Sir William Osler, född 12 juli 1849 i Bond Head i Ontario, död 29 december 1919 i Oxford, var en kanadensisk läkare.

William Osler
Född12 juli 1849[1][2][3]
Bond Head, Kanada
Död29 december 1919[1][2][3] (70 år)
Oxford[4]
Medborgare iKanada
Utbildad vidMcGill University Faculty of Medicine
Trinity College
SysselsättningLäkare, professor, författare[5]
Befattning
Instituttleder
Ordförande, Canadian Medical Association (1884–1885)[6]
Ordförande, History of Medicine Society (1912–1913)[7]
ArbetsgivareJohns Hopkins University
University of Pennsylvania
McGill University
Oxfords universitet
MakaGrace Linzee Revere[8]
Barn[Edward] Revere Osler (f. 1895)[8]
Utmärkelser
Goulstonian Lectures (1885)
Harveian Oration (1906)
Föreläsning till Sillimans minne (1913)
Kanadas Hall of Fame inom medicin (1994)[9]
Fellow of the Royal College of Physicians
Fellow of the Royal Society
Namnteckning
Redigera Wikidata

Som son till en missionär var det från början meningen att Osler skulle bli präst, men under sin skoltid upptäckte han att den banan inte var för honom och 1868 började han studera medicin vid Toronto Medical School, därefter studerade han vid McGill University i Montréal innan han 1872 tog sin examen. Efter studierna i Kanada åkte han till Europa där han besökte London, Berlin, Leipzig och Wien.

Efter att ha återvänt till Kanada var Osler en kort tid verksam som allmänläkare innan han utsågs till föreläsare vid McGill University. 1875 utsågs han till professor vid samma universitet, han undervisade i fysiologi, patologi och medicin. Under en vistelse i Leipzig 1884 fick han en inbjudan om att bli professor i klinisk medicin vid University of Pennsylvania i Philadelphia. 1888 blev han den första professorn i medicin som var verksam vid Johns Hopkins University Medical School i Baltimore.

1904 blev han erbjuden en tjänst i Oxford och året därpå tillträdde han denna.

Osler skrev ett stort antal artiklar och böcker under sitt liv. Han har dessutom givit namn åt Rendu-Osler-Webers sjukdom (tillsammans med Henri Jules Louis Marie Rendu och Frederick Parkes Weber), Oslers syndrom, Oslers manöver, Vaquez-Oslers sjukdom och Oslers triad.

I sitt testamente donerade Osler sin boksamling (på cirka 8 000 volymer) till McGill University och när hans fru dog några år senare flyttades bådas aska till Oslerbiblioteket vid McGill.

Referenser redigera

  1. ^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] SNAC, William Osler, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Find a Grave, William Osler, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ läs online, www.med.upenn.edu .[källa från Wikidata]
  5. ^ Charles Dudley Warner (red.), Library of the World's Best Literature, 1897, läs online.[källa från Wikidata]
  6. ^ Källangivelsen på Wikidata använder egenskaper (properties) som inte känns igen av Modul:Cite
  7. ^ The History of The Royal Society of Medicine, 2002, s. 330-333, ISBN 1-85315-497-0.[källa från Wikidata]
  8. ^ [a b] Kindred Britain, läs online.[källa från Wikidata]
  9. ^ Laureates of The Canadian Medical Hall of Fame, Kanadas Hall of Fame inom medicin, läs onlineläs online.[källa från Wikidata]

Externa länkar redigera