Gertrud Zachau, tidigare Bergman, född 6 september 1872 i Vänersborgs församling, Älvsborgs län, död 8 maj 1953 i Kungsholms församling, Stockholms stad,[5] var en svensk gymnastikdirektör och rösträttsaktivist.

Gertrud Zachau
Född6 september 1872[1]
Vänersborgs församling[1], Sverige
Död8 maj 1953[1] (80 år)
Kungsholms församling[1], Sverige
BegravdNorra kyrkogården, Uddevalla[1][2]
Medborgare iSverige[3]
SysselsättningIdrottare[1], gymnastikdirektör[1], kvinnosakskvinna[1], rösträttskvinna[1], rösträttsaktivist
Befattning
Ordförande, Föreningen för kvinnans politiska rösträtt i Uddevalla (1905–1912)[4]
MakeArthur Emil Zachau[1]
BarnGulli Zachau-Hagberg (f. 1899)[1]
Redigera Wikidata

Gertrud Zachau var pionjär i kampen för kvinnors rätt att utöva idrott och var starkt engagerad i rörelsen för kvinnors politiska rösträtt. Hon var även engagerad i klädnormer och ifrågasatte varför kvinnors klädsel skulle vara så begränsande.

Hon var gymnastikdirektör och förespråkade kvinnors rätt att utöva idrott. Hon engagerade sig i Dräktreformrörelsen. [6]

Hon var verksam i kampanjen för införandet av kvinnlig rösträtt i Sverige och första ordförande för Föreningen för kvinnans politiska rösträtt i Uddevalla 1905–1912.[7] Gertrud Zachau deltog tillsammans med Gerda Planting-Gyllenbåga och Augusta Tonning deltog hon vid överlämnandet av namnlistor till stöd för kvinnors rösträtt till Oscar II och statsminister Arvid Lindman i Stockholm 1905, vilket var en framgång för Uddevalla. Styrelsen i Uddevalla hade samlat in 105 underskrifter, medan andra städer i Sverige hade samlat in mellan fem och tio.[6]

Källor redigera

  1. ^ [a b c d e f g h i j k] Gertrud Zachau 1872-09-06 — 1953-05-08 Idrottare, rösträttskvinna, kvinnosakskvinna, läst: 12 januari 2021.[källa från Wikidata]
  2. ^ Hans Maka Gertrud Zachau Född Bergman★ I Vänersborg 6. 9. 1872✝ I Stockholm 8. 5. 1953 Ps. 500 V. 54, läst: 1 augusti 2023.[källa från Wikidata]
  3. ^ läs online, core.ac.uk .[källa från Wikidata]
  4. ^ Årsberättelser för Landsföreningen och lokalföreningarna för kvinnans politiska rösträtt, Oskar Eklunds boktryckeri, läs online, läst: 27 april 2021.[källa från Wikidata]
  5. ^ Sveriges dödbok 1815–2022, Sveriges släktforskarförbund
  6. ^ [a b] https://www.bohuslaningen.se/nyheter/uddevalla/har-ar-uddevallas-kvinnor-som-kampade-for-rostratt.7ec380df-44ff-4ead-9a46-5daf4cbb1983
  7. ^ Årsberättelser för Landsföreningen och lokalföreningarna för kvinnans politiska rösträtt., Stockholm, 1903-1921