Gustaf Fredrik Lindmark

svensk präst i Vallerstad, Sverige

Gustaf Fredrik Lindmark, född 26 mars 1784 i Rinna socken, död 14 januari 1857 i Vallerstads socken, var en svensk präst i Vallerstads församling.

Gustaf Fredrik Lindmark
Född26 mars 1784[1]
Rinna församling[1], Sverige
Död14 januari 1857[1] (72 år)
Vallerstads församling[1], Sverige
Medborgare iSverige
Utbildad vidUppsala universitet[1]
SysselsättningPräst[1]
Befattning
Kollega, Söderköpings trivialskola (1813–1818)[1]
Komminister, Rinna församling (1818–1825)[1]
Kyrkoherde, Vallerstads församling (1825–1857)[1]
MakaSigrid Andrietta Norberg
(g. 1818–1857)[1]
BarnCarl Gustaf Lindmark (f. 1826)[1]
Knut Lindmark (f. 1838)[1]
Utmärkelser
Prost (1827)[1]
Redigera Wikidata

Biografi redigera

Gustaf Fredrik Lindmark föddes 26 mars 1784 i Rinna socken. Han var son till komministern Seved Lindmark. Lindmark studerade i Linköping och blev höstterminen 1805 student vid Uppsala universitet, Uppsala. Han prästvigdes 19 april 1809 och blev 20 mars 1811 magister vid Greifswalds universitet, Greifswald. Lindmark blev 14 augusti 1813 kollega i Söderköping, tillträde direkt och blev 19 oktober 1816 komminister i Rinna församling, tillträde 1818. Han tog 22 april 1818 pastoratsexamen och blev 14 juli kyrkoherde i Vallerstads församling, tillträde 1825. År 1825 var han opponens vid prästmötet och 29 september 1827 blev han prost. Lindmark avled 14 januari 1857 i Vallerstads socken. En minnesvård utvisar hans vilostad.[2]

Ett porträtt i olja av Lindmark finns bevarat i Vallerstads kyrkas sakristia.

Familj redigera

Lindmark gifte sig 4 maj 1818 med Sigrid Andrietta Norberg (1794–1865). Hon var dotter till kyrkoherden Anders Norberg och Sigrid Kolmodin i Söderköping. De fick tillsammans barnen Sigrid Florentina, Anders Seved (1820–1821), Fredrica Wilhelmina (1822–1899), Anna Petronella (1824–1915), Carl Gustaf Lindmark (1826–1892), Sewelina Gustava (1828–1828), Anders Fredrik (1829–1847), Catharina Lovisa (1831–1916), Per Christopher (1833–1908) och Knut Lindmark (1838–1892).[2]

Bibliografi redigera

  • De causis contemtæ nostra ætate litteraturæ Romanæ P. I, Uppsala 1806.[2]
  • Annius Palæarius, immortalitatis animarum præco atque vates qvondam præclarissimus, ab oblivione vindicatus. P. II.[2]
  • Opera, qvæ supersunt viri egregii recensens, Greifswald, 1811.[2]

Källor redigera

Noter redigera

  1. ^ [a b c d e f g h i j k l m] Johan Alfred Westerlund & Axel Setterdahl, Linköpings stifts herdaminne, vol. 2, 1917, s. 273-274, läst: 4 december 2021.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d e] Meurling, Erik; Johan Alfred Westerlund, Johan Axel Setterdahl (1916-1917). Linköpings stifts herdaminne. 2. Linköping: Östgöta Correspondentens Boktryckeri AB. sid. 273-274. Libris 41148