Helags
Helags eller Helagsfjället, sydsamiska Maajåelkie, är ett fjäll norr om Ljungdalen i Bergs kommun i nordvästra Härjedalen, nära gränsen till Jämtland och Norge. Fjällets högsta topp, Helags, är 1 797 meter över havet och är därmed den högsta svenska bergstoppen söder om polcirkeln. På sydvästra sidan av fjället finns toppen Predikstolen som är 1 682 meter över havet. Fjället har en mycket markant profil och reser sig brant upp 700 meter över högplatån.
| Helags (Maajåelkie) | |
| Berg | |
 Helagstoppen 2010.
| |
| Etymologi: Helags är kopplat till det fornnordiska helag som betyder ungefär helig. | |
| Land |  Sverige
|
|---|---|
| Region | Jämtlands län |
| Distrikt | Storsjö distrikt |
| Kommun | Bergs kommun |
| Bergskedja | Skanderna |
| Läge | Härjedalen, Sverige |
| - höjdläge | 1 796 m ö.h.[1] |
| - primärfaktor | 1 133 m |
| - koordinater | 62°54′16″N 12°27′09″Ö / 62.90444°N 12.45250°Ö |
| Bestegs först | E. Erdmann och två Ljungdalsbor |
| - datum | 1868 |
| Geonames | 2706836 |
  Helags läge i Jämtlands län.
| |
Helags utgör tillsammans med Sylarna det sydligaste högfjällsområdet i Sverige. På fjällets brantaste, östra sida finns Helagsglaciären som är 600 meter lång med en uppskattad maximal tjocklek om 50 meter. Glaciären är en nischglaciär som har utvecklats från en permanent snölega i en sänka på bergssidan.[2]
Vid foten av berget finns Svenska Turistföreningens Helags fjällstation.[3] Helags ligger i väglöst land, drygt två mil nordväst om Ljungdalen.
Den första dokumenterade bestigningen av Helags ägde rum 1868, då geologen Edvard Erdmann tillsammans med två lokalbor från Ljungdalen besteg toppen. [4]
Helagsfjällens topparRedigera
- Helagsfjället, Maajåelkie (1 797 m ö.h.)
- Norra Helagsstöten (1 704 m ö.h.)
- Predikstolen, Beallehkse (1 682 m ö.h.)
- Skantztjahke (1 634 m ö.h.)
- Snusestöten (1 198 m ö.h.)
- Soenehketjärra (1 163 m ö.h.)
BilderRedigera
Glaciären i augusti 2009
Helags i mitten av juni 2009 sett från Dunsjöfjället.
Utsikt från toppen ner i glaciärskålen
Flygfoto över Helagsmassivet och Predikstolen från cirka 1960.
Helags i mars 2013. Till vänster syns Predikstolen som är en del av massivet.
ReferenserRedigera
- ^ ”Statistisk årsbok 2011”. SCB. sid. 10. Arkiverad från originalet den 5 juli 2011. https://www.webcitation.org/5zxLyViMj?url=http://www.scb.se/statistik/_publikationer/OV0904_2011A01_BR_02_A01BR1101.pdf. Läst 10 juli 2011.
- ^ Alexandra Westerlund Karlsson (18 juli 2009). ””På Helags kan man bara vara””. Länstidningen Östersund. Arkiverad från originalet den 10 juli 2012. http://archive.is/2012.07.10-193826/http://ltz.se/merurlt/reportage/1.1204483--pa-helags-kan-man-bara-vara-.
- ^ Carlquist, Gunnar (red.) (1932). Svensk uppslagsbok. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB:s förlag, band 12 s. 946.
- ^ Tore Abrahamsson: "Inget vanligt hotell" i Svenska turistföreningens årsskrift 1977: Jämtland/Härjedalen Nacka: Esselte Herzogs (1977).