Henrik VII (tysk-romersk kejsare)
Henrik VII av Luxemburg (tyska: Heinrich VII), född 1269, död 24 augusti 1313, var romersk kung från 27 november 1308 och kröntes i Rom till tysk-romersk kejsare 29 juni 1312.
| Henrik VII | |
|---|---|
| |
| Regeringstid | 29 juni 1312 – 24 augusti 1313 |
| Kröning | 29 juni 1312, Rom |
| Företrädare | Fredrik II |
| Efterträdare | Ludvig IV |
| Regeringstid | 27 november 1308 – 24 augusti 1313 |
| Kröning | 6 januari 1309, Aachen |
| Företrädare | Albrekt I av Tyskland |
| Efterträdare | Ludvig IV |
| Gemål | Margareta av Brabant |
| Barn | Johan den blinde Maria av Luxemburg Beatrice av Ungern |
| Ätt | Huset Luxemburg |
| Far | Henrik VI av Luxemburg |
| Mor | Beatrix av Avesnes |
| Född | 1275 Valenciennes |
| Religion | Romersk-katolsk kristendom |
| Död | 24 augusti 1313 Buonconvento |
| Begravd | Piazza dei Miracoli, Pisa |
| |
Uppväxt och livRedigera
Henrik var son till greve Henrik VI av Luxemburg och Beatrix av Avesnes. 1308 valdes Henrik till kung i Tyskland med stöd av ärkebiskoparna i Mainz och Trier. I Tyskland vann han stöd av de tyska landsherrarna, i Böhmen däremot valdes Henrik av Kärnten till kung. Genom giftermål förvärvade han dock Böhmen till sin son Johan, som vann allmän anslutning som tronföljare.
Henrik VII försökte trygga ställningen mot Frankrike, och gjorde detta genom att avträda Arelat och Lyon, varefter han drog ned till Italien. Hänsyn till Frankrike och Neapel hindrade honom från att stödja det ghibellinska partiet vid sin ankomst, men efter sin kejsarkröning 1312 valde han att ta klart ställning för dessa och förde sin trupper mot Neapel, men insjuknade och dog 1313.
KällorRedigera
- Svensk Uppslagsbok, Malmö 1933
Externa länkarRedigera
Wikimedia Commons har media som rör Henrik VII.
| Företrädare: Fredrik II |
Tysk-romersk kejsare 1312–1313 |
Efterträdare: Ludvig IV |