Gausdals kommun

kommun i Oppland i Norge

Gausdals kommun (norska: Gausdal kommune) i Gudbrandsdalen är en kommun i Innlandet fylke i Norge.

Gausdal
Gausdal
Gausdal
Kommun
Liomseters turisthytte
Liomseters turisthytte
Gausdal komm.svg
Land Norge Norge
Fylke Innlandet
Koordinater 61°17′N 9°55′Ö / 61.283°N 9.917°Ö / 61.283; 9.917
Centralort Segalstad bru
Högsta punkt Nordre Langsua[1]
 - höjdläge 1 552,2 m ö.h.[2]
 - koordinater 61°18′49″N 9°22′58″Ö / 61.31361°N 9.38278°Ö / 61.31361; 9.38278
Area 1 191,16 km² (2020)[5]
 - land 1 146,37 km² (2020)
 - vatten 44,79 km²
Folkmängd 6 106 (2020)[6]
Befolkningstäthet 5 invånare/km²
Grundad 1 januari 1962[3]
 - Ersätter Østre Gausdal (1962)[3]
Vestre Gausdal (1962)[3]
Politik  
 - Kommunstyrelsens
ordförande
Anette Musdalslien (2019–) (Sp)[4]
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Kommunkod 3441 (2020–)
0522 (–2019)
GeoNames 3155962
Målform bokmål och nynorska
Översiktskarta
Översiktskarta
Wikimedia Commons: Gausdal
Webbplats: https://www.gausdal.kommune.no/
Redigera Wikidata

Kommunen är belägen i dalgången kring älven Gausa och dess sidodalar. De flesta invånarna bor i området kring Segalstad bru som är administrativt centrum, Follebu och Forset men också i Østre och Vestre Gausdal, Svingvoll, Svatsum och Espedal. Gausdal är känt för fina utsikter, speciellt i Lieshøgda med utsikt över hela dalen och ner till Lillehammer.

Lite norr om Follebu ligger Bjørnstjerne Bjørnsons gård Aulestad.

Den största insjön i Gausdal är Rausjøen som är belägen väster om Bjørga.

Administrativ historikRedigera

Första gången en kommun med namnet Gausdal bildades var på 1830-talet, samtidigt med flertalet andra norska kommuner. Denna kommun delades 1879 i Østre och Vestre Gausdal. 1962 återförenades dessa två kommuner.

1867 överfördes ett område med 40 invånare från Øyers kommun. 1956 överförs ett område med sju invånare från Vestra Gausdal till Sør-Frons kommun.[7]

HelveteRedigera

Helvete är en cirka 100 m djup ravin omkring 1 km sydost om sjön Espedalsvattnet[8] ungefär 6 mil nordväst om Lillehammer. Namnet har kommit av att det i gångna tider var mycket svårt att passera ravinen med boskap och förnödenheter.

Under en relativt kort period för cirka 9 000 år sedan, Espedalsfasen, skedde vattenutflödet från den smältande inlandsisen under isen ut genom Espedalen och det bildades jättegrytor i den relativt mjuka ljusa anortositbergarten. I dag finns ett tiotal jättegrytor, varav de största är cirka 40 m djupa och 20-30 m breda och därmed de största i Nordeuropa.

ReferenserRedigera

  1. ^ Store norske leksikon-ID: Gausdal, (Källa från Wikidata)
  2. ^ Høyeste fjelltopp i hver kommune (på norskt bokmål), Statens kartverk, läs online, (Källa från Wikidata)
  3. ^ [a b c] Dag Juvkam, Historisk oversikt over endringer i kommune- og fylkesinndelingen, Statistisk sentralbyrå, maj 1999, s. 21, ISBN 82-537-4684-9, (Källa från Wikidata)
  4. ^ Ordfører og varaordfører (på norskt bokmål), läs online, (Källa från Wikidata)
  5. ^ Statens kartverk, Arealstatistikk for Norge 2020, Statens kartverk, 20 december 2019, läs online, (Källa från Wikidata)
  6. ^ Statistisk sentralbyrå, läs online, (Källa från Wikidata)
  7. ^ ”Historisk oversikt over endringer i kommune- og fylkesinndelingen” (PDF). Statistisk sentralbyrå. Maj 1999. https://www.ssb.no/a/publikasjoner/pdf/rapp_9913/rapp_9913.pdf. 
  8. ^ Bryhni, Inge. ”Helvete” (på bokmål). Store Norske Leksikon. https://snl.no/Helvete. Läst 30 juli 2017. 

Externa länkarRedigera