Öppna huvudmenyn

Gustaf Eneström

svensk matematiker, statistiker och bibliograf

Gustaf Hjalmar Eneström, född den 5 september 1852 i Nora, död den 10 juni 1923 i Stockholm, var en svensk matematiker, statistiker och bibliograf.

Gustaf Eneström
Gustaf Hjalmar Eneström SPG.jpg
Född5 september 1852[1][2][3]
Nora[4]
Död10 juni 1923[1][2][3]
Stockholm[5]
BegravdNorra begravningsplatsen[6]
kartor
NationalitetSvensk
Alma materUppsala universitet[3] Blue pencil.svg
SysselsättningMatematiker[3], matematikhistoriker, statistiker
Redigera Wikidata

Innehåll

BiografiRedigera

Eneström blev student i Uppsala 1870, filosofie kandidat 1871 och extra ordinarie amanuens vid universitetsbiblioteket i Uppsala 1875 samt 1879 extra ordinarie amanuens vid Kungliga biblioteket i Stockholm. Han gjorde sig känd som kritiker av Moritz Cantor. På grund av en utredning som Eneström gjorde (1890) inrättades "Småskolelärares m. fl:s ålderdomsunderstödsanstalt".

Från 1901 var han bibliotekarie hos Högsta domstolen och Regeringsrätten. År 1918 blev han filosofie hedersdoktor vid Lunds universitet.[7]

Eneström gifte sig aldrig. Han var ledamot av akademierna i Padua och Madrid samt Schweizerische Naturforschende Gesellschaft. Han var även medlem av en internationell kommission, som hade till uppgift att utarbeta en fullständig och systematisk bibliografi över 1800-talets matematiska litteratur.

Bland annat är han känd för att ha gått igenom och kategoriserat samtliga av Leonhard Eulers verk och givit vart och ett av dem ett nummer från E1 till E866.[8] Dessa så kallade "Eneströmnummer" används idag av matematikhistoriker för att enkelt kunna identifiera Eulers olika verk.[9]

BibliografiRedigera

Såsom matematisk författare sysselsatte sig Eneström nästan uteslutande med matematikens historia, liksom med matematikens tillämpning på statistiken, pensionskasseteorin och försäkringsfrågor. På den matematisk-historiska forskningens område har han verkat dels såsom grundläggare och utgivare av Bibliotheca mathematica, dels såsom författare av ett femtiotal avhandlingar eller uppsatser, bland vilka må nämnas:

  • Striden om det isoperimetriska problemet (Uppsala universitets "Årsskrift", 1876)
  • Differenskalkylens historia (samma publikation 1879)
  • Om matematikens historia såsom studieämne vid Nordens högskolor ("Tidsskr. for mathematik", 1880)
  • Anteckningar om matematikern Petrus de Dacia och hans skrifter ("öfvers. af Vet. akad:s förhandl.", 1885-86)
  • Statiska undersökningar rörande studie- och examensförhållanden vid svenska universitet (1888)
  • Emanuel Svedenborg såsom matematiker ("Bihang till Vet. akad:s handl.", 15, 1890)
  • Programme d’un cours universitaire d’histoire des mathématiques ("Bibliotheca mathematica", 1890)
  • Om uppkomsten af tecknen + och - samt de matematiska termerna "plus" och "minus" ("öfvers. af Vet. akad:s förhandl.", 1894).
  • Verzeichnis der Schriften Leonhard Eulers ("Jahresbericht der Deutschen Mathematiker-Vereinigung", 1910).

På statistikens område har Eneström skrivit bland annat följande i "öfvers. af Vet. akad:s förhandl." intagna uppsatser:

  • Om sättet att på matematiskt-statistisk väg bestämma åldersfördelningen för en grupp gifta kvinnor, då man känner åldersfördelningen för deras män (1893)
  • Befolkningsstatistiska formler för dödligheten, då hänsyn tages till emigration och immigration (1896)
  • Om aritmetiska och statistiska metoder för proportionella val (samma år).

Av icke matematiskt innehåll är bland annat:

  • Statistiska undersökningar rörande studie- och examensförhållanden vid de svenska universiteten (1888).

Åt pensionskasseteorin och särskilt åt metoderna för utredning av änkekassors ställning har Eneström ägnat ett tiotal uppsatser. Av försäkringsteknisk innebörd är bland annat:

  • Livförsäkringsbolagen i Sverige, deras försäkringssätt och försäkringsvillkor (1892; tillsammans med W. O. Schöldström).

Vad Eneströms bibliografiska arbeten beträffar, må erinras om hans skriftförteckningar i "Bibliotheca mathematica" och om Sveriges kalendariska litteratur (I-II, 1878-79, 1:a häftet tillsammans med Gustaf Edvard Klemming) och påpekas, att han gjort stora samlingar till en fullständig bibliografi över Sveriges matematiska litteratur.

Bland hans övriga skrifter märks Vestmanlands-Dala nation i Uppsala...1595-1800 (1877)[7], skriven i samarbete med Magnus Bernhard Swederus.

Han var även en flitig medarbetare i Nordisk familjebok.

KällorRedigera

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia

NoterRedigera

  1. ^ [a b] Gemeinsame Normdatei, läst: 6 maj 2014, licens: CC0
  2. ^ [a b] data.bnf.fr : open data platform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: licence ouverte
  3. ^ [a b c d] Svenskt biografiskt lexikon: 16112, läst: 7 december 2016
  4. ^ Svenskt biografiskt lexikon, läst: 7 december 2016
  5. ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 1 januari 2015, licens: CC0
  6. ^ Eneström, GUSTAF HJALMAR, SvenskaGravar.se, läs online, läst: 2 maj 2017
  7. ^ [a b] Svensk uppslagsbok, Malmö 1931
  8. ^ Gustaf Eneström (1910). Verzeichnis der Schriften Leonhard Eulers. http://archive.org/details/enestrom-test. Läst 13 januari 2018 
  9. ^ ”Euler Archive -- Enestrom Index”. eulerarchive.maa.org. Arkiverad från originalet den 3 april 2018. https://web.archive.org/web/20180403182845/http://eulerarchive.maa.org/index/enestrom.html. Läst 13 januari 2018.