Gunnar V. Schotte

svensk skogvaktare

Gunnar Victor Schotte, född den 9 mars 1874 i Nyköping, död den 28 augusti 1925Stockholms läns centrallasarett, var en svensk forstman. Han var son till Gustaf Victor Schotte och bror till Axel Schotte.

Gunnar V. Schotte
Född9 mars 1874[1]
Nyköpings Alla Helgona församlingSverige
Död28 augusti 1925[1] (51 år)
Danderyds församlingSverige
BegravdLidingö församlings kyrkogård[2]
MedborgarskapSvenskt
SysselsättningSkogvaktare[3]
FöräldrarGustaf Victor Schotte
SläktingarAxel Schotte (syskon)[1]
Siri Schotte (syskon)
Redigera Wikidata

Schotte blev student i Stockholm 1894 och genomgick skogsinstitutet 1895-97. Han förordnades 1902 till assistent och 1909 till föreståndare vid Statens skogsförsöksanstalt samt utnämndes vid anstaltens nyorganisation 1913 till föreståndare för skogsavdelningen där. Utom som föreståndare för skogsavdelningen av Statens skogsförsöksanstalt tjänstgjorde han från 1913 till sin död som chef för anstalten och nedlade som sådan stor förtjänst om dess snabba och betydelsefulla utveckling. Bland annat tog han 1918 initiativet till inrättande av särskilda försöksparker, det vill säga skogsområden, som helt stod till anstaltens disposition och, utom till anställande av försök och undersökningar, var avsedda att bli demonstrationsparker, som skulle visa, hur skogen sköttes enligt de vid anstaltens arbeten vunna erfarenheterna.

Även som sekreterare i Svenska skogsvårdsföreningen alltsedan dess stiftande 1902 och redaktör av dess tidskrifter (tillsammans med Henrik Hesselman) utövade han en betydelsefull verksamhet för svenska skogsvårdens utveckling framför allt genom anordnande av exkursioner i landets olika delar, vilka samlade skogsmän från snart sagt hela Sverige och på senare tid även från grannländerna för att ute i skogen diskutera forstliga frågor. Han var även en av initiativtagarna till och stiftarna av Föreningen för dendrologi och parkvård, vars vice ordförande han var från föreningens stiftande. Hans arbetsförmåga togs i anspråk även på det kommunala området. Han blev 1917 ledamot av Lantbruksakademien, 1921 hedersdoktor i Bodenkultur i Wien samt var hedersledamot eller korresponderande ledamot av många utländska skogssällskap.

Schotte författade ett större antal uppsatser och avhandlingar i skogliga ämnen, såsom Svenska skogarnas ekonomiska historia (1905), Tallkottens och tallfröets beskaffenhet skördeåret 1903-1904 (samma år), Om skogsfrö och dess insamling (1906), Om gallringsförsök (1912), Svenska skogsträd 5. Björk och al (1913), Lärken och dess betydelse för svensk skogshushållning (1917), Om skogsproduktionens höjande genom beståndsvårdsåtgärder (samma år), Ljunghedarnas geografiska utbredning och produktionsmöjligheter (1921), Om snöbrottsfaran vid mycket starka gallringar (1922), Om eken i Sverige och särskildt Visingsö ekplantering (1923), Försöksväsendet och det praktiska skogsbruket (samma år), Tallfröets proveniens - Norrlands viktigaste skogsodlingsfråga (samma år) och Några norrländska skogsföryngringsproblem (1924). Därjämte utgav han ett betydande antal exkursionsledare, avsedda att vägleda skogsmännen vid deras besök i försöksparkerna eller vid studier på anstaltens försöksytor. Som bibliotekarie vid Skogsbiblioteket författade Schotte flera bibliografier över skogslitteratur. Han skrev därjämte ett större antal artiklar i Nordisk Familjebok.

KällorRedigera

 Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Schotte, 3. Gunnar Viktor, 1904–1926.
 Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Schotte, 3. Gunnar V., 1904–1926.

NoterRedigera

  1. ^ [a b c] Gunnar V Schotte, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 6395, läs online, (Källa från Wikidata)
  2. ^ FinnGraven.se, omnämnd som: Gunnar Viktor Schotte, läs online, läst: 24 november 2017, (Källa från Wikidata)
  3. ^ Bernhard Meijer, Theodor Westrin, Ruben G:son Berg, Verner Söderberg & Eugène Fahlstedt (red.), Nordisk familjebok : konversationslexikon och realencyklopedi, andra utgåvan, , läs online, (Källa från Wikidata)

Vidare läsningRedigera