Öppna huvudmenyn

Helena är ett grekiskt kvinnonamn som är bildat av ordet eléne som betyder fackla. Namnet har funnits i Sverige sedan 1100-talet.[1]

Tidigast förknippad med namnet är Sköna Helena som var gift med kung Menelaos av Sparta. När namnet infördes i den svenska almanackan på den 18 augusti, var det för att fira minnet av Elin av Skövde (också kallad Helena av Skövde).[2]

Den 31 december 2014 fanns det totalt 82 383 kvinnor folkbokförda i Sverige med namnet Helena, varav 27 388 bar det som tilltalsnamn.[3]

Namnsdag: 31 juli, (1901-2000: 18 augusti)

Den engelska formen av namnet är Helen (äldsta belägg i Sverige: 1866) skrivs även Helén och den franska formen är Helene (äldsta belägg i Sverige: 1810).[1]

Den 31 december 2014 fanns det totalt 36 161 kvinnor folkbokförda i Sverige med namnet Helen eller Helene, varav 15 850 bar det som tilltalsnamn.[3]

Innehåll

Andra varianterRedigera

  • Elena (grekiska, italienska, spanska, rumänska, polska, ryska)
  • Elene (georgiska)
  • Eleni (grekiska)
  • Eli (norska)
  • Elina (svenska, finska, grekiska)
  • Helen (engelska)
  • Helene, Hélène (franska)
  • Jelena (ryska uttalet då bokstaven E uttalas som JE)
  • Helna (svenska)
  • Olena (svenska, ukrainska)

KortformerRedigera

Personer med namnet HelenaRedigera

Personer med namnet Helen/HeleneRedigera

Se ävenRedigera

KällorRedigera

  1. ^ [a b] Nomina, Historiska museet
  2. ^ Brylla, Eva. (2004). Förnamn i Sverige : kortfattat namnlexikon (1. uppl). Liber. sid. 100. ISBN 9147051175. OCLC 55897710. https://www.worldcat.org/oclc/55897710. Läst 31 maj 2019 
  3. ^ [a b] Enligt sökning i Statistiska centralbyråns Namndatabas Arkiverad 5 oktober 2015 hämtat från the Wayback Machine.