Gunnisonhöna

amerikansk fasanfågel

Gunnisonhöna[2](Centrocercus minimus) är en starkt utrotningshotad fågel i familjen fasanfåglar om enbart förekommer i delstaterna Colorado och Utah i USA.[3] Fram tills nyligen behandlades den som en del av strålstjärtshönan, men urskiljs numera som egen art.

Gunnisonhöna
Status i världen: Starkt hotad[1]
068756 199b22d35a524fceb0ef3f634b068904-mv2.jpg
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningHönsfåglar
Galliformes
FamiljFasanfåglar
Phasianidae
SläkteCentrocercus
ArtGunnisonhöna
C. minimus
Vetenskapligt namn
§ Centrocercus minimus
AuktorYoung, Braun, Oyler-McCance, Hupp & Quinn, 2000
Utbredning
Gunnison Grouse Centrocercus minimus distribution map 3.png
Synonymer
  • Mindre prärieorre
Centrocercus minimus USFWS.jpg
Hitta fler artiklar om fåglar med

Utseende och lätenRedigera

Gunnisonhönan är en rätt liten, gråbrunmarmorerad skogshöna med en kroppslängd på 44–51 cm för hanen och 32–38 cm för honan. Buken är svart och på stjärten syns långa, styva och spetsiga stjärtpennor. Hanen har svart på strupen och övre delen av halsen, åtskilt av en V-formad vit linje. Ovanför ögat syns en otydlig gul kam. De förlängda vita bröstfjädrarna blåses upp under spelet, då den också reser svarta huvudplymer.[4]

Arten är mycket lik strålstjärtshönan som den fram tills nyligen ansågs vara en del av. Gunnisonhönan är dock hela 30% mindre, har längre och fylligare huvudplymer och har vitaktiga band på stjärten som strålstjärtshönan saknar. Vidare skiljer sig lätena under spelet: istället för två svischande ljud från vingarna och två märkliga hoande och smällande ljud har gunnisonhönan tre av det förra och nio av det senare.[4]

Utbredning och systematikRedigera

Fågeln förekommer i området kring Gunnison River i sydvästra Colorado och närliggande sydöstra Utah i USA.[3] Tidigare antas den ha förekommit även i nordöstra Arizona, norra New Mexiko, nordvästra Oklahoma och i Kansas. Systematiskt fördes den länge till den närbesläktade men större strålstjärtshönan och beskrevs först som en egen art år 2000.

Status och hotRedigera

Gunnisonhönan har ett mycket litet utbredningsområde som både fragmenteras ytterligare och krymper i storlek. Världspopulationen uppskattas till endast 1700–8400 häckande individer. Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar därför arten som starkt hotad.[1]

NoterRedigera

  1. ^ [a b] Birdlife International 2020 Centrocercus minimus . Från: IUCN 2020. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2020-3. Läst 1 februari 2021.
  2. ^ BirdLife Sverige (2019) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11
  4. ^ [a b] Sibley, David Allen (2003). The Sibley Field Guide to Birds of Western North America. Alfred A. Knopf, New York. sid. 337. ISBN 0-679-45120-X 

Externa länkarRedigera