Öppna huvudmenyn
Röntgenbild av en frisk höftled.
Illustration: Scuba-limp. (GFDL, CC-BY 1.0)
Röntgenbild av en höft. Patientens högra höftled (vänster på bilden) har ersatts av en protes.

Höftled (latin: articulatio coxa) är, i människans anatomi, en synovial kulled mellan lårbenshuvudet (caput femoris) och höftledsgropen (acetabulum). Leden utgör axialskelettets och bäckengördelns övergång i lårbenet (os femoris) och ben. Med höften avses själva höftleden och de mjuka vävnaderna som omger den. (I dagligt tal syftar dock ordet höften ofta på höftbenskammen.)

I leden medges flexion på 0–160°, extension på 0–30°, abduktion på 0–45°, adduktion på 0–30°, utåtrotation 0–60° och inåtrotation på 0–40°.

Höftleden utsätts för stora belastningar och är därför mycket stark, stabil och tät. Höftledsgropen är mycket djup och lårbenshuvudet sitter djupt in i bäckenet (pelvis). Dessutom förstärks ledhålan av en omgivande ledläpp som i praktiken fördjupar leden. Leden omges av kraftiga ligament och skelettmuskler vilket förstärker den ossöa stabiliteten. En fettkudde, pulvinar acetabuli, fungerar som stötdämpare i leden.

Höftledens mekanik påverkas av den långa lårbenshalsen (collum ossis femoris) som riktar ledkulan framåt, uppåt och medialt. Ledbrosket är som starkast precis där trycköverföringen sker vid gång.

Innehåll

LigamentRedigera

MusklerRedigera

Huvudartikel: Höftledens muskler

De muskler som påverkar rörelserna i höftleden kan delas in i fyra muskelgrupper efter sin orientering kring leden.

Bildning och ossifikationRedigera

Fram till omkring 25-årsåldern består fortfarande tarmben av tre separata ben: Tarmbenet (os ilium), sittbenet (os ischii) och blygdbenet (os pubis). Benbildningen av leden är alltså inte klar förrän barndomen är avslutad.

ReferenserRedigera

Se ävenRedigera

Externa länkarRedigera