Grå valnöt (Juglans cinerea)[2] är en valnötsväxtart som beskrevs av Carl von Linné. Enligt Catalogue of Life[3][4] ingår grå valnöt i släktet valnötter och familjen valnötsväxter, men enligt Dyntaxa[5] är tillhörigheten istället släktet valnötter och familjen valnötsväxter. Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.[3]

Grå valnöt
Status i världen: Starkt hotad[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeVäxter
Plantae
DivisionKärlväxter
Tracheophyta
KlassTvåhjärtbladiga blomväxter
Magnoliopsida
OrdningBokordningen
Fagales
FamiljValnötsväxter
Juglandaceae
SläkteValnötter
Juglans
ArtGrå valnöt
Juglans cinerea
Vetenskapligt namn
§ Juglans cinerea
AuktorL.
Utbredning
Synonymer
Wallia cinerea (Linné) Alef.
Nux cinerea (Linné) Gomez de la Maza
Juglans oblonga Mill.
Juglans cathartica Michx.

Arten förekommer i östra Kanada och i östra USA.[1][3] Den sydliga utbredningsgränsen utgörs av en linje från norra Alabama till norra Georgia. Grå valnöt växer i låglandet och i bergstrakter upp till 1400 meter över havet. Trädet hittas vanligen nära vattendrag, ibland i djupa dalgångar. Den bildar ofta trädgrupper tillsammans med sockerlönn, Tilia americana, tulpanträd, rödek och arter av boksläktet. Trädgrupper med endast grå valnöt saknas.[1]

Grå valnöt når en höjd upp till 30 meter. Den kan inte stå direkt i skuggan och därför når kronan upp till trädgruppens topp. För att frambringa frön behöver ett exemplar vara 20 år gammal. De flesta exemplar blir cirka 75 år gamla.[1]

Flera träd skadas genom svampen Sirococcus clavigignenti-juglandacearum. Parasiten dokumenterades under 1960-talet för första gången och året 2019 fanns bara ett fåtal helt friska träd kvar. Antagligen överförs svampen genom vatten eller genom insekter. Landskapsförändringar under tiden när europeiska invandrare blev bofast i regionen medförde ett glest bestånd. Avverkning av grå valnöt är beroende på delstat förbjuden eller reglerat. Utanför utbredningsområdet hittas arten i 137 botaniska trädgårdar eller liknande samlingar. Varierande mellan olika delstater minskade trädets population med 27 till 91 procent. IUCN listar arten som starkt hotad (EN).[1]

Arten förekommer tillfälligt i Sverige, men reproducerar sig inte.[5]

Bildgalleri

redigera

Källor

redigera
  1. ^ [a b c d e] Stritch, L. & Barstow, M. 2019 Juglans cinerea . Från: IUCN 2019. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2018.1. Läst 19 november 2019.
  2. ^ L., 1759 In: Syst. Nat. ed. 10, 2: 1272
  3. ^ [a b c] Roskov Y., Kunze T., Orrell T., Abucay L., Paglinawan L., Culham A., Bailly N., Kirk P., Bourgoin T., Baillargeon G., Decock W., De Wever A., Didžiulis V. (ed) (25 november 2014). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2014 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2014/details/species/id/16810749. Läst 26 maj 2014. 
  4. ^ World Plants: Synonymic Checklists of the Vascular Plants of the World
  5. ^ [a b] Dyntaxa Juglans cinerea


Externa länkar

redigera