Hans Niclas Schwan

svensk köpman och politiker

Hans Niclas Schwan, född 12 juni 1764 i Kalmar, död 1 maj 1829 i Stockholm, var en svensk köpman och politiker. Schwan tillhörde den så kallade "Skeppsbroadeln",[a] och var medlem av börsen. Vidare var han politiskt aktiv från 1809, liksom borgarståndets talman.[5]

Hans Niclas Schwan
Litografi - Sjöhistoriska museet - SB 274.tif
Född12 juni 1764[1]
Kalmar domkyrkoförsamling[2], Sverige
Död1 maj 1829[1] (64 år)
Sankt Nikolai församling[2], Sverige
BegravdNorra begravningsplatsen[3]
kartor
MedborgarskapSverige[4]
Utbildad vidUppsala universitet Arbcom ru editing.svg
SysselsättningPolitiker, grosshandlare
Befattning
Ledamot av Sveriges ståndsriksdag (1809–1823)
Borgarståndets talman
Riksdagen 1809–1810 (1809–1810)
Borgarståndets talman
Riksdagen 1812 (1812–1812)
Borgarståndets talman
Riksdagen 1815 (1815–1815)
Borgarståndets talman
Riksdagen 1823 (1823–1823)
BarnJohan Gustaf Schwan (f. 1802)
Redigera Wikidata

Tidiga årRedigera

Schwan föddes som son till rådmannen i Kalmar, Johan Schwan (1727–1799)[6] och Helena Catharina Botin, syster till Anders af Botin.[7] Schwan blev student i Uppsala 1780 och strax därefter informator i grosshandlare Johan Schöns och konstnären Elisabeth Palms hem i Stockholm.[8]

KarriärRedigera

Han erhöll snart därefter plats på kontoret, blev kompanjon i affären[8] och övertog slutligen, gift med en syster till sin förre elev, ledningen av husets angelägenheter, vilket då tillhörde huvudstadens allra förnämsta. Vid sidan om sin affärsverksamhet arbetade han i det allmännas tjänst, bland annat som ledamot i konvojkommissariatet, drätselkammaren, direktionen för Svenska Ostindiska Companiet, Stockholms stads femtio äldste, Generaltullkommissariatet och styrelsen över Stockholms stads undervisningsverk och som ledamot av ett stort antal kommittéer.

Schwan valdes till ledamot av borgarståndet vid den riksdag, som sammanträdde efter statsvälvningen 1809. Samtidigt utsågs han av riksföreståndaren till ståndets talman och insattes av sina ståndsbröder i det hemliga utskott, som behandlade frågorna om tronföljden, frederna och det avsatta kungahusets öde.[9] Han var ävenledes vid riksdagarna 1812, 1815 och 1823 borgarståndets talman;[10] vid den sistnämnda lät ståndet prägla en minnespenning till hans ära. Åren 1810–1828 var han bankofullmäktig. I sin egenskap av att vara en energisk och högt ansedd man, tillkallades han den 6 februari 1828 att bli ledamot av Konungens statsråd[11] (det första ofrälse statsrådet), och av Vetenskapsakademien.

FamiljRedigera

Schwan var gift med Sara Gustava Adelaide Schön,[8] dotter till grosshandlaren Johan Schön och konstnären Elisabeth Palm. Vidare var han svärfar till Elias Lagerheim.[12] I äktenskapet med Gustava Adelaide föddes flera barn, däribland Johan Gustaf Schwan och Helena Elisabeth Schwan som var gift med en rysk vicekonsul, Claës Peyron.[7]

Eftermäle och minnenRedigera

Schwan finns representerad vid Stadsmuseet i Stockholm.[13][14]

AnmärkningarRedigera

  1. ^ Hans Niclas Schwan var själv inte adlig, utan benämningen åsyftar de förmögna handelsmän och grosshandlare som var verksamma i Stockholm från 1600-talet till början av 1800-talet.

ReferenserRedigera

  1. ^ [a b] Hans Niclas Schwan, Svenskt biografiskt lexikon, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Hans Niclas Schwan, Svenskt biografiskt lexikon, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ Schwan, HANS NICLAS, Svenskagravar.se, läs online, läst: 24 augusti 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ Libris, 27 april 2016, läs online, läst: 24 augusti 2018.[källa från Wikidata]
  5. ^ Lundin, Claes (1882). Gamla Stockholm: anteckningar ur tryckta och otryckta källor. Seligmann. https://books.google.se/books?id=pkMCAAAAYAAJ&pg=PA415&dq=schwan+stockholm&hl=sv&sa=X&ved=2ahUKEwiKveuC-rn0AhWGRPEDHZNnAuQQ6AF6BAgJEAI#v=onepage&q=schwan%20stockholm&f=false. Läst 28 november 2021 
  6. ^ Lindahl 1905, s. 303.
  7. ^ [a b] ”Schwan - Biografiska anteckningar”. www.mattiasloman.se. http://www.mattiasloman.se/forskning/index.php?title=Schwan. Läst 28 november 2021. 
  8. ^ [a b c] Lindahl 1905, s. 261.
  9. ^ Lindahl 1905, s. 262.
  10. ^ Lindahl 1905, s. 265.
  11. ^ Lindahl 1905, s. 266.
  12. ^ ”Lagerheim nr 341 - Adelsvapen-Wiki”. www.adelsvapen.com. https://www.adelsvapen.com/genealogi/Lagerheim_nr_341. Läst 28 november 2021. 
  13. ^ Bäckstedt, Eva (8 maj 2019). ”Stockholmsutställningen blåser liv i folk från förr”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/stockholmsutstallningen-blaser-liv-i-folk-fran-forr. Läst 28 november 2021. 
  14. ^ ”Herr Schwan och 1700-talets handelsstad - Stadsmuseet”. stadsmuseet.stockholm.se. https://stadsmuseet.stockholm.se/besok/digitalavisningar/spellista/herr-schwan-och-1700-talets-handelsstad/. Läst 28 november 2021. 

Tryckta källorRedigera

Vidare läsningRedigera

Politiska uppdrag
Företräddes av
Carl Ullner
 Borgarståndets talman
1809–1810
Efterträddes av
Johan Wegelin