Öppna huvudmenyn
Högakustenbron över Ångermanälven är en av världens längsta hängbroar.
Kyrkälvbron är Sveriges längsta hängbro av trä för biltrafik.
Högakustenbron sedd från södergående vägbanan.

En hängbro är en bro där de bärande krafterna tas upp av kablar, eller kedjor, som förankrats i marken vid brons bägge ändar. Vanligen löper de bärande kablarna eller kedjornaa över torn eller pyloner och ligger högre än brobanan. Denna hålls på plats av vertikala stag och hänger såleses under och mellan bärkablarna.

På enkla hängbroar utan torn liggger brobanan laiggeri direkt i anslutning till den bärande kablarna eller kedjorna. Brobanan får då formen av en hängmatta med den lägsta punkten i mitten. Sådana enkla hänbroar är i allmänhet endast avsedda för gående.

På brobanan till en hängbro verkar enbart vertikala krafter. Brobanan kan då byggas smäckrare och med längre brospann än för brotyper, där brobanan också påförs horisontala krafter. Hängbroar kan byggas över djupaklyftor och där naturen medger med stor seglingshöjd. Kravet till förankring av bärkablarna utgör dock en begränsing. Upphängningen av brobanan i flexibla kablar gör att rörelser i brobanan är svåra att undgå. Hängbroar har därför sällan kommit till användning som järnvägsbroar.

En brotyp med stora likheter med hängbron är snedkabelbron. Liksom hängron har snedkabelbron en bäranordning med torn eller pyloner som förbinds med kablar tillbrobanan. I motsats till hängbron har sendkabelbron inga krav på kabelförankring i marken, men de sneda bärkablarna ger upphov till horisontala krafter i brobanan, som därför måste byggas kraftigare än på en hängbro.

Hängbroar har varit utsatta för allvarliga olyckor orsakade av av ojämn belastning samt av vindpåverkan. Detta har fört till bättre konstruktioner och till ökad förståelse för hållfasthetslärans betydelse för brokonstruktioner.[1]

Innehåll

HistorikRedigera

Man konstruerade den första hängbron i Kina under 700-talet, dessa var byggda av plankor som lyftes upp med hjälp av järnkedjor. Pylonerna är gjorda av sten, stål eller timmer och tidiga exempel utgör Menai och Conwy Suspension Bridge, båda i norra Wales uppförda 1826, samt Hammersmith Bridge (1827) i västra London.[2]

KonstruktionRedigera

Huvudkrafterna i en hängbrokonstruktion utgörs av spänningen i det primära kabelsystemet och trycket i pylonerna. Då krafterna i pylonerna nästan uteslutande är vertikala kan de göras mycket slanka.

Kostnadsmässigt är hängbroar motiverade idag då

  1. det centrala spannet måste vara mycket långt, över en kilometer, och
  2. den segelbara höjden under bron inte tillåter till exempel en balk- eller valvbro.

En liknande brotyp är snedkabelbron. Där finns ingen bärkabel, utan brobanan bärs upp av kablar eller stag spända direkt mellan pylonerna och brobanan. Snedkabelbroar kan ha upp mot en kilometer långa spann. Ett exempel är Öresundsbron. De betraktas inte som egentliga hängbroar. Se därför artikeln snedkabelbro.

Sveriges längsta hängbro av träRedigera

Sveriges längsta hängbro av trä för biltrafik är Kyrkälvbron över Västerdalälven i Dala-Floda. Den har en spännvidd på 158 meter, byggdes 1922, brann ner 1980, återuppbyggdes och återinvigdes den 18 maj 1983 av kung Carl XVI Gustaf och drottning Silvia.

Världens längsta hängbroarRedigera

efter längden på huvudspannen

Namn Land Huvudspann Totallängd Byggår
Akashi Kaikyo-bron Japan 1 990 3 800 1998
Stora Bältbron Danmark 1 624 6 790 1998
Runyang Bridge Kina 1 490 2005
Humberbron Storbritannien 1 410 2 220 1981
Jangynbron Kina 1 385 1997
Tsing Ma-bron Hongkong 1 377 2 160 1997
Hardangerbron Norge 1 310 1 380 2013
Verrazano Narrows Bridge USA 1 298 1 600 1964
Golden Gate-bron USA 1 280 2 737 1937
Högakustenbron Sverige 1 210 1 867 1997
Mackinacbron USA 1 158 8 038 1958
Minami Bisan-Seto-bron Japan 1 118 1988
Fatih Sultan Mehmet-bron Turkiet 1 090 1 510 1988
Bosporenbron Turkiet 1 074 1 510 1973
George Washington Bridge USA 1 067 1 450 1931
Tredje Kurushima-Kaikyo-bron Japan 1 030 1999
Andra Kurushima-Kaikyo-bron Japan 1 020 1999

En bro mellan Sicilien och Italien, Messinabron, med ett spann på 3 290 m har planlagts men inte påbörjats. En ännu större bro över Gibraltarsund finns på idéstadiet.

Andra berömda hängbroarRedigera

KällorRedigera

NoterRedigera

  1. ^ Jan Hult: Later och brott. En bok om hållfasthetslära, Stockholm: AWE Geber, 1969, 3:e upplagan 1978.
  2. ^ ”Hammersmith Suspension Bridge” (på engelska). Victorian London. http://www.victorianlondon.org/thames/hammersmithbridge.htm. Läst 16 augusti 2016. 

Se ävenRedigera