Öppna huvudmenyn
För den gröna vågen i Iran 2009–2010, se Valprotesterna i Iran 2009–2010.

Den tredje gröna vågen var en trend som innebar att många unga familjer i Sverige under 1970-talet flyttade från storstäderna och ut på landsbygden som en del i en ruraliseringsvåg.

För första gången minskade storstädernas invånarantal och ökade landsbygdens[ifrågasatt uppgift]. Detta bland annat eftersom man ville leva ett enkelt liv utan moderna bekvämligheter och storstadsstress, och många av dessa så kallade grönavågare var även miljömedvetna[ifrågasatt uppgift]. Frasen "gröna vågen" behöver dock inte avse flytt till ren landsbygd eller omoderna förhållanden, utan kan också avse utflyttningen från städerna till nybyggda villa- och radhusförorter under 1970-talet och åren däromkring. Även senare trender av liknande karaktär har gått under samma namn.

Politiskt anses den tredje gröna vågen[ifrågasatt uppgift] ha bidragit till det uppsving för Centerpartiet som ledde till att partiet stöddes av omkring en fjärdedel av väljarna i ett par riksdagsval. Partiet fick 25,10 % respektive 24,08 % av rösterna i riksdagsvalen 1973 och 1976 och centerledaren Thorbjörn Fälldin blev statsminister 19761978 och 19791982. I gröna vågens slutfas bildades Miljöpartiet 1981.

Skogsnäs är ett exempel på en ort vars historia är tätt förknippad med gröna vågen.

Innehåll

Första vågenRedigera

Den första gröna vågen skedde mellan 1780-talet och 1820-talet i ett kulturklimat inspirerat av romantiken och Rousseau. Friluftsliv, vandring och utegymnastik blev på modet.

Andra vågenRedigera

Mellan 1890-talet och 1920-talet inträffade den andra vågen. Verksamheter ut i naturen organiserades då genom scoutingverksamhet, gymnastik- och idrottsföreningar.[1]

Se ävenRedigera

ReferenserRedigera

NoterRedigera

  1. ^ Göran Stålbom, Birgitta Johansson, red (2003). Människan inomhus: perspektiv på vår tids inneliv: en antologi. T / Formas, 1650-9846; 2002:4. Stockholm: Formas. Libris 8864659. ISBN 91-540-5893-7 

KällorRedigera

Externa länkarRedigera