I Fjälster fanns det förr ett gästgiveri.[19]

FornlämningarRedigera

Kända från socknen är ett flertal gravrösen och domarringar från bronsåldern samt sex gravfält från järnåldern. Tre fornborgar finns här också.[6][7][20][21]

BefolkningsutvecklingRedigera

Befolkningen ökade från 1 968 1810 till 3 146 1880 varefter den med någon variation minskade stadigt till 796 1990.[22]

NamnetRedigera

Namnet (1322 Tuna) kommer från godset vid kyrkan. Namnet tuna menar 'inhägnad, gärdesgård'.[23]

Se ävenRedigera

ReferenserRedigera

  1. ^ [a b] Svensk UppslagsbokTuna socken Arkiverad 19 augusti 2015 hämtat från the Wayback Machine.
  2. ^ [a b] Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris 9337075. ISBN 91-7345-139-8 
  3. ^ Det medeltida Sverige 4:4 Aspeland Sevede Tuna län
  4. ^ SCB Folk- och bostadsräkningen 1975 del 3:1 sidan 138 08 Kalmar län
  5. ^ Adm historik för Tuna socken (Klicka på församlingsposten). Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
  6. ^ [a b] Sjögren, Otto (1931). Sverige geografisk beskrivning del 2 Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs, Kalmar och Gotlands län. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 9939 
  7. ^ [a b] Nationalencyklopedin
  8. ^ Tuna i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
  9. ^ Tuna i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870
  10. ^ Väderum i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
  11. ^ Wederum i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870
  12. ^ Grönlid i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
  13. ^ Kulltorp i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
  14. ^ Kulltorp i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870
  15. ^ http://runeberg.org/rosenberg/2/0763.html Syserum] i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
  16. ^ Syserum i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870
  17. ^ Klemenstorp i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
  18. ^ Hökefors i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870
  19. ^ Fjelster i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
  20. ^ Fornlämningar, Statens historiska museum: Tuna socken, Småland
  21. ^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Tuna socken, Småland Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (med "socken") i sökrutan
  22. ^ Folkmängd 1810-1890 Tuna i Kalmar län, Demografiska databasen, Umeå universitet (läst 6/8 2016)
  23. ^ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X 

Vidare läsningRedigera

  • Sveriges bebyggelse : statistisk-topografisk beskrivning över Sveriges städer och landsbygd. Landsbygden. Kalmar län, del 1 Hermes 1957 libris
  • Tuna : en Smålandssocken Utgiven av Tuna hembygdsförening 1999. ISBN 91-630-8809-6 libris

Externa länkarRedigera