Högarps by är en by i Stenberga socken i östra delen av Vetlanda kommun i Jönköpings län.

Högarps by
Kulturreservat
Högarp 1:2
Högarp 1:2
Land Sverige Sverige
Area 60 hektar
Inrättat 2010

Högarps by består av fem gårdar. En del av byn blev naturreservat 1995. År 2010 utökades reservatet till omkring 60 hektar, samtidigt som skyddsformen ändrades till kulturreservat.

HistorikRedigera

Högarp finns belagt som "Högorp" 1486 i ett dokument som visar att Margareta Björnsdotter då erhöll Ulvarp, Högarp och ett ödetorp i Stenberga socken. Högarp bestod ursprungligen av gårdarna Stora Högarp, som var ett kronoskattehemman, och Lilla Högarp, som på 1700-talet var ett frälsehemman under Skärvete och Vallby fideikommiss.

Gårdarna har kvar de lägen de gavs vid Storskiftet, som i Högarp skedde dels 1813, dels 1817. År 1813 delades utmarkerna mellan Stora Högarp, Lilla Högarp och granngården Prästtorp. År 1817 delades Stora Högarp upp i två gårdar med två bönder i varje gård. Senare, vid Laga skiftet 1908, delades Stora Högarps två gårdar upp i fyra gårdar.

OdlingslandskapRedigera

Högarp har en någorlunda sammanhållen bymiljö med en prägel typisk för äldre tiders skogsbygder i södra Sverige, med åkrar med stenblock, åkerholmar, rösen och odlingsterrasser, som kantas av stenmurar och gärdesgårdar. Jordbruket i Högarp moderniserades inte under början av 1900-talet i den utsträckning som var vanlig i Sverige. Åkrarna behölls små och har behållit odlingsrösen och åkerholmar från det äldre odlingslandskapet. Kvar finns slåtterängar och hagmarker med hamlade träd, framför allt lind och ask.

Markernas skötselform i kombination med sin gynnsamma berggrund av ”grönsten” främjar vissa örter och artrikedom. Högarp ligger på ”Virserumsmassivet” som sträcker sig från västra delen av Virserum fram till sjön Saljen i öster. Detta gabbromassiv, huvudsakligen med mineralen plagioklas, pyroxen och olivin, innehåller på sina ställen även malmmineral, som 1917-1918 bröts i Virserums nickelgruva.[1]

Det finns bland annat nattviol, jungfru Marie nycklar, kattfot, slåttergubbe, jungfrulin, men även mindre vanliga arter som klasefibbla, trollsmultron och den fridlysta orkidén Adam och Eva.

Högarps bymuseumRedigera

I ladugården till Högarp 1:5 finns ett bymuseum med föremål, redskap och utställningar som speglar jordbrukets omvandling från tidigt 1900-tal och framåt, med tonvikt på 1940- och 1950-talet.

BildgalleriRedigera

Se ävenRedigera

KällorRedigera

  • Kulturreservatet Högarps by, broschyr utgiven av Länsstyrelsen i Jönköpings län, odaterad, läst 2017-05-25
  1. ^ Förstudie Hultsfred: Jordarter, bergarter och deformationszoner, SKB, 2000, s. 64.

Externa länkarRedigera