Herbert Friedländer

svensk översättare

Herbert Friedländer, född 10 november 1913 i Stockholm, död 6 februari 1981 i Stockholm, var en svensk förlagsredaktör och översättare.

Herbert Friedländer
Född10 november 1913[1]
Stockholm[2]
Död6 februari 1981 (67 år)
Medborgare iSverige[3]
SysselsättningÖversättare, radioprogramledare[4], förläggare[4], journalist[4], redaktör[4], filolog[4], litteraturvetare[4], litterat[5]
Redigera Wikidata

Han tog studentexamen 1932, fil. kand. i Uppsala 1935, fil. mag. i Stockholm 1940, var biträdande lärare vid Solbacka läroverk 1940–1941, redaktör för och artikelförfattare i Svenska män och kvinnor 1946, anställd vid bokförlaget Forum 1947, vid Nordiska uppslagsböcker 1949 och vid Svenska bokförlaget från 1960. Utöver sina böcker och översättningar medverkade han med artiklar i Judisk tidskrift och i Sveriges radio från 1944.

Han var son till grosshandlaren Harry Friedländer och Kerstin Sachs.

Bibliografi redigera

  • Den judiska ungdomen inför valet av studiebana (tillsammans med Leonard Goldberg) (Judiska studentklubben i Stockholm, 1937)
  • Solbacka läroverk (1941)
  • En Hjalmar Söderberg-bibliografi (Bonnier, 1944)
  • Bibliografi över Marcus Ehrenpreis' arbeten på svenska (1944)
  • Varför säger man så?: språkliga och kulturhistoriska kåserier (Ehlin, 1956)
  • Hjalmar Söderberg vid skrivbordet (Sällskapet Bokvännerna, 1958)
  • Sicilien i närbild (Generalstabens litografiska anstalt, 1967). 2., omarb. och utvidgade uppl. 1980
  • Vet vi vad vi säger?: språkhistoriska kåserier (Liber, 1969)
  • Etymologisk ordbok för bokvänner (Sällskapet Bokvännerna, 1970)
Redaktör
  • Hjalmar Söderberg: Samlade verk. D. 9-10 (urval och kommentarer) (Bonnier, 1943)
  • Hjalmar Söderberg: Makten, visheten och kvinnan: efterlämnade anteckningar (Bonnier, 1946)
  • Bildordboken: svenska, engelska, franska, tyska (huvudredaktör: Herbert Friedländer, biträdande redaktör: Ulf Bergengren) (Forum, 1949)
  • Ord för ord: svenska synonymer och uttryck (red.: Johan Palmér, Herbert Friedländer) (Nordiska uppslagsböcker, 1960). 2., moderniserade uppl. Norstedt, 1977
Översättningar
  • Shirat-Yehudah = Schirath-Jehuda: judiska allsånger (valda och tolkade av Idy Bornstein och Herbert Friedländer) (Judiska klubben, 1940)
  • Alf Henriques: Svensk litteratur efter 1900 (1900-1940) (Forum, 1944)
  • Ernst Goldschmidt: Jean-Baptiste-Simeon Chardin (Norstedt,1945)
  • Edmond Buchet: Vredens barn (Les enfants du colère) (Ljus, 1947)
  • Martin A. Hansen: Rapphönan: noveller (Agerhønen) (Norstedt, 1949)
  • Marcus Melchior: Den judiska tron: kortfattad framställning (Den jødiske tro) (Skandinavisk-judiska ungdomsförbundet, 1950)
  • Rudolf Broby-Johansen: Kropp och kläder: klädedräktens konsthistoria (Krop og klær) (Rabén & Sjögren, 1954)
  • Jacques de Laprade: Van Gogh (Van Gogh) (Rabén & Sjögren, 1955)
  • Aleksandr Kuprin: Sulamith (översatt tillsammans med Jascha Golowanjuk) (Lindqvist, 1959)
  • Europas historia: ett panorama i text och bild (Histoire de l'Europe et du génie européen) (av Jean Amsler [m.fl.]) (översatt tillsammans med Anders Byttner) (Natur och kultur, 1960)

Martin A. Hansen: Påskklockan och andra noveller (Forum, 1975)

Källor redigera

Noter redigera

  1. ^ Katalog der Deutschen Nationalbibliothek, 126233942, läst: 30 maj 2020.[källa från Wikidata]
  2. ^ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, läst: 29 januari 2023.[källa från Wikidata]
  3. ^ Libris, 15 oktober 2012, läs online, läst: 24 augusti 2018.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b c d e f] Tjeckiska nationalbibliotekets databas, läst: 20 december 2022.[källa från Wikidata]
  5. ^ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, läst: 23 februari 2023.[källa från Wikidata]