HD 256 är en dubbelstjärna[5] belägen i den mellersta delen av stjärnbilden Valfisken. Den har en skenbar magnitud av ca 6,20[2] och är mycket svagt synlig för blotta ögat där ljusföroreningar ej förekommer. Baserat på parallax enligt Gaia Data Release 2 på ca 6,9[1] mas, beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 474 ljusår (ca 145 parsek) från solen. Den rör sig närmare solen med en heliocentrisk radialhastighet på ca -10 km/s.[4]

HD 256
Observationsdata
Epok: J2000.0
StjärnbildValfisken
Rektascension00t 07m 18,26172s[1]
Deklination-17° 23′ 13,2424″[1]
Skenbar magnitud ()+6,20 (V)[2]
Stjärntyp
SpektraltypA3 Vn sh[3]
B–V+0,133 ± 0,005[2]
Astrometri
Radialhastighet ()-10,2 ± 0,9[4] km/s
Egenrörelse (µ)RA: -7,217 ± [1] mas/år
Dek.: +21,155 ± [1] mas/år
Parallax ()6,8882 ± 0,1184[1]
Avstånd474 ± 8  (145 ± 2 pc)
Absolut magnitud ()+0,01[2]
Detaljer
Massa1,94 ± 0,15 [5] M
Luminositet57,3 ± 2,0[5] L
Temperatur9 000 ± 100[5] K
Vinkelhastighet294 ± 9[5] km/s
Ålder530 ± 50[4] miljoner år
Andra beteckningar
BD-18 6428, GSC 05838-01289, HIC 602, HIP 602, HR 10, 2MASS J00071825-1723132, PPM 208364, SAO 147090, TD1 21, TYC 5838-1289-1, UCAC4 364-000177, uvby98 100000256, WISE J000718.24-172312.8, Gaia DR1 2414558080403599616, Gaia DR2 2414558084699665920 [6][7]

Egenskaper redigera

Primärstjärnan HD 256 A är en snabbt roterande vit till blå stjärna i huvudserien av spektralklass A3 Vn sh.[3] Den har en massa som är ca 1,9[5] solmassor och har ca 57 gånger solens utstrålning av energi[5] från dess fotosfär vid en effektiv temperatur av ca 9 000 K.[5]

Ursprungligen betraktades HD 256 som en ensam stjärna och rapporterades 1982 vara en skalstjärna. Absorptionslinjer från omgivande materia befanns sedan vara varierande och visade likhet med en stoftskiva som omger Beta Pictoris.[8] Spektralklassificering A2 IV/V matchade då en stjärna av spektraltyp A nära slutet av dess tid i huvudserien, med egenskaper hos en stjärna i övergång till underjättefasen.[9]

En studie från 2019 med PIONIER (VLTI) och 32 års mätningar av radiell hastighet ger stöd för att HD 256 istället är en dubbelstjärna. Den variabla komponenten i spektrallinjerna kommer inte från exokometer enligt denna studie, utan snarare från följeslagaren. Varje enskild stjärna har sitt eget omgivande skal. Paret har en omloppsperiod på 2,05 år, en excentricitet på ca 0,23 och en halv storaxel på 3,08 AE.[5] Den justerade klassificeringen gäller för en snabbt roterande huvudserieskalstjärna av typen A3 Vn sh.[3]

Referenser redigera

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, HD 256, 9 april 2021.

Noter redigera

  1. ^ [a b c d e f] Brown, A. G. A.; et al. (Gaia collaboration) (August 2018). "Gaia Data Release 2: Summary of the contents and survey properties". Astronomy & Astrophysics. 616. A1. arXiv:1804.09365. Bibcode:2018A&A...616A...1G. doi:10.1051/0004-6361/201833051. Gaia DR2 record for this source at VizieR.
  2. ^ [a b c d] Anderson, E.; Francis, Ch. (2012). "XHIP: An extended hipparcos compilation". Astronomy Letters. 38 (5): 331. arXiv:1108.4971. Bibcode:2012AstL...38..331A. doi:10.1134/S1063773712050015. S2CID 119257644.
  3. ^ [a b c] Abt, Helmut A.; Morrell, Nidia I. (1995). "The Relation between Rotational Velocities and Spectral Peculiarities among A-Type Stars". Astrophysical Journal Supplement. 95: 135. Bibcode:1995ApJS...99..135A. doi:10.1086/192182.
  4. ^ [a b c] Gontcharov, G. A. (2006). "Pulkovo Compilation of Radial Velocities for 35 495 Hipparcos stars in a common system". Astronomy Letters. 32 (11): 759–771. arXiv:1606.08053. Bibcode:2006AstL...32..759G. doi:10.1134/S1063773706110065. S2CID 119231169.
  5. ^ [a b c d e f g h i] Montesinos, B.; et al. (September 2019). "HR 10: A main-sequence binary with circumstellar envelopes around both components. Discovery and analysis". Astronomy & Astrophysics. 629: A19. arXiv:1907.12441. Bibcode:2019A&A...629A..19M. doi:10.1051/0004-6361/201936180. hdl:10150/634605. ISSN 0004-6361. S2CID 198967613.
  6. ^ HR 10 (u-strasbg.fr) |Hämtad 2021-04-09.
  7. ^ "HR 10". SIMBAD. Centre de données astronomiques de Strasbourg. Hämtad 2015-03-01.
  8. ^ Lagrange-Henri, A. M.; et al. (January 1990). "HR 10 : a new beta Pictoris-like star ?". Astronomy & Astrophysics. 227: L13–L16. Bibcode:1990A&A...227L..13L. ISSN 0004-6361.
  9. ^ Houk, N.; Smith-Moore, M. (1988). Michigan Catalogue of Two-dimensional Spectral Types for the HD Stars. 4. Bibcode:1988mcts.book.....H.