Gustaf Erik Hasselgren

svensk målare och etsare

Gustaf Erik Hasselgren, född 15 november 1781 i Stockholm, död där 9 mars 1827, konstnär och etsare.

Gustaf Erik Hasselgren
Gustaf Hasselgren (Erik) x Rudolf Suhrlandt.jpg
Född15 november 1781[1]
Stockholm
Död9 mars 1827[2] (45 år)
Stockholm
MedborgarskapSvenskt[3]
Utbildad vidKungliga Akademien för de fria konsterna Arbcom ru editing.svg
SysselsättningMålare, universitetslärare, etsare
ArbetsgivareKungliga Akademien för de fria konsterna
Make/makaAnette Hasselgren
Redigera Wikidata

BiografiRedigera

Han var son till politigevaldigern Erik Gustaf Hasselgren och Brita Stina Åman och från 1817 gift med konstnären Anna (Anette) Catharina Åbom. Hasselgren studerade från 1798 för Pehr Hilleström vid Konstakademien i Stockholm och tilldelades där en tredje medalj för ett profstycke uti Modellscolan. Redan i akademiens första tryckta förteckning (1798) fanns historiska kompositioner av Hasselgren. Han medverkade flitigt i akademiens utställningar och belönades 1803 med akademiens första medalj i silver. Han blev agré 1804 och tilldelades akademiens resestipendium 1806. Han reste först till Berlin där han tvingades stanna i nästan ett år på grund av sjukdom, därefter studerade han tre år i Dresden och ett år i Wien innan han bosatte sig i Italien under fem år. Han slöt sig till den tyska målarkolonien i Rom och blev god vän med Friedrich Overbeck. Han utnämndes till ledamot i Konstakademien 1812 och reste hem till Sverige 1816 för att efterträda Hilleström som professor i figurmåleri. Innehållet i hans målningar var växlande, bibliska, historiska och romantiska ämnen. Hasselgrens färg under hans första period visade en stark dragning för en rödaktig ton. Till hans större arbeten räknas altartavlan Kristi uppståndelse i Jacobs kyrka i Stockholm som han målade i Italien 1816 på beställning från Jacobs församling och Ragnar Lodbrok som beställdes av Karl XIV Johan. Hasselgren är representerad vid Nationalmuseum[4], Norrköpings konstmuseum[5] och Uppsala domkyrka.

Verk (urval)Redigera

  • Adonis mellan Diana och Venus (1812)
  • Kristi uppståndelse (1816)
  • Ragnar Lodbrok i ormgropen (1818)
  • Erik den heliges sista andakt (1823, Nationalmuseum)
  • Erik den heliges landstigning i Finland
  • De fria konsterna begråta Gustaf III:s död

KällorRedigera

 Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Hasselgren, Gustaf Erik, 1904–1926.

NoterRedigera

  1. ^ KulturNav, omnämnd som: Gustaf Hasselgren, KulturNav-ID: 9de752de-0554-439d-87ed-2e6a573a0056, läst: 9 oktober 2017, (Källa från Wikidata)
  2. ^ Benezit Dictionary of Artists, 2006 och 2011, ISBN 978-0-19-977378-7, Benezit ID: B00084432, omnämnd som: Gustaf Erik Hasselgren, läst: 9 oktober 2017, (Källa från Wikidata)
  3. ^ Konstnärslistan (Nationalmuseum), 12 februari 2016, läs online, läst: 27 februari 2016, licens: CC0, (Källa från Wikidata)
  4. ^ Gustaf Erik Hasselgren i Nationalmuseumets samlingar
  5. ^ Norrköpings konstmuseum. (2000 ;). Norrköpings konstmuseum : katalog. Norrköpings konstmuseum. ISBN 91-88244-22-9. OCLC 186037488. https://www.worldcat.org/oclc/186037488. Läst 2 april 2020