Öppna huvudmenyn

Harriet Löwenhjelm

svensk författare

Harriet Augusta Dorotea Löwenhjelm, född 18 februari 1887 i Villa Tågaborg i Helsingborg, död 24 maj 1918Romanäs sanatorium i Tranås, var en svensk målare och lyriker.

Harriet Löwenhjelm
Harriet Lowenhjelm.jpg
Harriet Löwenhjelm
Född18 februari 1887
Helsingborg, Sverige
Död24 maj 1918 (31 år)
Tranås, Sverige
NationalitetSverige Sverige

BiografiRedigera

FamiljRedigera

Löwenhjelm var dotter till kammarherren och översten Gustaf Adolf Löwenhjelm (1842–1929) och Margareta Dickson. Hon hade fyra syskon, av vilka den äldre brodern Carl Löwenhjelm var läkare och den yngre, Chrispin Löwenhjelm (1892–1983), var kammarherre och officer.

UtbildningRedigera

Löwenhjelm studerade vid Anna Sandströms högre lärarinneseminarium, Kerstin Cardons ritskola, Konstakademien (1909-1911) och för den tidigare föreståndaren på Valands konstskola professor Carl Wilhelmson. Hon betraktade sig själv i främsta rummet som konstnär. Löwenhjelm är representerad vid Nationalmuseum[1] i Stockholm, Uppsala universitetsbibliotek[2], Göteborgs konstmuseum[3], Norrköpings konstmuseum och Malmö konstmuseum.

Litterär produktionRedigera

Några av Löwenhjelms mer kända dikter är Jakt på fågel, Tag mig. Håll mig. Smek mig sakta och Beatrice-Aurore, som har tonsatts av Hjalmar Casserman.

Löwenhjelms tidigare dikter kännetecknas av kvickhet och ironi och var från början komplement till hennes teckningar. Hon drabbades emellertid i unga år av tuberkulos och tillbringade sina sista år på olika sanatorier. Hennes senare poesi fick därmed en allvarligare ton och är fylld av dödsmedvetande och har en fördjupad religiös dimension. [4] Löwenhjelms dikter utgavs postumt 1919. (Holmberg, 1973)

I Statens porträttsamlingGripsholms slott återfinns en knäbild utförd av Dick Beer 1910.

 
Egenhändigt illustrerat titelblad.

Vännen Elsa Björkman-Goldschmidt är Löwenhjelms främsta levnadstecknare. Hon introducerade Löwenhjelms dikter och bilder i 1920-talets litterära Sverige. Hon gav också ut biografin Harriet Löwenhjelm (1947) samt Löwenhjelms brev i volymen Brev och dikter (1952).[5]

Sjukdom och dödRedigera

Harriet Löwenhjelm avled i tuberkulos, på sanatoriet Romanäs där hon vårdats, i maj 1918.

BibliografiRedigera

ManuskriptRedigera

BiografierRedigera

Litterär skyltRedigera

Den 15 augusti 2012 avtäcktes en litterär skyltKornhamnstorg i Stockholm med text ur "Beatrice-Aurore" av Harriet Löwenhjelm.[6]

ReferenserRedigera

Tryckta källorRedigera

NoterRedigera

  1. ^ Nationalmuseum
  2. ^ Uppsala universitetsbibliotek
  3. ^ Göteborgs konstmuseum
  4. ^ Bra Böckers lexikon, 1977
  5. ^ Palmqvist, Uno / Grandin, Odd: "Svenska författare : Bibliografisk handbok", sid 159-160, Almqvist & Wiksell, Stockholm 1967
  6. ^ Litterär skylt för Harriet Löwenhjelm

Vidare läsningRedigera

  • Arb, Siv (1960). Lek, liv och längtan: studier i Harriet Löwenhjelms liv och författarskap baserade på hennes läsning av Sören Kierkegaard.. Stockholm. Libris länk 
  • Dickson, Elsie (2016). Harriet Löwenhjelms dalamålningar. Harriet Löwenhjelm-sällskapet. Libris 20232204. ISBN 978-91-637-8224-4
  • Elleström, Lars (2005). En ironisk historia: från Lenngren till Lugn. Stockholm: Norstedt. Libris länk. ISBN 91-1-301387-4 
  • Harriet Löwenhjelm 1887-1918. Nationalmusei utställningskatalog, 0585-3222 ; 284Nationalmusei vandringskatalog, 99-2860913-6 ; 45. Stockholm: Nationalmuseum. 1963. Libris länk 
  • Käck, Mattias (2018). Harriet Löwenhjelms värld: en collagebok. Harriet Löwenhjelm-sällskapet. Libris 21912374. ISBN 978-91-637-8225-1
  • Käck, Mattias (2010). ”Minnen från en förlorad sommar: Harriet Löwenhjelms fotografier”. Lyrikvännen nr 6:2010. 
  • Lovén, Inga (1996). ”Harriet Löwenhjelm som bildkonstnär”. Artes (Stockholm : Natur och kultur, 1975-) 1996 (22:2),: sid. 28-36 : ill.. ISSN 0345-0015. ISSN 0345-0015 ISSN 0345-0015.  Libris 2293203
  • Miller, Catharina; Miller David (2015). På spaning efter berömda skrivbord. Norden ; På spaning efter berömda skrivbord. Brittiska öarna. Göteborg: Catharina Sundholm Miller. sid. 32-33. Libris länk. ISBN 978-91-637-8935-9 
  • Pennlöw, Malin (2000). ”Döden blev dikternas förutsättning: om myten Harriet Löwenhjelm”. Tidskrift för litteraturvetenskap (1988) (Umeå : Tidskrift för litteraturvetenskap, 1988-) 2000 (29:3/4),: sid. 91-113. ISSN 1104-0556. ISSN 1104-0556 ISSN 1104-0556.  Libris 3290062
  • Stenborg, Elisabeth (1971). Pierrot och pilgrim: studier i Harriet Löwenhjelms diktning. Studia litterarum Upsaliensia, 99-0477488-9 ; 9 Scandinavian university books, 99-0103642-9. Stockholm. Libris länk 
  • Sundström, Gun-Britt (1978). ”Harriet Löwenhjelm”. Författarnas litteraturhistoria 2 (Stockholm, 1978): sid. 356-368.  Libris 9233409
  • Westerström, Jenny (1997). ”Harriet Löwenhjelm”. Utsikter (Lund : Litteraturvetenskapliga institutionen, Univ., 1997): sid. 227-239.  Libris 2446009

Externa länkarRedigera