Harvey Cushing
Harvey Williams Cushing, född 8 april 1869 i Cleveland, död 7 oktober 1939 i New Haven, var en amerikansk neurokirurg.
| Harvey Cushing | |
 | |
| Född | 8 april 1869[1][2][3] Cleveland, USA |
|---|---|
| Död | 7 oktober 1939[2][4][5] eller 8 oktober 1939[6] New Haven, USA |
| Begravd | Lake View Cemetery |
| Medborgare i | USA |
| Utbildad vid | Harvard Medical School Yale University  |
| Sysselsättning | Läkare, författare, biograf, kirurg, medicinhistoriker, neurolog, akademiker, universitetslärare, neuroforskare, neurokirurg, bibliofil |
| Arbetsgivare | Harvard University Yale University |
| Maka | Katherine Stone Crowell |
| Barn | Mary Benedict Cushing (f. 1906)[7] Betsey Cushing Roosevelt Whitney (f. 1908)[7] Barbara Cushing (f. 1915)[7] |
| Föräldrar | Henry Kirke Cushing[8] Betsey Maria Williams[8] |
| Utmärkelser | |
| Honorary Fellow of the Royal College of Surgeons (1913)[9] Pulitzerpriset för biografi eller självbiografi (1926)[10] Lister-medaljen (1930) Utländsk ledamot av Royal Society (1933)[11] Fellow of the American Academy of Arts and Sciences Sterling Professor Cameron Prize (Edinburghs universitet) | |
| Redigera Wikidata | |
Efter studier vid Yale och Harvard University blev Cushing professor, först vid Johns Hopkins University och senare vid Harvard. Efter allmän kirurgisk utbildning och studier i Europa blev han neurokirurg. Genom omfattande studier av nervsystemets anatomi och genom att på sina operationsfall själv ställa den neurologiska diagnosen och att utveckla den operativa tekniken fullföljde och förfinade Cushing Victor Horsleys pionjärverk. Med detta lade han grunden till den moderna neurokirurgin.
Under första världskriget tjänstgjorde han på ett amerikanskt sjukhus i Neuilly utanför Paris.
Cushing var den förste som 1932 beskrev de sjukdomssymptom som sedan fick bära hans namn, Cushings syndrom[12]. Han bedrev också omfattande undervisning och handledning så att även en rad av Europas främsta neurologer utbildades vid hans klinik.[13]
Cushing var även en framstående kännare av medicinens historia samt boksamlare och författade ett flertal betydelsefulla monografier bland vilka särskilt märks en över William Osler.
Cushing invaldes 1934 som utländsk ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien.
Noter redigera
- ^ Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Encyclopædia Britannica, Harvey Williams Cushing, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ SNAC, Harvey Williams Cushing, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Find a Grave, Harvey Williams Cushing, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Who Named It?, Harvey Williams Cushing, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Library of Congress Authorities, USA:s kongressbibliotek, läst: 24 augusti 2019.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] Darryl Roger Lundy, The Peerage.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Leo van de Pas, Genealogics, 2003, läs online och läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Plarr's Lives of the Fellows, läst: 8 januari 2024.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.pulitzer.org .[källa från Wikidata]
- ^ List of Royal Society Fellows 1660-2007, Royal Society, s. 89, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Bra Böckers Stora Läkarlexikon 2. Höganäs: Bokförlaget Bra Böcker AB. 1993. sid. 168-9. ISBN 91-7133-146-8
- ^ Svensk uppslagsbok, Malmö 1931