Gestads socken

socken i Dalsland

Gestads socken i Dalsland ingick i Sundals härad, ingår sedan 1974 i Vänersborgs kommun och motsvarar från 2016 Gestads distrikt.

Gestads socken
Socken
Gestad kyrka.JPG
LandSverige
LandskapDalsland
HäradSundals härad
KommunVänersborgs kommun
Bildadmedeltiden
Area60 kvadratkilometer
Upphov tillGestads landskommun
Gestads församling
MotsvararGestads distrikt
TingslagNordals, Sundals och Valbo tingslag (–)
Nordals och Sundals tingslag ()
Sundals tingslag (–)
Karta
Gestads sockens läge i Västra Götalands län.
Red pog.svg
Gestads sockens läge
i Västra Götalands län.
Koordinater58°32′58″N 12°27′04″Ö / 58.54944444°N 12.45111111°Ö / 58.54944444; 12.45111111
Koder, länkar
Sockenkod1669
Namn (ISOF)lista
Kulturnavlänk
Hembygds-
portalen
Gestads distrikt
Redigera Wikidata

Socknens areal är 60 kvadratkilometer varav 60,00 land.[1] År 2000 fanns här 771 invånare.[2] sockenkyrkan Gestads kyrka ligger i socknen.

Administrativ historikRedigera

Socknen har medeltida ursprung.

Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Gestads församling och för de borgerliga frågorna bildades Gestads landskommun. Landskommunen uppgick 1952 i Brålanda landskommun som 1974 uppgick i Vänersborgs kommun.[2]

1 januari 2016 inrättades distriktet Gestad, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.

Socknen har tillhört län, fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Sundals härad. De indelta soldaterna tillhörde Västgöta-Dals regemente, Sundals kompani.[3]

 
Det tidigare säteriet Lövås i Gestad.
 
Traktorträff i Gestad.

GeografiRedigera

Gestads socken ligger nordost om Vänersborg vid Vänern. Socknen är en slättbygd på Dalboslätten som är delvis småkuperad och har skogsbygd i söder och vid Vänern.[4][1][5][6]

Gestadbygden dominerades tidigare av adelsgodset Lövås som ligger cirka en km sydost om kyrkan. Bygden var tidigare känd för den omfattande odlingen av havre. Havren exporterades i slutet av 1800-talet i stor omfattning bl.a. till London-området (hästfoder). I väntan på utskeppning mellanlagrades spannmålen i ett stort hamnmagasin i Sikhall. Den skeppades sedan på skutor till Göteborg och vidare till England. Havren från Dalboslätten ansågs vara av den allra högsta kvaliteten. Bygden har i litterära sammanhang karakteriserats med orden: "Himmel och havre".

Varje år anordnas i privat regi en större traktorträff i Gestad med uppvisning av gamla traktorer och plöjning.

Nära kyrkan har man funnit grunden till en större byggnad. Platsen benämnes Murängen och en teori är att det rör sig om en större gård (stormansgård) från vikingatiden eller något senare. Gården hade förmodligen en egen mindre kyrka. En stor arkeologisk utgrävning ägde rum åren 1986 - 1990.

I socknens södra del ligger Sikhalls badplats och camping. Stranden är mycket långgrund.

I Skerruds grundskola sker undervisning i årskurserna 1 – 6.

I socknen finns två kyrkor tillhörande Svenska kyrkan, Gestads och Timmerviks kyrkor, samt ett säreget missionshus, tillhörande Gestads missionsförsamling.

En sätesgård var Lövås säteri.[7]

I Timmervik har det funnits ett gästgiveri.[8]

FornlämningarRedigera

Några boplatser och två hällkistor från stenåldern är funna. Från bronsåldern finns spridda gravrösen. Från järnåldern finns tre gravfält.[4][9][10][5]

BefolkningsutvecklingRedigera

Befolkningen ökade från 1 128 1810 till 2 699 1870 varefter den minskade till 716 1990.[11]

NamnetRedigera

Namnet skrevs 1346 Gezstadhum och kommer från bebyggelsen vid kyrkan. Efterleden är sta(d), 'ställe, plats'. Förleden innehåller antingen get eller mansnamnet Get.[12]

Personer från bygdenRedigera

Författaren Per Olof Ekström (19261981) var född och uppvuxen i Gestad.

Se ävenRedigera

ReferenserRedigera

  1. ^ [a b] Svensk Uppslagsbok andra upplagan 1947–1955: Gestad socken
  2. ^ [a b] Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris 9337075. ISBN 91-7345-139-8 
  3. ^ Adm historik för Gestad socken (Klicka på församlingsposten). Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
  4. ^ [a b] Sjögren, Otto (1933). Sverige geografisk beskrivning del 4 Göteborgs och Bohus län, Älvsborgs, Skaraborgs och Värmlands län. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 9941 
  5. ^ [a b] Nationalencyklopedin
  6. ^ Häradskartor för Älvsborgs län från 1890-1897 av Rikets allmänna kartverk. Från Geobibliotekets kartsamlingar, Stockholms Universitet
  7. ^ Löfås i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870
  8. ^ Timmervik, i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
  9. ^ Fornlämningar, Statens historiska museum: Gestads socken
  10. ^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Gestads socken Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (utan "socken") i "Ange geografiskt område"
  11. ^ Folkmängd 1810-1890 Gestad i Älvsborgs län Arkiverad 12 november 2012 hämtat från the Wayback Machine., Demografiska databasen, Umeå universitet (läst 10 juni 2016)
  12. ^ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X. https://isof.diva-portal.org/smash/get/diva2:1175717/FULLTEXT02.pdf 
  • Ekre, Rune (1998). ”Murängen i Gestad - medeltid och järnålder”. Hembygden (Färgelanda) (Färgelanda  : Dalslands fornminnes- och hembygdsförbund, 1921-) 1998,: sid. 57-86  : färgill. ISSN 0346-6132. ISSN 0346-6132 ISSN 0346-6132.  Libris 2467137

Externa länkarRedigera