Öppna huvudmenyn
Bilden visar de fyra olika typerna av gliaceller som finns i det centrala nervsystemet: ependymala celler (rosa), astrocyter (grön), mikroglia (mörkröd), och oligodendrocyter (ljusblå).

Gliaceller är en grupp av olika celltyper i nervsystemet. Det finns ungefär lika många gliaceller som nervceller i människans hjärna och antalet har uppskattats till ungefär 85 miljarder vardera.[1] Gliaceller har som funktion att omge nervceller och modulera framskridningen av nervimpulser, bidra med näring och syre till nervceller, och hjälpa till med läkningen av nervskador.[2] Tumörer, godartade eller elakartade, som har sitt ursprung i gliaceller kallas gliom.[3]

De olika typerna av gliaceller är: astrocyter, oligodendrocyter, ependymala celler och mikroglia i det centrala nervsystemet, och Schwannceller och satellitceller i det perifera nervsystemet.[2] Ordet glia är grekiska för lim, och namnet återspeglar att man vid upptäcken av hjärnans celler på 1800-talet trodde att gliaceller höll samman nervcellerna i nervsystemet som ett lim.[2]

TyperRedigera

 
Olika typer av gliaceller.

Centrala nervsystemetRedigera

Ependymala cellerRedigera

Ependymala celler är en typ av epitel som utgör ytan in mot hjärnans hålrum (ventrikelsystemet). De fungerar också som stamceller, vilket innebär att de kan dela sig och därmed skapa nya nerv- och gliaceller.

AstrocyterRedigera

Huvudartikel: Astrocyt
 
Astrocyter i infärgning av ett fibrillärt protein.

Astrocyter är stjärnformade till utseendet. Forskning antyder att dessa celler inte enbart har en stödjande funktion åt neuron, utan även är involverade vid läkning av skador i hjärnan. Astrocyter ingår även som en del i blod-hjärnbarriären där de "tätar" kapillärväggen, så att kemiska substanser i blodet inte okontrollerat ska kunna påverka nervcellerna.

MikrogliaRedigera

Huvudartikel: Mikroglia

Till skillnad från andra gliaceller och nervceller är mikroglia av mesodermalt ursprung och har en fagocyterande funktion, och avlägsnar bland annat resterna av döda nervceller och andra gliaceller. De klassas ibland som hjärnans makrofager. De spelar sannolikt också en viktig roll vid inflammatoriska processer i hjärnan.

OligodendrocyterRedigera

Huvudartikel: Oligodendrocyt

Oligodendrocyter, också kallade oligodendroglia, bildar myelin i hjärnan och ryggmärgen (centrala nervsystemet). Till skillnad mot de myelinbildande cellerna i perifera nervsystemet, Schwannceller, kan varje oligodendrocyt producera myelin åt mer än en nervcell. Sjukdomen multipel skleros påverkar oligodendrocyternas förmåga att producera myelin.

MüllercellerRedigera

Gliaceller i retina (näthinnan) utgörs av Müllerceller och astrocyter. Müllerceller omger och kontaktar i stort sett alla neuron i näthinnan, och är därför viktiga i att hålla neuronen levande och funktionsdugliga.

Perifera nervsystemetRedigera

SchwanncellerRedigera

Huvudartikel: Schwanncell

Schwannceller, som även kallas Schwannska celler, är gliaceller som producerar myelin i det perifera nervsystemet. De är anslutna till, avgränsar och omger axonerna i perifera nervsystemet från närliggande bindväv.

SatellitcellerRedigera

Satellitceller finns i ganglion i det perifera nervsystemet.

FunktionRedigera

Gliacellers funktion innefattar att upprätthålla homeostas i nervceller, modulera hastigheten hos nervimpulser, medverka i signalöverföringen i anslutning till synapsklyftan genom upptag och metabolism av neurotransmittorer, och hjälpa till med återhämtning vid nervskada.[2]

ReferenserRedigera

  1. ^ von Bartheld, Christopher S.; Bahney, Jami; Herculano-Houzel, Suzana (2016-12-15). ”The search for true numbers of neurons and glial cells in the human brain: A review of 150 years of cell counting”. The Journal of Comparative Neurology 524 (18): sid. 3865–3895. doi:10.1002/cne.24040. ISSN 1096-9861. PMID 27187682. 
  2. ^ [a b c d] Purves, Dale (2012). Neuroscience (5th ed). Sinauer Associates. sid. 7–10. ISBN 9780878936953. OCLC 754389847. https://www.worldcat.org/oclc/754389847. Läst 4 september 2019 
  3. ^ ”Gliom”. Svensk MeSH. https://mesh.kib.ki.se/term/D005910/glioma. Läst 4 september 2019.