Ged (även skrivet Geed eller Geet) var en dansk uradelssläkt från Skåne, som kan dateras tillbaka till 1300-talet. Namnet Ged har sina rötter i det danska ordet för get. Släkten dog ut på 1500-talet.

Ged
Släktvapnet som det avbildas i Danmarks Adels Aarbog 1893.
Känd sedan1377
StamfarErik Ged (Pugge)
SätesgårdGedsholm
SynonymGeed, Geet
Danmark Adel i Danmark
NaturaliseradDansk uradel
† Utslocknad i Danmark
Utslocknad1538
SvärdssidanJacob Olufsen Geed
SpinnsidanKarin Jacobsdatter Ged

Historia redigera

 
Gedsholms herrgård. Nuvarande corps de logi uppfördes 1804. Rester av gården från ätten Geds tid kan ses i form av rester av en vallgrav en bit norr om nuvarande huvudbyggnaden.

Den första gången släkten förekommer i danska källor år 1377, där väpnaren Erik Ged (kallad Pugge eller Pigge) omnämns att vara i Nyborg. Han omnämns i Olof av Danmark och Norges håndfæstning (konungaförsäkran) och var närvarande vid kungens retterting i Lund.[1] En "Erici Geeth" förekommer också som vittne på ett pantsättningsbrev den 10 juni 1417.[2] Samtidig med honom var en Oluf Tuesen Ged, även han en väpnare till Ekeby. Han omnämns bland annat som vittne vid Helsingborgs stadsting den 22 januari 1402,[3] samt i ärkebiskop Jacob Gertsen Ulfstands testamente den 17 april 1410.[4] Båda dennes söner var väpnare, Erik Olufsen Ged, som skrev sig till Geetzholm (Gedsholm) 1443, och Tue Olufsen Ged i Rönneberga härad. Erik omnämns även 9 november 1431 och blev 1445 anklagad för våld och kränkning mot en av kronans bönder i Ågård i Halland.

Tue Olufsens son, Oluf Tuesen Ged, omnämns som riddare till Rydtzeholm (Rössjöholm). Han var 1456 i svensk fångenskap. Efter att Ivar Axelsson Tott i maj 1467 förklarat krig mot Kristian I belägrade Oluf tillsammans med Johan Oxe dennes borg Lillö 1468. Axelsson lyckades dock komma borgen till undsättning och slog belägringsstyrkan på flykten. Under striderna tillfångatogs Oluf. Han släpptes dock rätt snart enligt en förlikning som slutits mellan Kristian I och Axelsson. Efter att Kristian I år 1470 trängt in i Sverige för att tillskansa sig den svenska kronan, deltog Oluf i slaget vid Öresten. Där förde han skyttebaneret (ledde de lätta riddarna), men då den danska armén besegrades av Sten Sture den äldre skall Oluf ha flytt med baneret och efter slaget fråndömdes han för sin feghet liv, ära och gods. Han lyckades dock fly landet och sätta sig i säkerhet.[5] Oluf verkar dock ha åter tagits i nåder, då han tillbringade slutet av sitt liv i Danmark.[1] Han sålde 1494 sin och hustruns gods i Merløse härad på Själland till Poul Laxmand. Han var fortfarande vid liv 1505.

Oluf Tuesens son, Jacob Ged, återfick så småningom släktgodsen Gedsholm och Rössjöholm av kronan.[1] Genom sitt giftermål med Boel (alternativt Bodil) Tagesdatter Hollunger kom han även i besittning av Jordberga. Han omnämns i Köpenhamns recess 1536 och levde ännu 1539 då hans namn förekommer på den förlikning som skånska adeln slöt med Malmös borgerskap. År 1546 anges han dock som död och med honom dog ätten Ged ut på svärdssidan. Genom dottern, Karin Jacobsdatter Geds, giftermål med Mogens Krabbe övergick egendomarna sedan i släkten Krabbes ägo. På Karin Geds initiativ byggdes 1553 vid Rössjöholm en ny stor borg på en holme i Rössjön bestående av fyra tre våningar höga grundmurade hus med sju torn omgivna av en hög stenmur. Borgen var förbunden med fastlandet med en vindbrygga försvarad av ett blockhus.[1]

En Ebbe Ged anges ha stupat vid slaget vid Hemmingstedt under fälttåget mot Ditmarsken år 1500 och omnämns i visan Nederlaget i Ditmarsken. Han anges också felaktigt i Lexicon over Adelige Familier i Danmark, Norge og Hertugdømene från 1787 vara den sista medlemmen av ätten.[1] Det är oklart om denne var en del av ätten Ged eller inte då det under medeltiden förekom fler ätter med liknande namn. Det skall även ha funnits en släkt vid namn Ged på Jylland, samt den skånska släkten Geet som ibland skrivs som Ged. Denna skall genom mödernet ha blivit den svenska släkten Geete.

Vapensköld redigera

Vapenskölden beskrivs som en blå sköld med tre uppåtvända månskäror i guld, ordnade två över en. Hjälmen pryds av fem växelvis blå och vita strutsfjädrar mellan två stegrande getter.[6]

Släktträd redigera

Trädet visar endast vid namn kända medlemmar av släkten Ged.

 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Tue
Ged
ca 1320-?
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Oluf Tuesen
Ged
 ca 1350-efter 1403 
 
 
 
N.N
 
 
 
 
 
 
 
N.N.
Saxstrup
 
 
Erik
Ged (Pugge)
ca 1350/1377
 
 
 
 Inger Nielsdatter 
Due
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Tue Olufsen
Ged
?-efter 1454
 
 
 
N.N.
 
 
Erik Olufsen
Ged
ca 1390-1454
 
 
 
 Mette Stigsdatter 
Thott
 
 
 Agnete Eriksdatter 
Ged
ca 1390-?
 
 
 
 Peder Jensen 
Urup
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Oluf Tuesen
Ged
ca 1430-1505
 
 
 
Else Kjeldsdatter
Dotting
 
 
Mette Eriksdatter
Ged
 ca 1410-före 1499 
 
 
 
Mathias
Saxstrup
 
 
 Truid Eriksen 
Ged
ca 1425-1488
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 Gyde Olufsdatter 
Ged
1470-?
 
 
 
 Jon Andersen 
Bing
 
 
Jacob Olufsen
Ged
ca 1475-1546
 
 
 
 Boel Tagesdatter 
Hollunger
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 Karin Jacobsdatter 
Ged
ca 1515-1587
 
 
 
Mogens
Krabbe
 
 
 
 

Referenser redigera

  1. ^ [a b c d e] Barfod, Johan Christopher Georg (1847). Märkvärdigheter rörande skånska adeln. Stockholm: G. O. Hyltén-Cavallius. sid. 213–219. https://books.google.se/books?id=wLJfAAAAcAAJ&printsec=frontcover&hl=sv#v=onepage&q&f=false 
  2. ^ ”1417. 10. juni.”. Diplomatarium Danicum. https://diplomatarium.dk/dokument/14170610003. Läst 8 augusti 2019. 
  3. ^ ”1403. 22. januar. Helsingborg byting”. Diplomatarium Danicum. https://diplomatarium.dk/dokument/14030122001. Läst 8 augusti 2019. 
  4. ^ ”1410. 17. april. Lundegård”. Diplomatarium Danicum. https://diplomatarium.dk/dokument/14100417001. Läst 8 augusti 2019. 
  5. ^ Åkesson, Sylve. ”Gedsholm”. Skånska slott och herresäten. https://skanskaslott.ullstad.com/gedsholm.php. Läst 8 augusti 2019. 
  6. ^ Lexicon over Adelige Familier i Danmark, Norge og Hertugdømene, Köpenhamn: Kongelige Danske genealogiske og heraldiske Selskab, 1787, s. 173 

Externa länkar redigera