Gillis Albert Petersson Wetter, född den 12 april 1887 i Stockholm, död den 11 september 1926 i Uppsala, var en svensk teolog.

Gillis P:son Wetter
Född12 april 1887[1]
Hedvig Eleonora församling[1], Sverige
Död11 september 1926[1] (39 år)
Uppsala[1], Sverige
BegravdNorra begravningsplatsen[2]
kartor
Medborgare iSverige
SysselsättningTeolog
ArbetsgivareUppsala universitet
FöräldrarGustaf Albert Petersson
Redigera Wikidata

Wetter var son till Gustaf Albert Petersson och blev teologie licentiat vid Uppsala universitet 1912, docent i religionshistoria och Nya Testamentets exegetik där 1914 och därjämte 1919 tillförordnad lärare i religionshistoria vid Stockholms högskola.

Wetter, som blev teologie hedersdoktor i Köpenhamn 1917, promoverades 1921 i Uppsala till teologie doktor och utnämndes 1923 efter en utdragen och inflammerad tillsättningsprocess, den s.k. Wetterska striden till professor i Nya Testamentets exegetik vid Uppsala universitet. Wetter företrädde en mycket radikal religionshistorisk uppfattning av nya testamentets tillkomst och menade att dess bakgrund stod att finna i den hellenistiska världen, och inte, som den gängse uppfattningen är, i judendomen.[3]

I den internationella religionshistoriska forskningen intog Wetter en ansedd plats.

Bibliografi (i urval) redigera

  • Det romerska världsväldets religioner vid början af vår tideräkning (1918)
  • Altchristliche liturgien (1921-22)
  • La danse rituelle dans l'église ancienne (1922)
  • Kristendomen och hellenìsmen (1923)
  • Johannes' uppenbarelse (1924)
  • Hellenismen (i "Natur och kultur" 1926)

Källor redigera

Noter redigera

  1. ^ [a b c d] Wetter, Gillis Albert Pettersson 18870412, Sveriges dödbok, läst: 17 juli 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ Wetter Petersson, GILLIS ALBERT, Svenskagravar.se, läs online, läst: 7 juni 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ Bexell 2021.

Litteratur redigera

  • Oloph Bexell, Teologiska fakulteten vid Uppsala universitet 1916–2000. Historiska studier. (Acta Universitatis Upsaliensis. Skrifter rörande Uppsala universitet. C. Organisation och historia 120), Uppsala 2021, sidorna 173–181