Arylidgult, eller arylamidgult, även kallat hansagult och monoazogult, är en grupp syntetiska, organiska acetoacetarylamid-pigment, tillika azoföreningar, omfattande kulörer från grönaktigt gul till rödaktigt gul eller orange.[1][2] Det är en grupp pigment som används i bland annat tryckfärg, plaster och målarfärg såväl inom hantverk som i konstnärsfärger.
Det vanliga namnet "hansagult" för dessa pigment, har sitt ursprung i ett varumärke lanserat av Hoechst AG.[3]
I konstnärsfärger är arylidgult en av de tre stora pigmentgrupperna för gult, vid sidan av bensimidazolongult och kadmiumgult. Arylidgult har fördelen att vara billigare, och har inte kadmiumfärgernas giftighet, men har inte den bästa ljusäktheten.[4]
Det första patentet på ett pigment i den här gruppen kom 1909 i Tyskland med C.I. Pigment Yellow 1 (PY1), och efter PY2, PY4, PY5 och PY6 kom 1911 PY3, ett av de viktigare pigmenten i gruppen.[5] Efterhand har fler tillkommit. PY74 är ett av de normalt förekommande pigmenten i färgtillverkarnas brytsystem för målarfärg.[6]
| Colour Index (C.I.) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Namn | Nummer | Kulör m.m. | Ref. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Pigment Yellow 1 | 11680 | Gul med rödaktig dragning | [1][2] | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Pigment Yellow 3 | 11710 | Citrongul med underton som drar åt grönt. Ljusäkthet ASTM II, men ofta sämre i vitblandning och akvarellfärg. |
[1][2][7] | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Pigment Yellow 4 | 11665 | Grönaktig gul | [1][2] | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Pigment Yellow 5 | 11660 | Grönaktig gul | [2] | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Pigment Yellow 10 | 12710 | Rödaktig gul | [2] | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Pigment Yellow 65 | 11740 | Rödaktig gul | [1][2] | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Pigment Yellow 73 | 11738 | Gul, neutral till gröntonad | [1][2] | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Pigment Yellow 74 | 11741 | Gul, neutral eller drar antingen åt grönt eller rött. ASTM I–III; nedsatt ljusäkthet i vitblandning och i mer transparenta versioner. |
[1][2] | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Pigment Yellow 75 | 11770 | Gul med dragning åt rött | [2] | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Pigment Yellow 97 | 11767 | Neutral gul | [1][2] | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Pigment Yellow 203 | 117390 | Neutral gul | [2] | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Referenser redigera
- ^ [a b c d e f g h] Clayton, M. Raw Materials: Yellow Pigments i: Leach, R. (red.) The Printing Ink Manual. Van Nostrand Reinhold, 1988. ISBN 9789401170970 Läst 13 juni 2016. Arkiverad 14 juli 2016 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ [a b c d e f g h i j k l] The Color of Art Pigment Database: Pigment Yellow artiscreation.com, David Myers. Läst 13 juni 2016.
- ^ Monoazogelb Material-Archiv. Läst 19 april 2018.
- ^ Bruce McEvoy. synthetic organic pigments handprint. Läst 4 april 2018.
- ^ Schäning, A. et al. (2010). Synthetische organische Pigmente in Künstlerfarben des frühen 20. Jahrhunderts Institut für Naturwissenschaften und Technologie in der Kunst, Akademie der bildenden Künste, Wien. Läst 13 juni 2016. Arkiverad 14 juli 2016 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ Fridell Anter, Karin; Svedmyr Åke, Wannfors Henrik (2010). Byggnadsmåleriets färger: material och användning. Skrift (Arkus), 1652-6430 ; 64. Stockholm: Arkus. sid. 42. Libris 12049311. ISBN 9789197895705
- ^ Bruce McEvoy. Yellow handprint. Läst 26 april 2021.
