Öppna huvudmenyn

Ljusäkthet

förmåga att motstå förändring av långvarig ljusexponering

Ljusäkthet, eller ljusbeständighet, anger ett materials förmåga att motstå synbarlig förändring vid långvarigt utsättande för ljus.

En skylt som utsatts för direkt solljus och förlorat sin ursprungliga färg.
Samma skylts skuggsida, där den röd-gula loggan fortfarande syns.

Ett färgämnes, pigments eller målarfärgs ljusäkthet bedöms utifrån hur mycket ljus det kan utsättas för innan det uppstår en synlig färgförändring.

Tester och skalorRedigera

Internationellt använda standardiserade testerRedigera

Blue
Wool
Scale
ASTM
8 I Excellent
(Utmärkt)
7
6 II Very good
(Mycket bra)
5 III Fair
(Måttlig)
4
3 IV Poor
(Dålig)
2
1 V Very poor
(Mycket dålig)
Källor: [1][2]
  • ASTM
    ASTM International publicerar sedan 1984 standardiserade tester av ljusäkthet hos pigment och annat material. Omdömena presenteras i skalan I–V, där I är utmärkt och III anses undermåligt för användning med kvalitetskrav, såsom för konstnärligt bruk.[1][3][2]
  • Blue Wool Scale
    En annan internationellt använd skala är Blue Wool Scale, graderad från 1 till 8, där 8 är högsta ljusäkthetsnivån.[3] Det började användas inom textilindustrin, kom sedan i bruk för bläckfärger och har fått ökad användning även för andra färgämnen och pigment.[2]

ASTM I motsvarar de två högsta Blue Wool Scale-nivåerna, 7 och 8.[2][4] Se tabell här intill för en jämförelse mellan de två skalornas nivåer.

Flera olika tester och skalorRedigera

Det förekommer ett antal ljusäkthetsskalor på marknaden och dessutom skalor där ljusäktheten bara är del i bedömningen av en färgs beständighet. En ljusäkthetsmärkning på en färgförpackning kan också avse ett test på motsvarande pigment utan att den färdigblandade färgen testats.[4]

Många faktorer påverkar en målarfärgs ljusäkthetRedigera

En målarfärgs ljusäkthet beror på flera olika faktorer, vilket gör att man inte direkt kan översätta ett pigments testresultat till alla olika målarfärger det används i. Dels påverkas egenskaperna av hur pigmentet framställts och rivits till den enskilda färgen, dels av de andra ingående ämnena i målarfärgen, såsom bindemedel. Akvarellfärg är extra känsligt för ljus, så ett bra testresultat utfört på ett pigment i olja eller akryl kan inte direkt överföras till samma pigment i akvarell.[4][5] Ljusäktheten påverkas därutöver negativt av bland annat uppblandning med vit färg.[3] Färger med samma pigment och samma angivna ljusäktshetsbetyg kan därmed visa sig ha olika ljusäkthet i praktiken.[4]

ReferenserRedigera

  1. ^ [a b] Preventive Care of Art on Paper for Artists: A Technical Guide to Material Selection Arkiverad 7 september 2018 hämtat från the Wayback Machine. Conservation Center for Art & Historic Artifacts (CCAHA). Läst 7 september 2018.
  2. ^ [a b c d] The Blue Wool Scale Materials Technology. Läst 27 mars 2016. Arkiverad 27 december 2016 hämtat från the Wayback Machine.
  3. ^ [a b c] Lightfastness Rating – What It Means Chroma. Läst 24 mars 2016. Arkiverad 6 juli 2017 hämtat från the Wayback Machine.
  4. ^ [a b c d] Bruce McEvoy. Labeling, lightfastness & toxicity handprint.com, läst 24 mars 2016. Arkiverad 7 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.
  5. ^ Bradley Lance Moore. Lightfast Paint and Lightfastness Ratings Artist's Network. Läst 24 mars 2016. Arkiverad 21 juni 2017 hämtat från the Wayback Machine.