Hattapa
Hattapa (Macaca radiata) är en primat i släktet makaker som förekommer i Indien. Nament syftar på den hattliknande hårtofsen på huvudet.
Hattapa Status i världen: Sårbar[1] | |
Hattapa | |
Systematik | |
---|---|
Domän | Eukaryoter Eukaryota |
Rike | Djur Animalia |
Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
Klass | Däggdjur Mammalia |
Ordning | Primater Primates |
Underordning | Haplorhini |
Familj | Markattartade apor Cercopithecidae |
Släkte | Makaker Macaca |
Art | Hattapa M. radiata |
Vetenskapligt namn | |
§ Macaca radiata | |
Auktor | É. Geoffroy, 1812 |
Utbredning | |
Utbredningsområde | |
Hitta fler artiklar om djur med |
Kännetecken
redigeraMed en vikt mellan 2,5 och 8 kg är hattapan en av de mindre makakerna. Den korta pälsen är på ryggen gråbrun och på buken vitaktig. På huvudet finns två svarta och två bruna hårtofsar som skiljas åt av en mittbena. Ansiktet saknar hår och har en brun färg. Vuxna individer blir 35 till 60 cm långa och därtill kommer en 35 till 68 cm lång svans.[2]
Utbredning och habitat
redigeraUtbredningsområdet sträcker sig över södra Indien. Regionens norra gräns ligger i södra Maharashtra samt i norra Andhra Pradesh. Hattapan vistas främst i skogar och öppna landskap upp till 2 000 meter över havet, sällan når den höjder upp till 2 600 meter.[1]
Levnadssätt
redigeraIndividerna är aktiva på dagen. De vistas tidvis på marken men vilar vanligen uppe i träd. Hattapor bildar större grupper (i genomsnitt 30 individer) av några vuxna hannar och nästan dubbelt så många honor. Hannarna etablerar en fast hierarki, dominerande hannar får företräde vid födan och pälsvården. Honor stannar vanligen i gruppen där de föddes men hannar måste lämna sin flock när de blir könsmogna.[2]
Födan utgörs främst av frukter, frön, gräs och insekter.[1]
I motsats till andra makaker förstoras inte individernas stjärt kring könsdelarna när de blir parningsbered. Dräktigheten varar i 150 till 170 dagar och sedan föds oftast ett enda ungdjur. Ungarnas uppfostring sköts bara av honorna. Efter ungefär 6 till 7 månader slutar honan att ge di och efter 2,5 till 7 år är ungarna könsmogna. Livslängden i naturen går vanligen upp till 20 år, enskilda individer kan bli upp till 35 år gamla.[2]
Hattapan och människor
redigeraArten har i viss mån anpassad sig till människan. Den hittar sin föda ofta i fruktodlingar eller på fält. I närheten av byar och religiösa tempel syns de jämförelsevis ofta. Hattapan hotas främst genom skogsavverkningar som minskar levnadsområdet. Individer som hämtar sin föda i odlade områden betraktas som skadedjur och bekämpas. Några exemplar faller offer för trafiken när motorvägar blir bredare. Infångade hattapor friges ofta längre bort från den ursprungliga platsen vad som påverkar den sociala strukturen i flockarna negativ. Uppskattningsvis minskade hela beståndet med 30 procent under de senaste 30 till 36 åren (tre generationer räknat från 2015). I begränsade områden skedde en minskning med 60 procent. IUCN listar arten som sårbar (VU).[1]
Referenser
redigera- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia, 29 mars 2011.
Noter
redigera- ^ [a b c d] Singh, M., Kumara, H.N. & Kumar, A. 2015 Macaca radiata . Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2018.1. Läst 16 juli 2020.
- ^ [a b c] Brown, M. and S. Frost. 2008 Macaca radiata på Animal Diversity Web (engelska), besökt 12 juni 2011.
Tryckta källor
redigera- Thomas Geissmann: Vergleichende Primatologie. Springer-Verlag 2002, ISBN 3540436456
Externa länkar
redigera- Wikimedia Commons har media som rör Hattapa.