Holoptelea grandis
Holoptelea grandis[2] är en almväxtart som först beskrevs av John Hutchinson, och fick sitt nu gällande namn av Gottfried Wilhelm Johannes Mildbraed. Holoptelea grandis ingår i släktet Holoptelea och familjen almväxter.[3][4] Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.[3]
| Holoptelea grandis Status i världen: Livskraftig (lc)[1] | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Växter Plantae |
| Division | Kärlväxter Tracheophyta |
| Klass | Tvåhjärtbladiga blomväxter Magnoliopsida |
| Ordning | Rosordningen Rosales |
| Familj | Almväxter Ulmaceae |
| Släkte | Holoptelea |
| Art | Holoptelea grandis |
| Vetenskapligt namn | |
| § Holoptelea grandis | |
| Auktor | (Hutch.) Mildbr. |
| Synonymer | |
| Hymenocardia grandis Hutch. | |
Några exemplar har blivit 50 meter höga.[1]
Trädet förekommer i Afrika söder om Sahara från Guinea till Sydsudan och söderut till norra Angola och Uganda. Arten växer i låglandet och i bergstrakter mellan 200 och 1200 meter över havet. Holoptelea grandis ingår i lövfällande skogar, i städsegröna skogar, i trädgrupper i savannen och i galleriskogar. I västra delen av utbredningsområdet blommat trädet i januari. Arten utvecklas snabb på öppna ytor.[1]
För beståndet är inga hot kända. IUCN listar arten som livskraftig (LC).[1]
Källor redigera
- ^ [a b c d] Barstow, M. 2017 Holoptelea grandis . Från: IUCN 2017. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2018.1. Läst 24 juni 2022.
- ^ Mildbr., 1921 In: Notizbl. Bot. Gart. Berlin, 8: 53
- ^ [a b] Roskov Y., Kunze T., Orrell T., Abucay L., Paglinawan L., Culham A., Bailly N., Kirk P., Bourgoin T., Baillargeon G., Decock W., De Wever A., Didžiulis V. (ed) (1 maj 2014). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2014 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2014/details/species/id/16796137. Läst 26 maj 2014.
- ^ ”World Plants: Synonymic Checklists of the Vascular Plants of the World”. Arkiverad från originalet den 18 mars 2019. https://web.archive.org/web/20190318221109/http://worldplants.webarchiv.kit.edu/. Läst 15 augusti 2014.