Hanhikivi kärnkraftverk
Hanhikivi är ett planerat finskt kärnkraftverk i Pyhäjoki i Norra Österbotten. Den föreslagna placeringen är på halvön Hanhikivi, därav namnet. Företaget som vill bygga och driva kärnkraftverket är Fennovoima och dess två ägare, Voimaosakeyhtiö SF och RAOS Voima. Dock finns även ett ryskt intresse i projektet genom att Rosatom är föreslagen minoritetsdelägare samt att de även skall stå för byggnation och bränsleleverans. Verket kommer dock att drivas av ett finskt bolag med finsk ägarmajoritet.[3] I januari 2009 lämnade Fennovoima in en ansökan om ett principbeslut gällande kärnkraftverket, något som godkändes av Finlands regering i maj 2010.
| Hanhikivi kärnkraftverk | |
| Plats | Pyhäjoki, Norra Österbotten |
|---|---|
| Land |  Finland |
| Ägare | Fennovoima |
| Drift | Fennovoima |
| Färdigställt | Planerat: 2028, avbrutet 2022 [1] |
| Stängdes | 2022 |
| Reaktorer | |
| Reaktortyp | PWR |
| Planerade reaktorer | VVER-1200, 1x1200 MW, 60 års livslängd |
| Byggnation | |
| Konstruktör | Rosatom |
| Konstruktionskostnad | 7,5 miljarder euro[2] |
Debatt och kritik redigera
Miljörörelsen i Sverige och Finland är emot kärnkraft överlag, och så även detta planerade kärnkraftverk.[källa behövs] I Sverige har bland annat Naturskyddsföreningen och Nätverket Ett kärnkraftfritt Bottenviken arrangerat föreläsningar och demonstrationer. Flera kommuner i Norrbottens och Västerbottens län har lämnat formella protester.[4] Kärnkraftverket och de risker som kritikerna framhåller har diskuterats såväl i Sveriges som i Finlands riksdag.[källa behövs] Främst är det Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Centerpartiet som uttryckt kritik och farhågor. I Finland gick Gröna förbundet ur regeringen 2014 som protest mot att projektet fortskred. Skälen var både motstånd mot ny kärnkraft överlag och den ryska inblandningen i projektet.[5]
Avbrytande av projektet redigera
Som ett resultat av Rysslands invasion av Ukraina 2022, har den finska regeringen deklarerat att en snabb omställning från beroende av rysk energiproduktion är önskvärd, och att projektet inte bör fortsätta. Finlands näringsminister, Mika Lintilä, har uttalat att han inte kommer ge tillstånd för kärnkraftverket.[6] 2 maj 2022 bekräftade ägaren Fennovoima att man har sagt upp avtalet med ryska Rosatom.[7]
Se även redigera
Referenser redigera
Noter redigera
- ^ ”Kärnkraften ger stabilitet när Finland elektrifieras”. Tidningen Energi (Energiföretagen Sverige). 16 augusti 2021. Arkiverad från originalet den 16 augusti 2021. https://web.archive.org/web/20210816083914/https://www.energi.se/artiklar/2021/augusti-2021/karnkraften-ger-stabilitet-nar-Finland-elektrifieras/.
- ^ ”Fennovoima updates the Construction License Application” (på engelska). 28 april 2021. Arkiverad från originalet den 9 februari 2022. https://web.archive.org/web/20220209234233/https://www.hanhikivi1.fi/en/press-releases/fennovoima-updates-construction-license-application-0. Läst 13 september 2021.
- ^ ”Miljöpartiet i Skellefteås uttalande om kärnkraftbygget”. Arkiverad från originalet den 2 april 2015. https://web.archive.org/web/20150402122458/http://www.mp.se/skelleftea/karnkraft. Läst 25 mars 2015.
- ^ ”Umeå borde protestera mot kärnkraft i Finland”. Västerbottens-Kuriren. 26 mars 2014. Arkiverad från originalet den 5 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160305203035/http://www.vk.se/1159264/umea-borde-protestera-mot-karnkraft-i-finland. Läst 8 april 2015.
- ^ Finsk kärnkraft: Grannlaga grannsämja Dagens Nyheter (ledare) 2014-09-19 (läst 24 augusti 2015)
- ^ ”Fennovoimas kärnkraftsprojekt avbryts – delägaren Åbo Energi förlorar 20 miljoner euro”. Svenska Yle. 3 mars 2022. https://svenska.yle.fi/a/7-10013647. Läst 9 mars 2022.
- ^ ”Fennovoima sa upp avtal med Rosatom – stoppar kärnkraftsbygget i Pyhäjoki”. Svenska Yle. 2 maj 2022. Arkiverad från originalet den 2 maj 2022. https://web.archive.org/web/20220502125402/https://svenska.yle.fi/a/7-10016014. Läst 2 maj 2022.