Gulhuvad kubasångare

fågelart

Gulhuvad kubasångare[2] (Teretistris fernandinae) är en fågel i den nybildade familjen kubasångare inom ordningen tättingar.[3] Som namnet antyder förekommer den på Kuba, men även intilliggande Isla de la Juventud och Cayo Cantiles. Arten beskrivs som vanligt förekommande och beståndet anses vara livskraftigt.

Gulhuvad kubasångare
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Yellow-headed Warbler (Teretistris fernandinae) cropped.jpg
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljKubasångare
Teretistridae
SläkteTeretistris
ArtGulhuvad kubasångare
T. fernandinae
Vetenskapligt namn
§ Teretistris fernandinae
Auktor(Lembeye, 1850)
Synonymer
Gulhuvad skogssångare
Hitta fler artiklar om fåglar med

UtseendeRedigera

Gulhuvad kubasångare är en 13 cm sångarlik tätting. Fjäderdräkten är typisk med gult huvud och kontrasterande grå ovansida och gråvit undersida. Runt det mörka ögat syns en gul ögonring. Den något nedåtböjda näbben är svart, längst in på undre näbbhalvan grå. Könen är lika och ungfågelns dräkt har inte beksrivits.[4]

LätenRedigera

Under häckningstid hörs artens enkla drillande sång, ibland uppblandade med gärdsmygsliknande tjattrande ljud. Bland lätena hörs vanligen upprepade snabba och ljusa tjatter, ibland beskrivna som raspiga drillar.[4]

Utbredning och systematikRedigera

Arten förekommer i skogsundervegation på västra Kuba, Isla de la Juventud och Cayo Cantiles.[3] Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.

FamiljetillhörighetRedigera

Fram tills nyligen placerades arten tillsammans med sin nära släkting Teretistris fornsi i familjen skogssångare (Parulidae), därav det tidigare svenska trivialnamnet gulhuvad skogssångare. DNA-studier visar dock att de båda utgör en helt egen utvecklingslinje i en grupp där både skogssångare och trupialer ingår.[5] Troligen är de närmast släkt med den enigmatiska zeledonian. Därför lyfts de allt oftare som här ut i en egen familj, Teretistridae,[3] alternativt i familjen Zeledoniidae tillsammans med zeledonian.[6]

LevnadssättRedigera

Gulhuvad kubasångare hittas i olika sorters skog med bibehållen undervegetation, men även i snårbuskmarker i halvtorra områden, från låglänta områden till bergstrakter. Den lever av insekter och andra ryggradslösa djur, men även små ödlor. Fågeln födosöker rätt lågt, även på marken, utanför häckningstid ofta i artblandade flockar.[4]

HäckningRedigera

Fågeln häckar mellan mars och juli, med äggläggning april–maj. Det skålformade boet av gräs och rötter placeras rätt lågt i en buske, i en klängväxt eller i sly. Däri lägger den två till tre ägg.[4]

StatusRedigera

Arten må ha ett rätt litet utbredningsområde, men beståndet anses vara stabilt och inga hot tros föreligga mot den. IUCN kategoriserar därför arten som livskraftig.[1] Beståndet har inte uppskattats, men den beskrivs som vanligt förekommande.[7]

ReferenserRedigera

  1. ^ [a b] Birdlife International 2016 Teretistris fernandinae . Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2020-3. Läst 1 februari 2021.
  2. ^ BirdLife Sverige (2020) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
  3. ^ [a b c] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2017) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2017 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2017-08-11
  4. ^ [a b c d] Curson, J. (2020). Yellow-headed Warbler (Teretistris fernandinae), version 1.0. I Birds of the World (J. del Hoyo, A. Elliott, J. Sargatal, D. A. Christie och E. de Juana, red.). Cornell Lab of Ornithology, Ithaca, NY, USA. https://doi.org/10.2173/bow.yehwar1.01
  5. ^ Barker, F.K., K.J. Burns, J. Klicka, S.M. Lanyon, and I.J. Lovette (2013), Going to Extremes: Contrasting Rates of Diversification in a Recent Radiation of New World Passerine Birds, Syst. Biol. 62, 298-320.
  6. ^ Dickinson, E.C., J.V. Remsen Jr. & L. Christidis (Eds). 2013-2014. The Howard & Moore Complete Checklist of the Birds of the World. 4th. Edition, Vol. 1, 2, Aves Press, Eastbourne, U.K.
  7. ^ Stotz, D.F., Fitzpatrick, J.W., Parker, T.A. and Moskovits, D.K. 1996. Neotropical Birds: Ecology and Conservation. University of Chicago Press, Chicago.

Externa länkarRedigera