Wikipedia

Harald Turner

Harald Turner, född 8 oktober 1891 i Leun an der Lahn, död 28 april 1947 i Belgrad, var en tysk promoverad jurist, preussiskt statsråd och Gruppenführer i SS. Under andra världskriget var han stabschef för den tyska militära administrationen i det ockuperade Serbien.

Harald Turner
Gruppenführer
Född8 oktober 1891
Leun an der Lahn, Hessen-Nassau, Preussen, Kejsardömet Tyskland
Död28 april 1947 (55 år)
Belgrad, Jugoslavien
Inträde1932
Tjänstetid1932–1945
Befäl1) Stabschef för den tyska militära administrationen i det ockuperade Serbien
2) Ställföreträdande chef för Centralbyrån för ras och bosättning

Biografi redigera

Turner stred i första världskriget som infanteriofficer och efter att ha sårats svårt tilldelades han Såradmärket i guld. Efter kriget gick han med i frikåren "Wesel". Under 1920-talet promoverades Turner till juris doktor och anställdes inom det preussiska finansministeriet.[1] År 1934 blev han tjänsteman inom SD-Hauptamt, som senare inlemmades i Reichssicherheitshauptamt (RSHA), Nazitysklands säkerhetsministerium. Efter Tysklands fälttåg mot Polen i september 1939 var han verksam inom Generalguvernementets förvaltning. Året därpå besegrade Tyskland Frankrike och Turner utsågs då till chef för den tyska militärförvaltningen i Paris.[1]

Förintelsen i Serbien redigera

 
Ämbetsområde för den tyske militärbefälhavaren i Serbien 1941–1944.

I september 1941 befordrades Turner till Gruppenführer (motsvarande generallöjtnant) och utnämndes till stabschef för den tyska militärförvaltningen i Serbien, Gebiet des Militärbefehlshabers in Serbien, som, förutom Serbien, även bestod av Kosovos norra del samt Banatet. Inom kort inledde han massmord på judar och zigenare. I en order från oktober 1941 skrev Turner att judar och zigenare utgör en säkerhetsrisk i området. Vidare hävdade han, att det är judarna som har frambringat kriget och de måste därför förintas.[1]

Den 2 oktober 1941 dödade jugoslaviska partisaner 21 soldater ur en tysk kommunikationsenhet i Topola. Den militäre befälhavaren Franz Böhme beordrade då Turner att låta avrätta 100 fångar för varje dödad tysk. Turner valde ut 2 100 judar och kommunister från koncentrationslägren i Šabac och Belgrad.[2] Böhme och Turner var även ansvariga för massakrerna i Kraljevo och Kragujevac samma månad, då tusentals judar arkebuserades.[3]

I mars 1942 levererade Reichssicherheitshauptamt en gasvagn på begäran av Turner eller Emanuel Schäfer, chef för Sicherheitspolizei (Sipo) och Sicherheitsdienst (SD) i Belgrad. Under loppet av cirka två månader gasade SS ihjäl omkring 8 000 judiska kvinnor och barn från koncentrationslägret Sajmište i denna gasvagn.[4][5] Den 29 augusti 1942 rapporterade Turner i ett tal till den nytillträdde överbefälhavaren för Balkan, Alexander Löhr:

” Serbien är det enda land, där jude- och zigenarfrågan har lösts.[1][6] „

I början av 1944 utsågs Turner till ställföreträdande chef för Centralbyrån för ras och bosättning. Efter att i häftiga ordalag ha kritiserat SS-skolan i Bad Tölz avskedades han och kommenderades till fronten. I andra världskrigets slutskede greps Turner av brittiska trupper och utlämnades till Jugoslavien, där han dömdes till döden för krigsförbrytelser och avrättades genom hängning.[1]

Referenser redigera

Noter redigera

  1. ^ [a b c d e] Klee 2007, s. 633.
  2. ^ Browning & Matthäus 2004, s. 338–339.
  3. ^ Browning & Matthäus 2004, s. 343–344.
  4. ^ Friedländer 2011, s. 400.
  5. ^ Browning & Matthäus 2004, s. 423.
  6. ^ Mazower 2009, s. 223. ”Serbien einziges Land, in dem Judenfrage und Zigeunerfrage gelöst.”

Tryckta källor redigera

  • Browning, Christopher R.; Matthäus, Jürgen (2004) (på engelska). The Origins of the Final Solution: The Evolution of Nazi Jewish Policy, September 1939 - March 1942. London: Heinemann. ISBN 0-434-01227-0 
  • Friedländer, Saul (2011). Tredje riket och judarna: del 2, Utrotningens år, 1939–1945. Stockholm: Natur & Kultur. ISBN 978-91-27-11722-8 
  • Klee, Ernst (2007) (på tyska). Das Personenlexikon zum Dritten Reich (2). Frankfurt am Main: Fischer Taschenbuch Verlag. ISBN 978-3-596-16048-8 
  • Manoschek, Walter (1995) (på tyska). ”Serbien ist judenfrei”: militärische Besatzungspolitik und Judenvernichtung in Serbien 1941/42 (2). München: Oldenbourg. ISBN 3-486-56137-5 
  • Mazower, Mark (2009) (på tyska). Hitlers Imperium: Europa unter der Herrschaft des Nationalsozialismus. München: C.H. Beck. ISBN 978-3-406-59271-3 
  • Tomasevich, Jozo (2001) (på engelska). War and Revolution in Yugoslavia, 1941–1945: Occupation and Collaboration. Stanford, California: Stanford University Press. ISBN 0-8047-3615-4 
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Harald_Turner&oldid=54364990”