Gustav Adolf Gardt, född 8 juli 1844 i Finska församlingen, Stockholm, död 19 juni 1902 i Jakob och Johannes församling, Stockholm, var en svensk skådespelare.

Gustav Adolf Gardt
Gustav Adolf Gardt
Gustav Adolf Gardt
FöddGustav Adolf Gardt
8 juli 1844
Finska församlingen, Stockholm, Sverige Sverige
Död19 juni 1902 (57 år)
Jakob och Johannes församling, Sverige Sverige
MakaClara Johansson
(g. 1871-1895, hennes död)

Biografi redigera

Gardt debuterade vid Ladugårdslandsteatern 1864 och var sedan engagerad där till 1868. Han var engagerad vid Mindre teatern 1868-1870 och 1874-1883, Nya teatern i Göteborg 1870-1874, Nya teatern i Stockholm 1883-1891, bortsett från spelåret 1888-1889, då han var vid William Engelbrechts sällskap, vidare Vasateatern 1893-1894 samt vid Emil Ljungqvists sällskap från 1896.

Han var gift med skådespelaren Clara Johansson från 1871.

Bland hans roller kan nämnas Jupiter i Orfeus i underjorden, General Bom i Storhertiginnan av Gerolstein, Kantschukoff i Fatinitza, Podestan i Lilla frun, Ollendorf i Tiggarstudenten, Bartholo i Figaro i slyngelåren, Rutberg i Öregrund-Östhammar och Lundström i Andersson, Pettersson och Lundström.

Teater redigera

Roller (ej komplett) redigera

År Roll Produktion Regi Teater
1869 Ström Syfröknarna
Anton Bittner
Mindre teatern
1879 Norbetto Da Cunha Sjökadetten
Richard Genée och Camillo Walzel
Mindre teatern
1881 Grefve de Pontcourlay, guvernör öfver Touraine Musketörerne i Klostret
Louis Varney, Jules Prével och Paul Ferrier
Mindre teatern[1]
Urbain,en tjänare Pariserliv
Jacques Offenbach, Henri Meilhac och Ludovic Halévy
Mindre teatern[2]
Pietro, Falsacappas förtrogne Frihetsbröderna
Jacques Offenbach, Henri Meilhac och Ludovic Halévy
Mindre teatern[3]
1882 Glasmästare Rutberg Öregrund-Östhammar
Selfrid Kinmanson
Mindre teatern[4]
Danglars Greven av Monte Christo
Alexandre Dumas den äldre
Mindre teatern[5]
Grefve Timofey Gawrilowitsch Kantschukoff, en rysk general Fatinitza
Franz von Suppé, Friedrich Zell och Richard Genée
Mindre teatern[6]
Grefve Seneca da Ruffoli Carbonanerna
Carl Zeller och Moritz West
Mindre teatern[7]
1893 Teodor Koch, innehavare av Stockholms ångchokladfabrik Amors droska
Rudolf Kneisel och Hermann Hirschel
Vasateatern[8]
1894 Ivan Ogareff, före detta överste i rysk tjänst Tsarens kurir
Jules Verne
Emil Ljungqvist Vasateatern[9]
En anarkist En séance vid Saltsjöbaden
Harald Leipziger
Vasateatern[10]

Referenser redigera

Noter redigera

  1. ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 3. 24 januari 1881. https://arkivet.dn.se/tidning/1881-01-24/4889/3. Läst 4 januari 2021. 
  2. ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 3. 25 oktober 1881. https://arkivet.dn.se/tidning/1881-10-25/5118/3. Läst 4 januari 2021. 
  3. ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 3. 27 december 1881. https://arkivet.dn.se/tidning/1881-12-27/5171/3. Läst 4 januari 2021. 
  4. ^ ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 2. 25 september 1882. http://arkivet.dn.se/tidning/1882-09-25/5397/2. Läst 18 mars 2017. 
  5. ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 3. 30 november 1882. https://arkivet.dn.se/tidning/1882-11-30/5454/3. Läst 8 augusti 2015. 
  6. ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 3. 13 september 1882. https://arkivet.dn.se/tidning/1882-09-13/5387/3. Läst 4 januari 2021. 
  7. ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 3. 23 november 1882. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1882-11-23/5448/3. Läst 8 augusti 2015. 
  8. ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 3. 9 september 1893. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1893-09-09/8727A/3. Läst 5 mars 2016. 
  9. ^ ”Teater och musik”. Dagens Nyheter: s. 3. 14 mars 1894. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1894-03-14/8882a/3. Läst 24 april 2016. 
  10. ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 3. 25 april 1894. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1894-04-25/8915a/3. Läst 5 mars 2016. 

Källor redigera

Externa länkar redigera